Atuagagdliutit - 16.09.1971, Blaðsíða 13

åmalo agdlagkat angmassut
A. C. Normannimut
kigutit nakorsånit Knud Bonnénimit Nungmit imåitoK tigu-
simavarput:
nuånårutigåra avise atarKissau-
ssok Atuagagdliutit ilångussisi-
mangmat angmassumik ilingnut
agdlagkavnik, tåssame akissutigi-
ssat pingitsorusugsimångikalua-
Kigavko. akissutit ivdlit isumat
maligdlugo avisiliortautsimik sor-
pajungitsumik erssersitsivoK, uva-
ngale isumaga maligdlugo mini-
sterimut nalerKutingikaluardlune.
aperKutauvordlume akissutivit
imarissåtigut kina erKorneKarner-
sok: ivdlit uvangalunit.
inoKatigingne naKisimaneKå-
ngitsune inugtaussoK kinalunit
issornartorsiuisinauvoK, kina su-
nalunit issornartorsiorneKaraluar-
pat, issornartorsiuinerdle pissu-
tigssaKartugpat tungaveKardluar-
patdlo. inuk såssuneKartoK ima-
lunit pissortaKarfik ingminut pa-
sinarsapiluinartugssauvoK akissu-
teKångikune, sordlo ivdlit iliortu-
tit.
agdlåt erKungitsunik kukuner-
nigdlo ulivkårpoK, måssalo ag-
dlagtautsivit åssinganik iliorsi-
nåungikaluardlunga oKauserissa-
tit Kimerdlulårniarpåka, inoKar-
mat pissortanik atandngnigdlui-
nartunik, kukussumik isumaKar-
tunik ministerip imalunit inung-
nik Kinigkap avdlap oKauserissai
tamatigut entortussut tungave-
Kardluartussutdlo.
agdlagkama autdlancautåne ili-
simassagssarsiomermut tungatit-
dlugo issornartorsiuinera, agdlag-
kavne angmassune taissavtut,
ilingnut inungmutdlunit avdlamut
tungångilaK. angalanerdle piv-
dlugo påsissutigssat erKortut pi-
ssaleravkit åmale angalanermik
issornartorsiuinerit ivdlit Karssu-
pinarpatdlåmik akissaleragkit,
påsiartuinarsimavara, ivdlit må-
ssa kukussoK nalungikaluardlugo
Monzino tapersersorsimagit. tai-
måitumik pissusigssamisorpoK
taimailiorneK ivdlit akissugssauv-
figisagugko, sordlo kukulugtute-
Kartut avdlat pissartut.
uvanga taima issornartorsiuisi-
magama tungavigåra Thule enrå-
lo inuilo ilisimavdluinaravkit si-
visumik tåvamsimanikut 1961-
nmit 1967-imut, atorfivnut tunga-
titdlugo sila KanoK ikaluarångat-
dlunit Kimugsimik angalassarsi-
mavdlunga 15.000 km angatdlavi-
gisimavdlugit.
uvdlumikut uvanga avanerssu-
armiut atarKivdluinarpåka, issor-
nartorsiuinermalo sujunertarisi-
mavå ilisimassagssarsiortarnerit
taimåitut pitsaunerussumik nå-
kutigineKarnigssåt, tåssa kalåtdlit
piniartut ilaorKuneKarsimagånga-
ta, sujunertarisimavaralo ilisima-
ssagssarsiomerup pinenartup tå-
ssunga atåssuteKångitsunik suku-
missumik misigssomeKarnigsså.
påsisinauvdluångilara perugdlu-
liortitsiniartutut OKautigigangma.
oKarsimagavitdlo (avisime Ber-
lingske Tidenderne 27. maj) „pi-
ssutigssaKarsoringilara tamatu-
mane pineKartut sutdlunit isser-
tuneKarnigssåt", tauva nangmi-
nérdlutit soKutigissariaicarpat, iv-
dlit isumat maligdlugo, pasigdliu-
tinut ingassåussissunut sorpaju-
ssunutdlo salingneKarnigssat.
OKausingnårissat tåssa: „ilisi-
massagssarsiorneK nåmagsineKar-
Pok pilerssårut nåpertordlugo,
inuit Kingmitdlo ajoratik tikiput."
sårdlume OKarniartutit: „suname
pivdlugo taima issornartorsiuine-
Kåsava. sumingme pissoKångilaK."
kisiånile tåssa sumik pissoKar-
simavoK. ilisimassagssarsiorneK
nårnagsinenångilaK pilerssårut
nåpertordlugo. nåmagsineirarpoK
pilerssårutaussumit Kåumåmik ki-
nguåutordlune. aprilime anger-
dlamut tikitugssausimagaluarput
aitsåtdle majime uterput.
piniarfiup pitsaunerpåp nalåne
piniartut tikingitdlat, tåssame
auvfangniartarnerup nånungniar-
tarneruvdlo angnersså pingmat
ilisimassagssarsiortut sule tiki-
ngitsut.
aningaussat pigalugit ajungita-
raluaKissoK, Kingminut neruv-
kautigssanik pineK ajornaKaoK pi-
siagssaKångikåine, nangminerme
piniarnikut aitsåt pissagssaung-
mata.
Monzinop angalanermine na-
magsisså pingåmeK tåssausima-
vok aningaussat akiliutigssat ag-
dlagartåinik atsiuineK, tamånalu-
me nukigdlårsautigingårsimana-
viångilå.
Monzinome sinigfik pume ing-
mikut merssugkame Kamutine na-
KitarineKarsimasimavoK Nordpol-
imukåuneKarsimavdlunilo piniar-
tunit avanerssuarmiunit.
akissutingne miserratigingilat
silaitsuliorneKarsimangmat, anga-
laKatigit ingmingnut ungasigsima-
Kingmata, sujulerssuinerdliorne-
Karsimangmat (Kularnångitsumik
Monzino tamatumane pivat), tai-
måitordle issornartorsiuineK ta-
måt tunuartipat, måssa erKortu-
nigsså ilimagisinaugaluardlugo.
angalaneK perugdluliorneruvoK
isumavne pinarane, ilumutdle tai-
måipoK.
taméname Monzinop italiamiut
avisine „Tempo“me ama „Oggi“-
me agdlautigissaisa paitsugag-
ssåungitsumik erssersipåt.
soruname ilumorputit inuit i-
nerterneKarsinåungingmata naKi-
simaneKångitsumik atåssuteKarsi-
nauneK atungitsorKUvdlugo, ku-
kunertutdle issigåra måssa KanoK
itoK nalungikaluardlugo Monzino
tapersersorsimagagko.
taimåitumik sule isumaitarpu-
nga Thuleme ajornartorsiutit på-
siniardluarsimångikitit, tåssame
ersserKigsumik ilisimalernigsså-
nut tungavigssaKånginavit.
sok Monzinop imigagssat puiau-
ssat 600 migss. nalinge Cal Co-
lumbiame sitdlimasiusimavai? su-
le åmalo ersserKigsarniarpara Ki-
mugsernerme imigagssaK atorsi-
nåungingmat, pinerdlissoKartit-
dlugo sitdlimatiginiångikåine na-
korsautigssatut. puiaussatdle 600
nåmésagaluarput Monzino Nord-
polime imerniartarfingmik unu-
arsiortarfingmik angmainiartug-
pat.
Canadame nålagkersuissut sila-
tusårdlutik sigssuertugssaK Russel
Hall autdlartisimavåt. sok sig-
ssuertoK tåuna uterpa avKutip
agfåinå atorérdlugulo? Canada-
me nålagkersuissut Kularnångit-
sumik nalunaerumik soKutiginar-
tunik Russel Hallimit pisimåput,
ivdlit piniartariaKagkangnik.
sok kalåleK OKalugte kingorna
aggei'KuneKartOK Fairbanksime
nalunaerfigineKarsimava igdlui-
narssutinik Monzinomut nagsar-
Kuvdlugo?
åmåtaoK Monzino „Oggi Illus-
trato“me julip 5-iåne ukiOK måna
agdlagpoK: „KinuteKarpunga aut-
dlaisinik ardlalingnik, igdlersor-
sinauniåsagavta" (eskimunut). a-
ningaussarpagssuaKaraluardluni-
me iluaKutigisinausimångilai tå-
vane autdlaisinik pisivfiusinau-
ssut akugtOKingmata.
ilumorpat sordlo sujornagut o-
Kautigissarérit issigtunik misig-
ssuissut atorfiligtatitdlo aperi-
ssarsimagitit, inuitdlo tåuko anga-
lanermut påsissutigssanik suju-
nertånigdlo ersserKigsumik tu-
sardlerneKarsimassut, tåukulo ta-
persersorsimagåtit akuerssining-
ne, ersserKigsumik någgåruma-
vunga aperigavit inuit tåuko ta-
matumane sujunersuissutut na-
lerKututut issiginerivka.
månåtaordlo avise Ekstrabla-
det issuarniarpara majip 26-åne
aperisimangmagit Eigil Knuth,
Chr. Vibe åma Erling Høegh, tåu-
kulo ersserKigsumik akerdliusi-
mangmata ilisimassagssarsiorner-
mut.
agdlagkavit pissutigitiniagkatit
tusarsimångikivka, tamåna ku-
kuneruvoK, tåssame nåmångitsu-
nik pissutiginiagkatit issornartor-
siuinivnut autdlarKautausimang-
mata, kigsautiginarparalo tamåna
pivdlugo ivdlit isumavit tusar-
nigsså.
agdlagputit inungmik ilumor-
sårtumik påserusuissoKarpat iv-
dlit akissugssaoKatauningnut tu-
ngassut tusardliukusugkitit.
Kularnångitsumik tamatumu-
nga tungassut sutdlunit ilisima-
ssaKarfigåtit, ivdlitdlo akissug-
ssaoKataunerit pivdlugo sujorna-
tigut oKarsimavutit (Berlingske
Tidende 27. maj): ministereKar-
fiup Kingmit isumangnaitdlisaiv-
figai, avdlamutdlo akissugssåu-
ngivigpoK". Kanorme erKarsarsi-
manerputit. inup ilumorsårtup
suna aperKutigisagamiuk?
åmåtaoK OKarputit inuit kinåu-
ssutsimingnik tusartitserusungit-
sut uvavnut igdluinarsiortumik
malerssugagssångordlugit tuniu-
kusungikitit. taimåitunik ilumut
sujunersuissoKarsimåsagpat pine-
Kartume taima sarKumitigissume
kinåussutsimingnik issertussiniåi-
narsinåungitdlat akissugssåussu-
seKångitsututdlo issigineKarsinau-
natik. igdluinarsiortumik maler-
ssuinigssaK kigsautigingitdlui-
narpara, „sujunersuissutdle" tåu-
ko ardlaitdlunit OKatdliseKatige-
rusugpara ajornartorsiutit pine-
Kartut pivdlugit.
agdlagkangne naggatågut OKar-
putit kalåtdlit nunamingne naju-
gaKartut nunarKatimingnigdlo a-
tugaKateKartut isumat pingårti-
nerugit. sunukua atugkat, Kalåt-
dlit-nunåne peKatigigfigineKartut,
hr. ministere?
tåssa agdlagkatigut akissuting-
nik isumaKarfigingningnera. ki-
ngorna Kalåtdlit-nunåta Radioa-
ta soKutiginartuine 30. august å-
ssigingitsunik OKauserissaKarputit
nipangiutinartariaKångitsunik.
OKarputit: „Kalåtdlit-nunånut
ministereKarfik tamatumane ilå-
nguneKarsimångilaK". tamåna på-
sinerdluinerusimåsaoK, tåssame
nuname avdlamio kinalunit —
nalungisåka maligdlugit — ilisi-
massagssarsiorsinåungingmat mi-
nistereKarfik tamanut angmassu-
mik akuerssissuteKångigpat. åma-
me Monzino OKauseKarpoK (Oggi
Illustrato 5. juli): „danskit nålag-
kersuinikut pissortat, Kavsinik
piumassaKarput Kalåtdlit-nunå-
nut pinigssamut avdlanutdlo aku-
erssissuteKånginermingne.“ suju-
lianilo taissara åma påsinerdlui-
nerusimåsaoK OKarsimagavit (Ber-
lingske Tidende 27. maj): „uvagut
(ministereKarfik) akuerssivugut
Kalåtdlit-nunåta ilånit Monzinop
angalajartordlune autdlamigsså-
nut.“
Kalåtdlit-nunåta Radioane o-
Karputit: „nangminérdlungale
Monzino tapersersorsimavara." ta-
måna ilumorpat isumaKarpunga
ivdlit privatimik ministeritutdlo
iliornitit nuåningitsumik kåtusi-
magitit.
tåuko navsuiautit mardluk ar-
dlåinåt erKorsinauvoK. sunale?
åmåtaoK radiome OKarputit:
„piniartut inertersimasinaugalu-
arnerivut naluvara, taimailiornig-
ssamutdlo pisinautitåungilagut."
tamatumuna ingminut akerdli-
lerputit aperssuinerup autdlar-
Kautåne OKaravit nangminérdlutit
Monzino tapersersorsimavdlugo
inuitdlo Kinuvigisimavdlugit ilag-
sivdluarKuvdlugo.
isumaKarnerputit tapersersor-
nigssånut pisinautitausimavdlutit,
tapersersunginigssånutdle pisi-
nautitaunak? nangigputit: „ilisi-
massagssarsiorneK pivoK piniar-
dluarfiup avatåne aningaussag-
ssailatsivfiup nalåne."
kukuvoK. sordlo taineKarérsoK
Kåumatit marts, april majilo pi-
niardluarfiuput, tamatuma nalå-
ne ukiumut perKumautigssat ilar-
pagssue pissarineKartardlutik. å-
måtaoK OKarputit: „ilisimassag-
ssarsiornerup ingerdlanera pakat-
sissutigingilara. tamarmik nåmag-
sivåt, ajungitdlatdlo."
ilumorpoK toKussoKångingmat
ikiligaussoKångingmatdlo, agdlå-
me Kingmit ajornatik apuput. ta-
månale Kalåtdlit-nunånut mini-
sterip pissussutigingilå, åmame
ilisimassagssarsiornerup. ajunår-
simasinaugaluarpume. agdlåt iv-
dlit nangmineK nalungilat Nord-
polimukarneK ulorianaKingmat.
ilumorutdlugulo isumaKarsima-
naviångilatit ilisimassagssarsior-
neK ajungitsumik ingerdlassoK,
arajutsisimånginagko imåinåu-
ngitsunik pissoKartarsimanera. —
nangminertaoK OKarputit: „Mon-
zino uvdlumikut ornigutugpat a-
kuerineKarnigssamigdlo noncaiv-
dlune, taimailiorsimanaviångika-
luarpunga." OKautsit tamåna tai-
mågdlåt påsisinauvara ilisima-
ssagssarsiomerup pitsåungitsu-
mik ingerdlasimaneranik navsu-
ernertut.
nangigputit: „pakatsissutigåra
Monzinop KanoK iliornera Italia-
mut uterérnermigut. nåpautitoKå,
malerssugaunermik misigisima-
neK, KagtorarKigsimagunarpoK."
tåssa ministerisut tamanut ang-
massumik akuerssisimavutit, ti-
mikut tarnikutdlo taima imåi-
nåungitsigissumik angalanigssa-
mut, måssa nalungikaluardlugo
angut akuerissat sujornagut isu-
mamigut nåpauteKarsimassoK. tu-
sarusugpara tamatumuna navsui-
auteKarnigssat.
åmåtaoK OKarputit: „tamatuma-
ne pineKartut kigdlisiorusugpa-
vut, Italiame tusardliutagssångor-
dlugit, Danmarkimile pinagit, ta-
måname Danmarkime soKutigine-
Karsoringinavko." isumaKarpu-
ngale Danmarkime Kalåtdlit-nu-
nånilo inuit amerdlanerujartui-
nartut misigssuinerit tåuko iner-
nigssånik soKutigingnigdluinartut.
naggasivutit: „ilisimassagssar-
siornerup tamatuma avdléngorti-
ngitdluinarpå ilisimassagssarsior-
nernut taimåitunut isumaga, ima-
Kale månåkomit angnerussumik
misigssomeKartalisåput peKatau-
niartut atausiåkåt KanoK piuku-
nauteKartiginersut."
pisinaussara nåpertordlugo Ka-
låtdlit-nunånut ministere kaju-
migsårumavara sujunigssame ki-
nutigissat taimåitut misigssorKig-
sårneKartarKuvdlugit nangmineK
ilisimassat tungaviginamagit å-
male inuit pissutsinik påsisima-
ssaKartut avKutigalugit.
naggatågut avisiliortOK Lorence
Vicenti issuarniarpara. tåuna
Monzino pivdlugo „Oggi Illustra-
to“-me agdlagpoK: „misigissaK nå-
kigtaitsoK angutinut sisamanut
(italiamiut peKataussut sisamat),
Kåumaterpagssuarne tOKO agtor-
dlugo inusimassunut. akiuneK såt
tamaisa atordlugit igdlersomiar-
fik, sapitsuliortut Kutsingnerpå-
nik anguniagaKartut ajugauvfi-
gåt.“
asåssåkåk, uvfa ilumortoK av-
dlauvdluinartoK!
ilisimassagssarsiorneK tamåna
ingerdlaneralo tamåt issigåra
issigtunik misigssuinermut tamar-
mut kångunarsautitut, Danmark-
ilo issigtune ilisimassagssarsior-
nerme nåmagsissaKardluartarsi-
massoK nipaiginartariaKångilaK
misigssuissariaKardlunile, tamåna
kimutdlunit tugtineKåsagaluar-
pat.
hr. minister A. C. Normann,
måna agdlagkama angmassut na-
ngineråtut issigåra akissuteKar-
nigssatdlo kigsautigalugo.
Knud Bonnén,
Nuk.
SMEDE/MASKINARBEJDERE
antages
Dygtige smede eller maskinarbejdere med grundigt kendskab
til el-svejsning søges for snarlig tiltrædelse. God løn tilbydes.
NUK’S SMEDE- & MASKINVÆRKSTED I/S
Postboks 142 . 3900 Godthåb.
Ilelve*®
Helvotia
BOLCHER
er de bedste
sukuarKat
pitsaunerpåt

- i nemme poser
12 forskellige slags
pugssiarigsut
åssigingitsut 12
13