Atuagagdliutit - 16.09.1971, Blaðsíða 9

1971-ime sårugdligit tukertut:
amerdlångeKissut
agdl., åssil.: Hans Janussen
Tunup sarfå nigdlertoK ukiou måna Kanganit nunavta kujatåta ka-
ngiata avatdnut avalangnerusimavoK. tamatuma kingunerå nunavta
kitåta avatåne imap nigdlernerulernera. sårugdligit 1971-ime pingortut
ikigtungusimdput. suangnik tukerudmersunik kaligdlune pissaxarniar-
tarnerne kalingnerme atautsime taimågdldt ildne mardluk, ildne pinga-
sut ilånilo sisamat pissarineKartarput. ukiune sårugdligit suaisa tuke-
rardluarfiginerpaussartagdine kalingnerme atautsime 1000-it anguv-
dlugit pissarinexartaraluarput. nunavtine rejexarfit angnerssdt 70 sø-
milinik isorartussusilik ilåtigutdlo 15 sømilinik silissusilik Nugssup ki-
tånitOK navssårineicarpoK.
imånik aulisagkanigdlo misigssu-
tip „Dana“-p aussaK nunavta
imartaine Kåumatine mardlug-
sungne misigssuinerane påsissau-
gatdlartut taima oKautigineKar-
put. „Dana“ julip autdlarKautåne
Frederikshavnimit autdlarpoK.
nunavtinukarnermine nunavta
kujatåta kangiata avatåne imånik
misigssutigineKarpoK. påsineKar-
Pok Tunup sarfå nigdlertoK Ka-
nganit avasingnerussumut ångu-
simassoK. tamatuma kingunerå
P. H. Fjelde.
nunavta Kitåta avatåne imap Ka-
nganit nigdlernerunera.
tukertut ikenissut
— Kalåtdlit-nunåta kimut sine-
riåta avatåne imånik misigssui-
vugut Påmiut avatånit K’eKer-
tarssuatsiap (K’eitertarssup
avangnåne kitånitup) avangnåta
kitåta avatå tikitdlugo. påsivar-
put sårugdligit suait ukioK måna
tukerångingajagsimassut, angala-
nerme pissortaussoK, statshydro-
graf Frede Hermann, Nungmit
Danmarkimut autdlalerdlutik A-
tuagagdliutine suleKataussumut
OKarpoK. — sårugdléreanik tuker-
Kåmersimassunik misigssuivfigi-
ssavtine ardlalingne amerdlane-
rårångavta ilåne taimågdlåt mar-
dluk, ilåne pingasut ilånilo sisa-
mat kalingnerme atautsime pissa-
rissarpavut, nauk ukiune tukerar-
dluarfiunerpaussune kalingner-
me atautsime ilåne 1000-it mig-
ssiliortut pissarissaraluardlugit.
nuånåjatdlagtineKarsinauvugutdle
— sordlume sujusingnerussukut
taima misigissaKartarsimassugut.
— Fyllas Bankip kitåne imas
imap Kånit 100 meterinik itissusi-
lik tikitdlugo Kanganit nigdlerne-
ruvoK. nunap kimut sineriåta ava-
tåne misigssuivfigissartagarput
kujatdleK Påmiut avatånitoK mi-
sigssuivfigingilarput Kalåtdlit-
nunånut pinivtine sikorssuaKar-
patdlåKingmat. Manitsup avatånit
avangnamut imap Kåva Kanganit
kissarneruvoK. imåinguatsiarpoK
imaK nigdlertoK Nup avatånut
ångukaluardlunilo avalarKingne-
rusimassoK.
rejeKarfit angnerssåt
— imånik misigssuinivta saniati-
gut rejeKarfingnik nutånik ujar-
dlertugssauvugut. misigssugag-
ssavta kujasingnerussortå sikor-
ssuaKarpatdlåKingmat misigssu-
gagssavta avangnarpasingneru-
ssortåne rejeKarfiusinaussunik
ujardlernerput autdlarnerparput.
Nugssup kitå Omånavdlo kanger-
dluata itinersså angnermik misig-
ssorpavut. „Dana" nutåmik ekko-
loddertårnikuvoK imap aKitsumik
mångertumigdlunit nateKarnera-
nik påsiniaissarnerme agsut ato-
ruminartumik. ekkolodde Sim-
radip sanårå ilisimatut suliner-
mingne atugagssåtut.
— umiarssup sumissusersiortar-
tue nålagartik P. H. Fjelde pissor-
taliutdlugo ilisimatunik suleKate-
Kardluaratdlartitdlugit Kalåtdlit-
nunåne rejeKarfit angnerssåt nav-
ssårårput. rejeKarfik 70 sømilit
migssiliordlugit takissuseKarpoK
15 sømilitdlo migssiliordlugit sili-
ssuseKardlune (ilåtigutdle sømilit
Kulit migssiliordlugit silissuseKar-
dlune). rejeKarfiup KerKa 70 gra-
dinik minutinigdlo 50-inik avang-
narpasissuseKarpoK 56 gradinig-
dlo kipasissuseKardlune — kimut
kangimut sangmivdlune. tåssane
rejet avguaKatigigdlutik syv gram
sivnerdlugit oKimåissuseKarput,
tåssa tunineKarsinaussunit pitsau-
nerpauvdlutik. amussinerpaugav-
ta nalunaeKiitap akunerane ataut-
sime kalingnivtine rejet 100 kg
pissaråvut.
— tamatuma kingornagut Omå-
nap kangerdlualiarpugut ekko-
lodde atordlugo imap narKanik
kilisagfiusinaussumik ujardler-
dluta. ajoraluartumik påsivarput
kangerdlungme piukunartunik ki-
lisagfigssaKångitsoK. kangerdlup
narKa manéKaoK, kangerdluvdlo
ilå itisorujugssuvoK agdlåt 800
meterit tikitdlugit itissuseKardlu-
ne.
sårugdlisaKissoK
— kujavarternivtine sårugdling-
nik nalunaeKutsersuivugut; Store
Hellefiskebankip Lille Hellefiske-
bankivdlo akornåne katitdlugit
sårugdligit 800-t nalunaeKutser-
dlugit. Fyllas Bankimit Frederiks-
håb Bankimut sårugdlingmik a-
tautsimigdlunit nalunaeKutsiga-
Kångilagut — soKångitdluinarmat.
ikangnerssuit utikajårfigalugit
misigssuivfigigaluarpavut, aulisa-
gaKarnerale ekkoloddikut påsineK
ajornardluinarpoK. Påmiune nu-
nap ilua sårugdleKartOK sulivfig-
ssuarme pissortamit tusarparput.
sordlo aulisartut uvdlorme ataut-
sime sårugdlingnik 52 tonsinik tu-
låussisimåput, uvagut nalunae-
Kutsigagssanik sårugdlingniara-
luardluta sussårtugut.
— kujavartertitdluta imat iti-
nerussut rejerniarfiusinaussunik
nutånik ilaKarsoralugit ekkolodde
atordlugo misigssorpavut. taima-
tut misigssorpavut Fiskenæs Dy-
bet, Dana Dybet, Ravns Dybet ki-
salo Frederikshåb Dybet, misig-
ssuivfigissavutdle taigorneKartut
ilåt atauserdlunit Nugssup ava-
tåne rejeKarfigtut pitsautigingi-
laK. Påmiut avatåne amerdlavat-
dlångitsunik rejerpugut — „Adolf
Jensen“-ip pissarisimassainit
ikingnérarssuarnik. „Adolf Jen-
sen" misilérKårame atausiardlune
nalunaeKiitap akunerane atautsi-
me kalingnermine 100 kg-nik re-
jerpoKl imåisinauvordle rejeKar-
Kujatåta avatåne imaK
Kanganit
nigdlernerussoK —
nunavtine
rejeKarfit angnerssåt
navssårineKartOK
fik tåuna tunissagssanik piniarfi-
gineKarsinåusassoK. Ravns Dyb
nautsorssutigineK ajornaKaoK.
Dana Dyb rejerfiusinåunguatsiar-
poK. suliavta nanginigssånut tu-
ngavigssaKardlualerpugut, „Adolf
Jensen“-ilo rejeKarfingne kujat-
dliunerussune ardlaleriardlugo
kilisaititåsavarput påsiniardlugo
tamåne rejerniartarnigssaK ing-
minut akilersinaujumårnersoK.
ekkolodde atordlugo påsiniainer-
me angussat Nungme aulisagka-
nik misigssuivfeKarfingmit pini-
arneKarsinåuput.
— angalanivtine silarKigsior-
tuåinangajagpugut, pujorsiungåt-
siarpugutdle, statshydrograf Fre-
de Hermann ilåtigut magister
Jens Møller Jensenimik ikiorte-
Kardlune angalassoK naggatågut
OKarpoK.
samanerssuan rejeKarfik
nunavtine aulisagkanik misigssui-
nerme pissortaK, statsbiolog, cand.
mag. Sv. Aa. Horsted, Nungmit
autdlalernermine OKarpoK „Adolf
Jensen" angatdlatigalugo ilåtigut
rejeKarfingnik nutånik Sisimiut
avaterujugssuåne misigssuinig-
ssame KGH-p pilerssårusiorsima-
ssåne misigssueKatauvdlune. Sto-
re Hellefiskebankip kitikånia
avangnarpasissuseK 66-ip åma 68
gradip akornånitoK — ikangnerup
itisiartulerneranit itinera tikit-
dlugo — misigssorneKarpoK, ek-
kolodde atordlugo sapåtit akune-
rine tatdlimane — arfinilingne.
— imap narKa sunersoK påsi-
niarparput, påsivarputdle reje-
Karfit amerdlanerssåinit månger-
nerussoK. taimåikaluartOK kilisai-
ssarpugut ballontrawlimik taine-
KartartOK norgemiut sanåvat
atordlugo. Kalorssuit taimåitut
Kalorssuarnit atorneKarnerussunit
ningunerussunik atortoKardlune
sanauvoK, Sv. Aa. Horsted OKar-
poK nangigdlunilo: — påsivarput
misigssugarput rejeKartOK, aKine-
russumigdle natilingnit ikingne-
russunik. taimaingmat isumaKar-
punga misigssugarput tunissag-
ssanik rejerniarfiulernaviångit-
sok. rejetdle tamånitut piarait
sarfautititdlutik rejeKarfingnut
avdlanut siaruartåsåput. rejerni-
arfiulernigssånut KUlaruteKalåra-
ma pissutigåra Sisimiunit 70 sø-
milinit 100 sømilinut avasigtigi-
ssuminera. tåssunga rejerniartar-
neK ingminut akilersinåusagpat
rejerpagssuit pissarineKartaria-
Kartåsåput.
— rejerniarfiusinaussut sineri-
ssap avatånitut månamut misig-
ssugkavut Nugssuarmit Påmiut
tikisimalerpait, nauk K’eKertar-
ssup avatåne sule nåmagtumik
misigssuisimångikaluardluta. re-
jemiarfiusinaussut pitsaunerpåt
Store Hellefiskebankip avangnå-
niput, ajoraluartumigdle ukioK
kaujatdlagdlugo piniarfigineKar-
sinaunatik tamåna ukiup ilaru-
jugssua sikussarmat. angnertu-
nerpåmik iluaKutigineKarsinau-
vok Manitsup Nuvdlo akornåne
imap itinersså.
— Kåumatine tugdliutune kapisi-
lingnik misigssuissugssauvugut.
canadamiut nangmingneK umiar-
ssuaKardlutik tåkutugssåuput.
ukiune matuma sujuline pissartut
åssigalugit aulisagkanik misig-
ssuissut Tuluit-nunånit Skot-
landimitdlo åma tåkutisåput. tåu-
ko uvagut sulissuvta ilait suleKa-
tigalugit canadamiut umiarssuå-
nut „Adolf Jensen“imutdlo ilauv-
dlutik — imaKa åma ilåtigut tuni-
ssagssanik kapisilingniutit ilåinut
— misigssuisåput. kapisigdlit tav-
tait katerssorneKåsåput, Kanordlo
itumik aoKarnerat misigssorne-
KartåsaoK.
— kapisigdlit auinik misigssui-
nertigut neriutigårput ersserKing-
nerussumik OKautigisinauleru-
mårdlugo kapisigdlit misigssug-
kavut sumingånérsunersut. aper-
Kut månamut akissutigssaKarti-
ngisarput tåssa: imaK KanoK
amerdlatigissunik kapisileKarpa,
tåukulo ilait KanoK amerdlatigi-
ssut — ilaminingue — Kalåtdlit-
nunåta imartaine pissarineKar-
tarpat? tamåna naluvarput. ilisi-
måinarparput kapisigdlit amer-
dlåssusiat erKarsautigalugo ikig-
tuaråinånguit måne pissarineKar-
tartut.
— nalornissarput avdla tåssa:
kapisigdlit Kalåtdlit-nunåt Ki-
magkångamiko sukordlutik inger-
dlaortarpat? ingerdlaortitdlugit
ilait KanoK amerdlatigissut toKU-
ssarpat? aperKutit tåuko akissu-
tigssaKartingitdluinarpavut, nauk
kapisigdlit OKatdlisigineKarneråne
angnertumik pingåruteKaraluar-
tut. nalunaeKutsersuissarnivtigut
taimågdlåt ilisimalersinauvarput
kapisigdlit ilait KanoK amerdlati-
gissut kungnut tukerfingmingnut
utertarnersut.
— nalunaeKutsersuinerit ukioK
måna nangineKåsåput. kapisig-
dlitdle umatitdlugit pissariumi-
naitsorujugssuput. ningitagkat,
tuluit Kagssutait T-tut ilusigdlit
norgemiutdlo Kagssutaussiat kile-
notinik taineKartartut atortara-
luarpavut, tamarmigdle Kalåtdlit-
nunåta imartaine pissaKautigine-
Karsinåungingajagput. Kagssutit
kisivingmik måne atorneKarsi-
nåuput. åipågumit pujortulérKa-
mik mikissumik atortoKåsagunar-
pugut Kagssutinik amerdlångitsu-
nik atortoKardlune uteKåtårfi-
gingnigtuartugssamik. taimailior-
nikut neriutigårput kapisigdlit
nukigdlårpatdlårtinagit pissari-
ssarsinåusagivut.
— inuiaKatigingnit tamalånit
pissut åipågo kapisilingnik misig-
ssuinigssåt pilerssårusiorparput.
anguniarneKarpoK misigssuinerup
nalåne kapisigdlit 3000-it nalu-
naeKutserneKarnigssåt. kapisi-
lingnik misigssuinerit pivfigssai-
autigissorujugssuvavut, suliavta
ilarujugssua taimatut sulinermut
atoravtigo — piniarnerinåungit-
sumut åmale laboratoriane misig-
ssuissarnernut. ilisimatut ardla-
Kångikaluartut nunanit tamanit
pissut nalunaerusiortarput ilåti-
gut Atlantikup kitåne avangnåne
aulisarnerme misigssuissutitanut
ilisimatunut nagsiuneKartartunik.
nalunaerutit ikingnerpåmik 100-t
månamut suliarineKarput. måna-
mut ilisimaligkavut nalussavut-
dlo nalunaerutine atuarneKarsi-
nåuput. nalunaerutit åma atua-
gaerniarfingne pisiarineKarsi-
naungmata inuit soKutigissaKar-
tut påsitsiarsinauvåt misigssui-
nivtine KanoK angussaKartarner-
sugut, Sv. Aa. Horsted naggatågut
OKarpoK.
FOTO
Film fremkaldes
Farve og sort/hvid
ARNE JENSEN
Boks 624 . Esbjerg
Specialinspektør
I forbindelse med gennemførelsen af lov nr. 225 af 19. maj
1971 om arbejderbeskyttelse i Grønland, der træder i kraft
1. april 1972, vil der under forudsætning af de bevilgende
myndigheders godkendelse være at besætte en stilling som
overenskomstansat specialinspektør for Grønland.
Specialinspektøren, der må have civil- eller akademiingeniør-
uddannelse, vil få tjenestested i direktoratet for arbejdstil-
synet, Upsalagade 20, 2100 København 0, med periodiske
tjenesterejser til Grønland.
Tillige må specialinspektøren i direktoratet deltage i det
igangværende arbejde med udarbejdelse og tilpasning til
grønlandske forhold af bekendtgørelser, cirkulærer, anvis-
ninger m. v., samt forberedelse af de fornødne praktiske
arrangementer.
Der vil til stillingen blive søgt et tillæg i henhold til § 1,
stk. 2, i overenskomst mellem Dansk Ingeniørforening og
ministeriet for statens lønnings- og pensionsvæsen.
Ansøgning om stillingen stiles til arbejds- og socialministe-
rierne og sendes til sekretariatet, Slotsholmsgade 6, 1216 Kø-
benhavn K.
Ansøgningsfristen udløber den 1. oktober 1971.
9