Atuagagdliutit - 16.09.1971, Blaðsíða 5

Kalåtdlit-nunåta sanilia
privatimik ingerdlatsinen
sagdliutineKartoK tamanit
KeKertaK Kalåtdlit-nunåta sanilia Baffin Island niorKutigssa-
Kartitauvdlunilo angatdlateuartitaussoK inuinait pigissåinik.
Canadame nålagauvfiup aningaussartutai angnikinerussut
Kalåtdlit-nunåne atugkaningarnit, kisiåne kartoflit kilup Ker-
Kanut 6 kr-Kartut
agdl.: Thorben Østerby
c--------------------------------
tusagagssiorfingme Ritzaus Bu-
reauime suleKataussoK Torben
Østerby aussaunerane Canadap
avangnåne tikerårsimavoK taku-
ssanilo erKartorsimavdlugit ag-
dlautigissane sisamane. tåuko
ilångutarnigssåt Atuagagdliutit
inimingnersimavåt, maunalo su-
jugdleK naKineKarpoK.
_______________________________
Frobisher Bay, augustime
400 kilometer imalunit tingmi-
ssartumik sarpeKångitsumik nu-
tåliamik nal. ak. Kenra ingerdla-
ssarissamik ungasigtigalune avig-
sårusersimavoK Kalåtdlit-nunåta
Canadame KeKertaK sanilerisså,
Baffin Island.
Baffin Islandime Kalåtdlit-nu-
nånilo Davisstræde igdlugigdlugo
inoKarpoK tamarmik eskimunit
sujuaissalingnik, åmalo inuniar-
nermikut atugarissait ingmikoru-
teKangångitdlat, nunap issigtup
perKarnitsup Baffineskimunut
Kalåtdlit-nunåmiunutdlo piuma-
ssai åssigingmata piniartoKarfit
nunaisa piumassaisigut.
danskitdie canadamiutdlo nåla-
gauvfisa periautsit åssigingitsut
avKutigait, nunap inue issigtor-
miut isumangnaitdlisaivfiginiar-
nerisigut inunermikut nåmagina-
ngajagtunik atugaKarnigssaisigut,
atugkat nunap ilaisa kujasingne-
russut åssingussuinik atugaKarti-
niåsagunikik.
Kalåtdlit-nunåne nålagauvfik
tamatigut pingårnerssauvoK,
„nangminerssortOKarnerdlo" mia-
nerssortumik ingerdlåneKarpoK.
Baffin Islandime, ingerdlatauner-
migut North West Territoriesimut
atassup, atautsimut nålagkersui-
ssut Ottawamitut ingmikortor-
dlo nålagkersuissuisa Yellowkni-
femltut tamarmik sapingisamik
malungnaersårniarneK periause-
råt sapingisamik angnertumik
nangminerssortut sulitiniardlugit.
ersserKigsumik tamåna erssiu-
teKarpoK pissortat nautsorssutai-
sigut. danskit akilerårtartuisa
1970-ime danskit aningaussait 580
millioner kroner atorpait Kalåt-
dlit-nunåta ministeriaKarfiatigor-
tumik nålagauvfingmitdlo inger-
dlatitåkut Den kongelige Grøn-
landske Handelikortumik inger-
dlatsinermut. ukiume tåssane nå-
lagkersuissut North West Terri-
toriesinut atorpait, nunamut Eu-
ropap pingasorarterutåtut angiti-
gissumut, danskit aningaussaisa
nalinge 300 millioner kroner.
Kalåtdlit-nunåt inoKarpoK
45.000 migssiliordlugit, tåukunå-
nga 35.000 Kalåtdlit-nunåne inu-
simassut, North West Territories
inoKarput 35.000 migssiliordlugit,
tåukulo ilait 5000 Baffin Islandi-
miput.
isumatuliortauseK
— Canada Amerikap avangnar-
dliup nunavigssuata ilagå, tåssa-
nilo tamarme erKarsaut malitag-
ssaK unautineKarpoK inuit nang-
minerssortut ingerdlatsinerat a-
tomeKåsassoK pingårnerussutigut
tamatigut, taima OKarpoK stats-
sekretær A. D. Hunt, Department
of Indian Affairs and Northern
Development — tåssa ministeria-
Karfik indianernut tungassunut
Canadavdlo avangnåne ineriartor-
titsinermut.
taimåitumik erKumitsungilaK,
Canadap issigtortaine ineriartor-
nerup pissusiata Canadap ilaine
avdlane ineriartorneK pissuseKa-
tigingmago. nålagauvfiup suliarai
kigdleKavigsut inuit nangming-
neK sapivigait suliariumångisait-
dlunit kisisa — sordlo pendng-
nigssamut tungassut, iliniartitsi-
nigssamut maligtarissagssat mér-
Kanut inersimassunutdlo, uvdlui-
narne erKigsisimanigssamut isu-
mangnaitdlisaineK il. il. pingitsor-
niarpavut pissutsit, sut tamarmik
suliat nålagauvfingmit ingerdla-
taulernigssait, åmalo avangnåne
kujatånilo pissutsit ingmikorpat-
dlålernigssait.
Kalåtdlit-nunåne pissutsit a-
kerdlerdluinåinik sordlo åssersu-
tigalugo niorKutigssanik agssar-
torneK ilaussutdlo angatdlånerat
inuinarnit ingerdlåneKarput.
måssa nålagauvfik akuliuna-
vérsåraluartoK, taineKartartunut
niuverneK iluanårniarnerdlo, tai-
måitoK inuit issorniartuput. OKar-
tarput nålagauvfik tamanut aku-
liupatdlårtoK nangminerssortut i-
ngiarssåralugit akilerårtartut a-
ningaussautait atordlugit.
taima issornartorsiuineK erKor-
tungilaK. ajornångikångat nåla-
gauvfik tunuarsimaniartarpoK,
kisiånile soruname erssenugpoK,
inuit ikigtunguåkutårdlutik ino-
Katigigsut kigdleKartumik ilua-
nårniarnerinåkut pilersugausi-
naunerat, A. D. Hunt taima OKar-
POK.
Kristusip sujornagutdle
taimailivdlune canadamiut nåla-
gauvfiat aningaussartutigssanik
ingmikortitaKångilaK danskit a-
ningaussanik atugagssanik inatsi-
såinltartunik paragraf 2.08-me a-
teKartumik, „Den kongelige Grøn-
landske Handel". pilersuineK ino-
Katigingnik igdlOKarfingne 12-ine
Baffin Islandime, Kalåtdlit-nunå-
ta akiliane, iluanårniamerina-
vingmit ingerdlatauvoK.
niuvertarfit amerdlanerit pigi-
neKarput ukiune 300-ne atarér-
simassunit pigingneKatigingnit
„Hudson Bay Company“mit, anri-
sa autdlarKautait H. B. C. cana-
damiut inuiait Kuiasårutingordlu-
go taissalersimassåt „Here before
Christ" — Kristusile maunga pi-
ngikatdlarmat månérérsut".
taigut ateruseK tungaveKångit-
sungilaK. „Hudson Bay Company"
indianernut eskimunutdlo atåssu-
teKalerérpoK sule kristumiut ajo-
Kersuiartortitait tikiutencajångi-
katdlarmatale. ukiut 200 sivner-
dlugit pigalugitdlo iluanårniuti-
gait „The Bay“ip måna Canada-
mut atassut nunarujugssuit inuit-
dlo tåssane najugaKartut.
månåkut åmit Kilertåkutåt, igi-
neK nåpartat paugssatdlo nåpar-
tanltut niuvertarfingne niorKU-
tigssaujungnaerput „The Bay“ip
niuvertarfine. uvdlume „The
Bay" moderningordluinardlune
åssigiånik niuvertarfeKartiterpoK.
umiarssuit tikitarnerat najorKU-
taralugo niorKutigssat amerdlå-
ssusiat nunane avdlane niorKUtig-
ssatut amerdlatigilersarput nu-
narujugssuarme tamarme sordlo
niorKutigineKartut tamaisa piga-
lugit.
KGH-p kalåtdlit nioncutigssa-
Kartipai amerdlanertigut Dan-
markime akiussut angeKatåinik
akilingnik, måssa niuverniarfiup
sumlssusia tikikuminarneralo Ka-
nordlunit ikaluarpat. taimatut pi-
ssugssautitauneK „The Bay“ip av-
dlatdlunit tigumissaringilåt, Baf-
fin Islandime niuvernermik su-
migdlunit ingerdlataKartut.
inungnut niorKutigssat tunine-
råne akiussut aulajangemeKar-
tarput angatdlåneråne aningau-
ssartutit nautsorssutigalugitaoK.
imuk 1 liter Montreal-ime Cana-
davdlo igdloKarfigssuine angner-
ne tamane avdlane 2,25 kr-lik,
Frobisher Bayime Baffin Islandip
nålagkersuissutigut Kiterissåne si-
samariåumik akeKarpoK. kartof-
felit kilup KerKa (pundimut) a-
kitsoriartortarput 60 ørip migsså-
nit 3,50 kr-mut, Kanordlo akisuti-
ginerat pissuteKartarpoK sume
niorKutigineKarnersoK, Canadap
kujatåne imalunit Frobisher Bay-
ime.
akit åma agdliartortarput Baf-
fin Island ungasigdliartortitdlugo.
Nup igdloKarfigtut Canadame i-
kingutåne Pangnirtung-ime (isu-
maKartoK tugtut katerssutarfiat)
kartoffilit pundimut 6 kr-Karput.
Frobisher Bayimut ungasissusia
nal. akuneranut tingmissartumik
ornigtariauvoK.
måssa akisugaluaKissut uvdlui-
narne niorKutigssat atorneKartar-
tut karsikutåt igfiat, kartoffelit,
månit il. il. pisiariortorneKartar-
put „tingmissartuarKatdlo „Nord-
air" aulajangersumik tingmissar-
tortitagaisa usingiartarpait, nåla-
gauvfingmit taperneKaratik ku-
larnavérKusigaunatigdlunit ting-
missartortitseKatigit nunaKarfi-
nguanut Baffinip ilånitunut ag-
ssartuissugamik agdlåtdlume pi-
gingnigtai iluanårutisiaKartardlu-
tik.
inuit aningaussarsiait ersser-
Kigsumik åssiglngisitårput, ilaKU-
tarit eskimut, KaKortunigdlo a-
migdlit autdlartitanik taineKar-
tartut ilaKutarit. ilaKutarit eski-
mujussut avguaKatigigsitdlugo a-
ningaussarsiait autdlartitat av-
guaKatigigsitdlugo akigssarsiåinit
åpasingneroKaut. akigssarsianut
kisitsisitigut påsissutigssat Cape
Dorsetimérsut Baffin Islandip ki-
tåne takutipåt eskimut ilaKuta-
rit agfaisa aningaussarsiait ukiu-
mut 22.000 kr. inortut (3000 dol-
lars), akerdlianigdle autdlartitat
ilaKutarit 21-t 22-nit autdlartita-
nit avguaKatigigsitdlugo aningau-
ssarsissarsimåput 74.000 kr. ukiu-
mut (10.000 dollars).
taimailivdlune ilaKutarit eski-
mujussut neKit aulisagkatdlo pi-
ssariaKagkatik pigssarsiariniarta-
riaKarpait piniarnermikut auli-
sarnermikutdlo, måssa Kangatut
piniariauseK atorungnaeraluartoK
inuitdlo igdloKarférKanut kater-
ssuteréraluartut. taimågdlåt niu-
vertarfingne pisiarigajugpait kaf-
fit, sukut, tupat taimaeKataitdlo.
autdlartitat ilaKutarit akilerår-
titauneK ajorput nunap nålagker-
suissuinut, tåuko aningaussarsiait
canadamiut atautsimut nålagauv-
feKatigivinit pineKartarput, aut-
dlainiarsinaunermut akuerssissu-
tinut akiliutinit il. il. nålagauvfik
aningaussaKartitaugame. ilaKuta-
Det private initiativ har frit spillerum i det arktiske Canada. Flyvningen
giver overskud til indenrigsselskabet „Nordair'1. Settlementmanager
(kæmner) Nigel Wilford, Pangnirtung, som er Godthåbs canadiske ven-
skabsby, og en „Nordair“-pilot.
Canadap issigtortåne nangminerssortut ukutdluisårnerat kigdleKartitåu-
ngilaK. tingmissartortitseKatigingnut nunap iluane tingmissartortitsissu-
nut tingmissartorneK iluanårutaussarpoK tingmissartortitseKatigit ateKar-
put „Nordair". Settelmentmanager (kæmner) Nigel Wilford, Pangnirtung,
NQp ikingutå Canadame igdloKarfik, „Nordair“-imilo tingmissartortartoK.
rit peKatigititdlugo igpingiator-
nermingnut tapisiaKartitåuput
8000 kr. migss. Kångerdlugulunit
ukiumut. (tåuko Kulåne taineKar-
tunut 74.000 kr-nut ilångutdlugit
nautsorssugåuput). nålagauvfing-
me atorfigdlit nuliarit tamarmik
atorfeKarsimagunik mardloriåu-
mik tapisissarput, Kitornaisa a-
merdlåssusiat aningaussarsiaine
nautsorssutigineKarneK ajorpoK.
tåssa nangminerssortut isuma-
gissarpåt niorKutigssat KanoK a-
keKåsanersut, eskimutdlo ilaKuta-
rit amerdlanerit inuniarnerisigut
iluanårniarfigalugit sunertardlu-
git.
suliniarnerit tamalåt
— oKauserpagssuit kussanartut o-
KauserineKartarput eskimut Ca-
nadame nålagauvfingmut inug-
tauvdluarnerat pivdlugo åmalo
tåuko inugtut atarKissaussaria-
Karnerat pineKarnigssåtdlo, suju-
ligtaissoK eskimut rådiånut Cape
Dorsetime Tom Menning taima o-
KarpoK.
Canadame sumlkaluaråinilunit
agdlagkat nalinginait nagsiune-
Karsinåuput 7 centimik akiliv-
dlune (50 øre migss.). taimatutaoK
akeKarpoK Cape Dorsetimit Mon-
trealimut taimatutdlo Montreali-
mit Cape Dorsetimut telefoner-
niaråine.
avdlauvdluinartunik pissuse-
KarpoK niorKutigssat akisigut. u-
vanga nangmineK piumaneruga-
luarpara periauseK Canadap issig-
tortaine igdlOKarfingne isumang-
naitdlisitsineKåsassut akit igdlO-
Karfingne tamane åssigilersitdlu-
git akiussut nunap ilåne inug-
pagssuaKartune akiussutut ilersit-
dlugit.
ukiune 13-ine sulisimavunga
Canadap issigtortaine ajornartor-
siutit sangmissaralugit, tamatu-
malo nalåne issigingnårtusimavu-
nga, ukutdluisåi'nerit kingorår-
tautlnavigsut sarKumertarnerå-
nut, inuit nangminerssorniarti-
katdlardlugit. uvdlume pitsaune-
rungårtumik akikinerussumigdlo
inuit kivfartuneKarput ukiut a-
merdlångitsunguit matuma sujor-
nanut nalerKutdlugo.
inuit nangmingneK ukutdluisår-
nerat isumaKarpoK sulissut tor-
ratdlaineruvdlutik sulivdluame-
rånik åmalo unangmeKatigingne-
rup akitigut migdlisaineranik, su-
junigssaK ungasingnerussoK issi-
galugo Kularingilara, eskimut i-
luaKutigissugssaugåt. miserratigi-
ngilara sujumukarneKartarnera
kinguariarneKartarneralo åma ta-
kussarsimagavkit. erKaimåinåsa-
varputdle, Canada nuna nutå-
jungmat aitsåtdlo ukiune kingug-
dlerne ineriartorneK North West
Territorianut apusimavdlune.
politikerivtinut aulajangigag-
ssaujumårunarpoK periautsit av-
dlat atuatdlangneKåsanersut åma-
lo Kalåtdlit-nunåne nålagauvfiup
ingerdlatsinerujugssua issuame-
KalisanersoK. akilerårutit Kag-
fangneKåsanerpat Canadap issig-
tortaine inuniarneK OKilisamiar-
dlugo? imalunit tapissutaussarér-
sut atordlugit inussutigssat aki-
kitdlisarneKåsagpat avdlanut nå-
lagauvfiup ingerdlatainut ani-
ngaussartutigssat ikilinerisigut
tåuko ajornerussungordlugit?
politik taimåitoK isumaKatigi-
neKalersinaunersoK Kularnaru-
jugssuaKaoK Canadame kujasig-
sume inugtunerussunit, tamåne
nåmagigtaitdliutaorérmat ani-
ngaussartutaorérsut, nålagauvfit
atausiåkåt nålagkersuissunut nu-
namut tamarmut atortunut ani-
ngaussalissutigissartagait, Nigel
Wilford naggasivoK.
tamarmik åssigingmik
— ineriartortitsiniarnerme North
West Territoriesime emtnaK a-
nguniagauvoK isumangnaitdlisi-
niardlugo eskimut canadamiutut
avdlatutdle inunermikut atugka-
mikutdlo pineKalernigssåt, direk-
tørip Baffin Region Barry Gunn-
imut direktøriussup taivå.
avdlarpagssuput sule pitsaune-
russumik årKingneKarsinaussut,
aningaussagssaKaraluaruvta. sa-
pingisavtinik misiligauvugut, ki-
siåne aningaussat atugagssat kig-
dlilerujugssuput. nagsiussat aké
angeKaut, uvagutdlo elektricetiti-
mut oliamutdlo angnerujugssuar-
mik kujalivtinit akilissarpugut.
sanåvut pilertortumik inerdlu-
tigdlo akikitsusåput. Kalåtdlit-
nunåne pitsåussusilersuineK per-
KigsåruneKarnerusinaussorujug-
ssuvok, uvagut periarfigssavtinit
pitsaunerussumik, uvagutdlo sa-
perdluinarsimavarput arkitektit
(titartaissartut) igdlunik nalerKU-
tunik piorsaisiniåsavdlugit, igdlut
nunanut issigtunut nalerKutut.
taorsiutdlugo nålagkersuissut
igdluliortitsiniarnermut pilersså-
rutåt maligtariaKarparput, tåu-
ssuma najorKutarisimavai Cana-
dap kujasingnerussortaine iku-
ssuinartarissanik igdluliat åssi-
giåt. sisuvdlunilo ajornakusortu-
me ingerdlalersimavugut, Barry
Gunn naggasivoK.
Torben Østerby
5