Atuagagdliutit - 16.09.1971, Blaðsíða 28

mérartavtmut
Jorngo
agdl.: Kristian Olsen
(norm. suj. nangitan)
Jorngup torKorsimavfingminit
pivfigssaK nåmagilersimagunar-
dlugo Kuerssup teKerKuagut avå-
mut sangmissukut nipaersåvig-
dlune alåkarpoK. takuvai nukag-
piarxat pugsårisimassut sigssi-
ugkap ungatå’tungåne imap kig-
dlerpiåne Kuiasorråtut, kisiånile
suna Kuiasu.tigigåt nalunardlune.
tusarnårdluarKigsåramigit påsi-
lerpå angatdlatit umiatsiåraisa
ilåt orråtitdlugo pinguarigåt.
Kamuna ilumigut usorutsåumera-
luarpoK akornånlkusumeraluar-
dlunilo, taimåitordle aulajangersi-
manine maungåinartiniångitdlui-
narpå, manåkume pivfigssångor-
Pok aulajangiutamik piviussu-
ngortitsinigssamut nukigssat ka-
terssusavdlugit ånilångaleriatår-
sinaunerdlo akiusavdlugo. Kanor-
dlunit piumångitsigigaluarune
ingminerminut igdlautigiumanane
uvdlunilo aggersune kåkangniu-
tigssaKåsagune pingitsorane sa-
pitsuliuteKartariaKarpoK, måné-
korpiarme aulajangiusimassane
taimak nautsors^upå.
alåkarKigkamigit takuvai avå-
mut tikuartuissut avåtdlagtartut-
dlo. suna pinerpoK månåkut tigu-
artissutigilersimavåt. tamarmig-
dlo imap tungånut sågsimåput tu-
numingnitdlo aggertugssamik ili-
masungitdluinardlutik. Jorngo i-
sumamigut iluåtdlagdlune Kungu-
jumivoK, ingminerminutdlo Ka-
ningneK nipaersårniavigsordlune,
sukasumigdle, ornilerpå.
ingminerminut KaningneK tike-
riaramiuk nukine katerssuinarsi-
massane tamaisa sukatdlugit i-
månut nåkarteriardlugo ajagpå,
ajangniariardlugulo tunuinardlu-
go torKorfingminukapatdlagpoK,
méraKataisalume angumeringilåt
imarpatdlagssuaK tusardlugo ui-
vilerdlutik uitsåtorssuångormata
nipertigdlo tamåt nivdlialerdlu-
tik. sianigineicarane torKorsimav-
fingminut perKigkame suaortar-
palugtorssuit isumåkérdlugit ku-
mut autdlarame Kamuna ilumigut
iluåtdlangnermik misigissaKarpoK.
nukagpiaraK ajangneKartoK pi-
kigtorujugssuvoK, åmame imaK
nigdlermat ikiorniapatdlangniar-
tariaKarpoK. Kuerssuarme unga-
singitsume sulissut uivertut tusa-
riaramikit årdleritsagdlutik tua-
vinaK tåkutut pipatdlariaramik
pugtaKUSsuaK nukagpiarKamut
nalupåt angutdlo sulissut ilåt ati-
ssane OKimåinerit piginardlugit
4-6-8-10-14 hk. kan påmonteres:
Jordfræser - Vendeplov - Kultivator -
Påhængsvogn - Fejemaskine -Sneplov |
Plæneklipper - Frugttræsprøjte oma
2 cyl. 4 takt -10 hk. I
Pris: 5.800.-
Fræser 1.050.-
+ 12/a % moms.
Model F 190
IMPORT
SCHJØTT-GRØNLAND
3921 NarssaK
Telegramadr. SCHJØTT, NarssaK
avåmut pigsigpoK ånåussiniardlu-
ne. nukagpiaraK issitoK sule pi-
kigkaluartOK åmalo avasigdlivat-
dlångitsoK, issigalugulo Kularnå-
ngitsumik ipiånguassalersoK, å-
nåussiniartup natdloreKalune ti-
kikamiuk pugtaKUt inoramiuk så-
minut nerfatdlartitdlugo timut
autdlarukålo bilit nivdliatitsinaK
tikiuput ernginardlo atortugssa-
tik piarérdlugit tulalersunik nå-
kussiput, sulime KanoK ilioriar-
sinåungikatdlarput.
tulangniariarmata angutit mar-
dluk bilimik sukalissåginaK ti-
kiutut nukagpiaraK issitoK nu-
kigdlårsimaKissordlo Kampåt mi-
sigssupatdlariardlugulo anersår-
tortOK malugigamiko ernginar-
dluinaK bilinut ikigamik, suka-
nerpåmik nåparsimavingmut ku-
mukåupåt.
politit pissugssaugamik nukag-
piarKat ånilårsimarpaseKalutik a-
tautsimortut ornigpait ernginar-
dlo apeiKuteKarfigitdlagtålerdlu-
git. soruname KanoK pissoKarnera
OKalugtuarisinaugaluardlugo kiap
taimailiorsimaneranik OKautigi-
ssaKarsinåungitdlat, polititdlo ila-
galugit politit agdlagfianukartine-
Karput aperssorKigsåriartorneKar-
dlutik.
nukagpiaraK issitoK nåparsi-
mavingmut pingmat tuaviutdlugo
isumagineKapatdlagpoK Kujanar-
tumigdlo kissaleriarame ajungi-
neruleKaoK, isumangnarungnaer-
matdlume init ilånut inigssipåt
pårssissulerdlugo. angajorKåvisa
takuniaramiko KujaKaut ajungit-
sok isumangnångitsordlo påsiv-
dlugo, tusatsiagkåme maligdlugit
påserigait ånilårnartunik akung-
Kartarmata erKigsisimajungnai-
vigsimagaluaramik, åmame tali-
tarfingmit ungasiartorujugssuar-
me, igdloKarfiup Kulingajåne ig-
dlOKarput, imailiatdlåinardlo å-
mut igdlikarfiungingmat tusatsi-
autit ånguterKårtusimassut nå-
lauserdlungnardluinartunik ako-
Karsimåput.
måna nukagpiaraK isumangnå-
ngitdluinardlune, kisiånile KanoK
pissoKarsimaneranik navsuiaisi-
naunane uvdlut Kavsimininguåi-
nait uningassugssångorpoK...
Jorngo angerdlamut iserame
endgsisimåvigpoK nuånåvigdluni-
lo. niviarsiarKat åmukalerdlune
såssutane umisårigaluarmata so-
Kutigingingåramigit Kiviåsavdlu-
gitdlunit pissariaKartisimångilai.
iserame tiperujuk, uvdlut ilåne
nainerdlunit sapilertagke, sordlo
naimångikå, pisåtat toritsut av-
dlålugpagssuitdlo sakalujuartut
iluarsineKarnerdlo sapersut sor-
dlume silarssuånikungnaersima-
ssut. ajugausimårnine nivtarsau-
tingilå, Kamunale ilumigut angu-
ssuångorsimassutut pissartångor-
simassututdlo ingminut nautsor-
SSUpOK.
iserame aperissoKångingmat er-
Kigsivdlune igånik nigdlorsima-
ssunik nerriserpoK, Kårsitdlara-
milo anerKisagaluardlune isersi-
måinarpoK, Katångutinilo nukag-
piarKamik issitdlune ånautentar-
neKartumik nåparsimavingmilo
umarsarneKarsimassumik OKalug-
tuaraluarmata maliugitiniångina-
me tusarnårdluarKigsårniåinar-
Pok, aperineKånginamilo OKalug-
tuagssaKarsinaugaluardlune niv-
dliutaKångilaK, pisimassordlo a-
milårnartumik kinguneKarsimå-
ngingmat Katångutine pinguaKa-
tigilerpai, pisimassordlo erKar-
sautaine sordlo tagiagaK puiungå-
ramiuk.
ingmikortoK II.
uvdlup tugdliane tatdlimångor-
nerussoK uvdlåkut Kulingiluanut
atuariartorame mérKatdlo akor-
nénut pivdlunilo, nukagpiarKat
igpagssaungmat umigivdluinar-
dlugit ilagisimassaraluane taku-
lerdlugit, énilåmissåleraluarpoK,
kisiånile soKutigingitsutut ingmå-
ne alåinarpai.
nukagpiarKat atautsimordlutik
arpaliugåutut ingmingnutdlo ar-
ssamik erKorniutut issigai, Jor-
nguvdlo tungånut Kiviarnigssartik
erKainerdlunit ajorpåt agsut tå-
ssa ileragingingåramiko.
uvdlumikut sorusussuseKar-
patdlångilaK, nauk méraKatime 1
akornånut piniariardlunilo ar-
pagdlune peKuertaraluardlune
piumassarssulårtardlunilo. atuar-
fiup matuata kigdlingane ujarår-
Kanik tigoraerussårdlune igsia-
vok sujanernigssålo utantivdlugo.
nukagpiarKat klassine mingnerne
atuartut ilakasiata ujaråntanik
miloriartaraluarmane akisavdlu-
gulunit pissariaKartingilå soku-
tåungingårmat. taimak piniångi-
kaluardlune åmalo erKarsautigi-
niångikaluardlugo nukagpiarKat
igpagssaK misigdlersimassut ila-
gileriaramigit iliuserisimassame
ingminerminut kingunerisinaussai
tupåtortutut maluginialerpai,
nauk igpagssaK tamåkulunit er-
Karsautigisavdlugit saperaluar-
dlune.
(norm. tugdl. nangisaoK)
Pylle, Polle og Sorte Tom
Mens Pylle går og leder, kører
lastbilen videre med Polle og
Sorte Tom.
Pylle ujardlersitdlugo Polle
Sorte Tomilo ilaussoralugit last-
bile ingerdlajuarpoK.
Pludselig standser den med et
ryk. — De vågner op begge to.
— Hvad er det? — har vi so-
vet?
tåssångåinaK uningmat iter-
put. — arrå, sinigsimassugut-
una?
— Hvor er vi henne? — Se,
hvor her er mærkeligt — vi må
da være kommet til et andet
land?
— sumipugut? — ila måna er-
Kumingårame — imanauna nu-
namut avdlamut pisimassugut?
— Hvordan skal vi dog kom-
me hjem igen, Polle?
— Vi vil da ikke hjem end-
nu!
— Polle, Kanon iliordluta
angerdldsaugut? — sule anger-
dlartariaicdngilagut.'
— Men hvad med Pylle? —
bare hun var her!
— Kan vi ikke skrive et brev
til hende?
Pylle Kanon pisavarput? må-
nikaluarunitOK? agdlagfigisångi-
larput?
Jo, — det var en god idé
se her er et stykke papir!
— nå agdlagfiginiartigo — au-
na påpiaraminen!
— Nu skriver jeg! — Men
hvem skal bringe det hjem til
Pylle? — Se, derovre sidder en
brevdue!
— agdlagpunga — kiale Pylli-
mukautisavai? — takuk åjinga
tue agdlagkissartarton!
— Søde lille due, vil du ikke
nok flyve hjem til Pylle med
dette her brev?
— tuinguatc, agdlagkat uko
Pyllimut ingerdlåsinauvigit?
Hjemmesejr
FERD’NAND
igdlumine ajorssartitaussoK

KVI 11
K
28