Atuagagdliutit - 25.11.1971, Page 13

Ameralingmut angalaorneK
Ameralingmut Kavdluhåtsiait ig-
dlukuinik misigssuiartortumut a-
ngalautsiarnera OKalualårilåsava-
ra, takisorssungikaluartoK atagu-
miåsit alutorineKalårumårmat. A-
meralik auvariarfigalugo tugtuni-
arfigalugo angatdlavigissåinara-
luardlugo Ameragdlap Kingua ti-
kisimångilara. taimanikutdlo ig-
dlukusiortoK Kavdlunåtsiait ig-
dlukuinik Narssamut pigame ili-
simassortagssarsioriarmat avdla-
mik piumassoKångingmat inaleri-
armånga anginaKåvka, Kanordle
OKautigissariaKarnerpunga, ilisi-
massortaunerdlunga nalusima-
ssortaunerdlungalunit. taimåitor-
me autdlåinaKaugut, silagigssuaK
anoraisagssuaK. aussarssuvorme
auguste Kåumataugå. angatdlåput
pujortulérangåtsiauvoK mar-
dlungnik umiatsiaråKardlune. a-
teKarpoK „Daniel Bruun".
ingerdlaorpugut, ingerdlaorpu-
gut, uvdlo’KerKa nåpertornarsi-
ssok nålagarput anitdlariardlune
orneriardluta asume OKarpoK uv-
dlo’KerKåsassugut. tamåne iklnar-
me nunap anta Agpat ivndt nag-
dlerdlugo Nulup nuata kitingua-
nitoK pujortuléraK kigaitdlagteri-
ardlugo nerilerpugut. nåmagsi-
gavta ilungmut autdlarKigpugut.
ingerdlavugut ingerdlavugut ilå-
nguåka inusugtuinånguit nukarit
Otto Andalo kujatåmiut pujortu-
lérKap inugtarai. nunarssuaK a-
varKuavdlugo nunat aridnik tiku-
ssortuånguardlugit. auna Nulua-
rcnc, åkinga Anordliuitsup koror-
ssua åma åKavna K’ingårssuaic.
ingerdlariaravta K’ingårssuaK ui-
ariputdlo aperånga sumut kisåsa-
nersugut. OKarpunga K'aersutsia-
mut. nunap åssinga siåriaramiuk
nunap åssinganut nalunaerpå ki-
sarfigput. åma tikuarpå Kavdlu-
nåtsiait igdlukoKarfiat. kisiåné a-
vatånit nuisångitsoK orpingnut
tarrisimagame, OKarpordlo Daniel
Bruun tåssanlsimassoK. tauva u-
miatsiårKamik tunungmukarfi-
gårput mardluvdluta. orpingnut
pulagavta orpit akunisiordlugit i-
ngerdlalertordluta årime agpa-
kauvfigårput, tikikavtigo misig-
ssuatåriardlugo OKarpoK: pine-
KaoK. nunavdlo åssinganut nalu-
naerKutserdlugo, aso nalungitsoK
kisitsisit agdlagtortuånguardlugit,
sunauvfalume kingorna taimai-
liortuåsassoK nalunaerKutsernerit
sunut. åpikua kanginguavtine tov-
Kit kapisilingmiut eKatdlissut
tugtuniariartutigalutik aussissut.
imågdlåmiåsit eKalungnik pivfi-
gåvut Kavdlunåminernik taorser-
dlugit, Kujanartumingme nåla-
garput åma eKalungerame.
kisalo ilungmut autdlarKigpu-
gut, ingerdlatsiardluta nuna Tu-
perdlungmik atilik avarKUtilerav-
tigo OKarpoK Daniel Bruun o-
Karnerarpå tikuardlugo Kavdlu-
nåtsiait igdlukuat tagpavanikalu-
artoK, kisiåne niungilagut. inger-
dlariaravta Umivit kalåtdlit ig-
dlukoKarfiat avarKutinariardlugo
Umxvingnut kangigdlernut kisar-
pugut. KutsiartumlpoK igdluko-
Karfik angnertungåtsiartOK, tiki-
kavtigo umeroriardlugo OKarpoK:
pinéKaoK. ateravta autdlarKigpu-
gut ingerdlatsiåinardluta tikipar-
put Ivigtusso, KavdlunåtsiåingoK
igdlukuat, imamut agsut KanigtoK
asulo nunalugtumitdlune (inig-
ssarsiorsimåput). kisalo akimut i-
kårdluta avalagsåleravta nålagar-
put oKarfigåra: tåssa uvanga ili-
simassortauvfiga tåssunga nåvoK.
tauvalo OKarpoK uvanga nalungi-
lara. tåssalo Kilaersarfiup tungå-
nut ikårpugut nugssuaK avarKU-
sungariardlugo ulerugtortOK. tu-
sartaravkuna tiningnertorssussoK
åma tusartaravko Kilaersarfiup
kua angmarKordlugo angatdlatit
kisartartut, tåssalo ingerdlangåt-
siardluta årime kigaitdlagpugut
nålagkavta timine alarumajung-
naerKarå tåssaormat kisaKaugut.
agdlunaussaK aKerdlortalik ningi-
parput itissusianut misigssut. pe-
riaKårput isangnerit arfinilinait.
OKarpunga tinutisaKaugut. tåssalo
unussåKingmat nereréravta ina-
Kaugut pujortulérKap sujuane pi-
ngasuvdluta nålagarput aKuani-
toK sinikasitdlardluta pissorpa-
lugssuarmit itertitauvugut, pileri-
aKårput pujortuléraK kangimut
uversimariarame tinugkiartorniv-
tine ilama tatisimagaminga tau-
vauna nivneKiutivigkånga. oKar-
figåkalo ukorsé-å tinugtorssuvåti-
gut. aneriatdlaravta pujortulér-
Kap KerKanikujornguna ermigtar-
fik atortuilo, nåkarsinaussut ta-
marmik nåkåsimagamik. tancama
aKuane nålagarput nipaerussut-
dlugo ilissanik nåkåssunik iluar-
såusserpalugpoK. silåmut mato
periaKårput ila tupingn! erKarput
tamarme Kanga Kivdlinguarsse,
marrarssuaK. KåumåssuaK sujora-
ngiutdlune imånguamigdlunit er-
ssitsoKångilaK. pujortulérKap su-
juanut iseriardluta nåmagtitdlu-
ta igdlånguarpugut.
aKaguane ulugsimåKingmatigut
umiatsiårKamik Umiviarssugtigut
niujartortiput. kangimut kug-
ssuaK sinerdlugo pavaningåtsiaK
Kavdlunåtsiait igdlukue ornisav-
dlugingoK, sunauvfalo uvanga
kugssup sinånut Kimatåusavdlu-
nga. Umiviarssungnut tulagkavta
ilånguavut OKarfigaka kanunga
Nugssup iluatungånut silavarter-
niarise kangerdluit ilånériardlu-
tik Kajagssugatik isersarnålertar-
put. kialunime kangerdlungne a-
ngalaortarsimassup nalornigunå-
ngilai, sunauvfalume taimailiu-
mårtOK. OKalutilåréravkit tunung-
mut autdlarpugut, majualertor-
dluta unigkavta kimut kujému-
kåneK tikutdlungalo Kingutit tu-
niupai. akivtine Naujat inerssuata
kangiatungåne igdlukoKarfigssu-
aK, ångajårssugunarpoK iluamik
naggorigsoK, tikitdlugo KanoK nu-
ånertiginerpoK. kisa autdlarKig-
pugut, ingerdlangåtsiardluta åma
igdluokaKarfik avKusåriardlugo
kugssup tungånut autdlarpugut, i-
ngerdlatsiardluta åma igdlukoKar-
fik avKusåriardlugo kugssup si-
nånut arKariartorpugut. kisiåne
misigisimavdlunga silaga pitsåu-
ngitsoK agsutdlo Kasulerdlunga,
kisalo åipara angumasinaujung-
naerpara, kisamilo utarKigånga
anguvara. kisalo mersernakulug-
dlune OKarpoK KavdlunårpaloKa-
lune: OKarputit pisugsinauvdlutit,
sok kingulerutunga. OKarfigåra:
ajoraluartumik agsut Kasussunga
silagalo pitsåungitsoK, OKarfigåra-
lo imaKa uvdlup ilå sila ajulisoK.
Kasuersilåriardlunga kugssup si-
nånut aterpugut, kugssup sinå or-
peKaKaoK akorne nunagigsut ag-
sut naggorigsut, ila alianaeKaoK.
uningaleravta OKarfigånga: ivdlit
tamåne utarKisavarma uvanga
tagpavungnåsaunga. OKarpordlo:
pikane utarKisavarma, nal. ak.
mardluk Kångiugpata majuåsau-
tit. nal. 6-ip erKåne tåkukumår-
punga. oKaondgsåriardlunga ig-
fianik Kagdlersugkanik tuneriar-
dlunga pisugdluaKalune inuvdlu-
arKoriardluta ingmivtinut tauva
avigsårpugut.
Kimangmanga tåssane uninga-
rérama utarKivigerKUSsånut ma-
juarpunga. tåunaKa tåsanilerpu-
nga. sivitsungitsoK kitivtine KåKat
Kernertorssuarnik pujorsersoriar-
Kårtut årit ilimagissara tikiupoK
kangerdluit anoringnåvat isersar-
neK. anorssarigsorujugssuvdlune
putseriartulerdlunilo Kujanartu-
migdlo masangnarsinane. tåssane
oreuisimavdlunga åungainiaralu-
arama nåmik sinigssaKångilanga.
taimaitdlune seKineK ersseKaoK,
Kanga Kujanåtdlak.
taimane uvdlåkut autdlarpugut
nal. 8. uvdloK ingerdlagame inger-
dlagame kisa seKineK Ameragdlap
sarKånut tulåinaKaoK. åipånguara
ilimanarsisoråra nalunaerKutaKå-
nginama, tikilerune orpit akune-
risigut tåkutugssaungmat Kiner-
tualerpunga. Kimaleraminga nal.
6-ip erKåne Umiviarssungnut apu-
simaniåsassugut, isumagimissåli-
vigdlugo nalunartut pivdlugit. tai-
maitdlunime orpit akornisigut ka-
juatdlariarmat årit takavnauler-
mioruna, Kanga Kujanånguarsse.
tikiukame KungujulånguarpoK.
avKumine orpit ajornerarpai. ti-
kikaminga uningalertoriardlune
OKarfigånga sujuarKuvdlunga.
autdlarama ingerdlåmersordlunga
kingumut Kiviarpara maligkånga.
angugaminga aperånga Kasusora-
lunga. OKarfigåra Kasungilanga,
tåssame Kularingilara pujoK ti-
kiutugssaK naimasimagiga. imap
sinånut periaravta erKardlunga
kalerrisårpåka. tikipugutdlo nalu-
naerKutaK arfiningortOK. nerinia-
rériardluta tårsilårålo silåmut
autdlarpugut. kipardluta aperå-
nga sumut kisåsanersugut. OKar-
figåra Tuperdluk takanångartume
ajornaviångilaK. takanångamik a-
norssålugtoK tårmut kisariarto-
ravta åsit itissusia ugtorKåriar-
dlugo kisarpugut.
sinigkavta endgsivdluta aKa-
guane ilungmukarKigkavta Nug-
ssup kitinguane iterdlaumaner-
ssaK arKa nalugavko Kavdlunåt-
siait igdlukoKarfiat niuvfiginago
avatånit ugtortåinariardlugo A-
meragdlap sarKåtigut silåmut i-
ngerdlariaravta tunungmut ku-
mut tikuardlunilo OKarpoK: igdlo
åpavna Niviarsiat. ateK tåuna tu-
såmassugavko ilisaråra imågdlåt-
dlo ilikardlugo. nålagarput OKar-
poK: majuåsaugut inuk atauseK
pujortulérKamisaoK imånilo kåvi-
årdlune utarKisavåtigut. niugavta
tåunaKa Kumut autdlarpugut. ila
tupingnaKaoK Kavdlunåtsiait mer-
serissaKarsimångissusé. atortug-
ssatik OKitsuinaugunångitsut pa-
vungåssåtsiakasik majussortarsi-
magunarpait. aterpiånit majuar-
nera sivingakujugtugame, imaKa-
lunime taimanerssuaK narssau-
manerusimanerame. taimåinaviå-
ngilaK.
tagpavunga Kutdlangårdluta o-
KarpoK: uvagut mardluvdluta or-
pingnut pulåsugut, pingajorput
kangiatungåtigut Kuagssugkåkut
majuåsaoK. nipivtinigdlo kalerri-
sårtåsagigput, tåssame orpit por-
tukulugtugamik Kinerfiungina-
mik. pingajorput Kimariardlugo
tåunaKa orpit Kuperalerpavut.
tåuna avatånit issigissarput igdlu-
koK nåmagtornialerparput. taima
ingerdlarussårdluta nåpertulivig-
dlugo kiagssuardlo ingassalivig-
sok åsitdle sujumoKårput. åsit ig-
dlukOK naggorigdluinarpoK. ujar-
Kat tinupålugput igdlukuvdlo a-
ngissusia tamåkusiortune nalorni-
narpatdlårunarane. ugtortarmago
issigingnåriardlugo pingajuvta
tikisimaleråtigut kangimut ku-
mut Kiviardlunga takulerpara u-
jarKat suliaugunartut, ilåka ti-
kutdlugit OKarfigaka: åpinga i-
nugsuk. ila nålagarput uisåtdlag-
kame, OKarpordlo imaKa igdlo. tå-
ssalo tungånut autdlardluta ma-
jualertordluta tikeriaKårput åri-
me igdlo. soruname ujaråinauvoK,
Karmaisa ilait nåkarsimagamik i-
luanut KerKikavta uvavtut portu-
tigaoK. tauvalo ugtortaramiuk sa-
nimut tukimutdlo 4 meteriuvoK.
tåssalo tagpavångånit imaK Ame-
ragdla angnertupilorujugssuaK a-
kianilo nunarssuaK, ila issikivik
pitsak.
kisalo nåmagsingmat ateravta
avåmut autdlarpugut kigaitsumik.
åsit nunap åssinga siåramiuk
nangmineK kisime ilisimassane
kisitsisit agdlagtoréramigit pujor-
tulérKap ingerdlanigsså tigoriar-
dlugo silåmut autdlarpugut. inger-
dlåmersordluta Atikinerup silatå-
ne Niaicussat tikuardlugit tulag-
kumavoK, tåuna kalåtdlit itsaK
igdlukuånik igdlukoKarpoK. niu-
gavta nunamut tungmåinardluta
OKarfigåra, åmåko niaKflssat pi-
ngugtagpagssuit, avdlamume å-
sseKångitdlat sordlume itsaK ka-
låtdlit sujulivta niaKue nujartor-
ssuit, sordlulunit månåkut inu-
sugtavta nujarssue. niarKunut å-
ssingussutaisa ilagait kavsseKara-
mik. tamåssalo kuånerpagssuit,
åmåsit OKautiginiartarpait kuånit
tåuko niaKordlungnartussut. ima-
Ka nalautsortumik niaKordlulersi-
manerame, kinaunerujamiuna?
NiaKussanit autdlaravta iser-
sarnångualersoK Nuata tungånut
anorssarigsiartortoK uiaruteria-
ravta nålagarput OKarpoK akimut
ikåriardluta Itivdlimut ilungmu-
kåsassugut, tagpavanigoK åma
Kavdlunåtsiait igdlukoKarmat. i-
kåravta nuna tulagfigput aper-
Kutigåra KanoK ateKarnersoK, na-
luvdlugo oKarmat OKarfigåra ka-
lålitorKat ateKartipåt Norssanau,
sunåsit atsiusimanerpåt. anorssa-
rigsiartuinartoK ilungmukaravta
igdluaraK kapisilingmiut igdlua-
rautåt Kanigdlivdlugo aperånga
umiatsialivigssaKarnersugut. o-
Karfigåra K’eKertångup orKuanut
kisarumårpugut. KåKat misigsso-
riaramigit susa silåmut såginåsu-
gut. tåunaKa tasamunga agssuler-
pugut pujorssuaK kisime. åma a-
perånga sume unuisanersugut, o-
Karfigåra AKajamerngup Kingua
ajornaviångilaK. takåna ingerdlå-
mersordluta uvdlumiungmanuna
kisardluta uvdlo’KerKarfigput ti-
keriaravtigo kitinguane kanger-
dlårKigsunguaK tikuarpå tåuna
KanoK isanersoK. akivara itissu-
sia misigssordlugo imaKa ajuså-
ngitsoK. misileriaravtigo itissusia
kussanavigpoK. tåssunga kisariar-
dluta avåmut sågdluta aKuvtigut
igdlugingnik pitoriaravta pitsauv-
dluinarpoK. sinigkavta iterpugut
ingménguaK isersarnånguartoK.
uvdlåkorsioriardluta autdlaravta
AKajamerngup nua uiaravtigo o-
KarpoK-åsit: Daniel Bruun o-
KarpoK Kavdlunåtsiait igdlukuat
tåssaniporoK. ilorparteriardluta
nuna sinerdlugo kigaitsunguamik
silåmut tåunaKa nuna misigssu-
lerparput. KiterKutdlugulo avata-
ngeriaKåvut savarssuit mardluk,
anguteralagssuaK iluamik ånug-
tOK. OKamik isumanatik timingu-
avtine nåkutuåinarmatigut uva-
ngåsit tunungmut mértoriaravkit
akeriardlutik kigaitsorssuarmik
majuarussålersut silåmut Kånger-
pavut.
ingerdlåmersorata nålagarput
tunungmut tikuarpoK, tauvalo
mardluvdluta niuvugut. imånut
KanigtunguvoK orpigkat timera-
långuanitdlune, igdlukusiortu-
ngitsune avatånit påsiuminaiku-
lugdlune. ugtortarérmago ikårpu-
gut. autdlaravta avåmordluinaK
kigaitsunguamik ingerdlagavta
nunap åssinga isivingmago sania-
nut pivdlunga issigingnårpara.
igdlukup erKartugkama nalerpiå-
nitOK K’aersoK nunap åssinganut
nalunaerKutserpå. åma Kaersor-
tap tåussuma kitinguanitoK kuk
nunap åssinganut ikupå.
nåmagsingmat kimut ingerdla-
riaravta Kudninut åma niulårpu-
gut. igdlo itsuartuinardlugo aut-
dlarKigpugut. ingerdlalertoravta
K’årusulingmut åma niulårpugut
Daniel Bruunip OKautigissågoK
tåssanineraraluarpå kisiåne nani-
nago. kimut autdlarKinarpugut. i-
ngerdlariardluta K’asigiånguit ki-
tåtungånut DåvérKap kugssuata
ilunguanut kisardluta uvdlo’Ker-
Karpugut. kugssuvngoK tåussuma
sanianikame DåvérKap ilerra. tå-
ssånga autdlaravta ingerdlåinar-
dluta Narssamut pivugut.
Kavdlunåtsiait igdlukuinik er-
Kartuinera nåtinago ilångutilåsa-
vara Nup kangerdluata ilaine
K’ornup nunåta ilåne K’eKertar-
ssup alånguane ivnårssungup ki-
tinguane IterdlagssuaK kangig-
dleK, tåussuma nunå taserssuata
erKå sordluna ilimanaraluartOK
Kavdlunåtsiait igdlukoKåsassoK.
ilimagingningnivnut patsima ila-
gå nerssutip Kugtoråta saornga
igpingmit ukartoK navssåjung-
mat. navssårtoK OKarpoK tugtup
sauneringikå, tugtuvme saunerig-
pago takornagagssaringinamiuk.
imaKauna arajutsissamik soKuti-
ginartuligssuaK. nuna imardlo pi-
niarfigalugit angalaortarnikuv-
dlune sujulerssuavta suliarisima-
ssait nunap timåinarssuanitut nå-
pigartarnikuvdlugit erKåingitsor-
nångitdlat inugtarisimassait Ka-
normitauva OKalualågssaKartigi-
galuarpat. ujarKat suliarpagssuit
Karmagkat Kangåtångordlugit så-
tunik Kulivdlugit suverfigssaK iv-
ssuatsiånik simigsugkat ateKar-
tutdle: ikorsimavtt.
E. P.
Grønlandske marinere
Syv grønlandske frivillige sluttede deres uddannelse i Grønnedal i okto-
ber. Fagene var bl. a. brandslukning, pasning af motorer, behandling af
skydevåben, navigation, søvejsregler, bødning. De syv frivillige er (fra
venstre): deres lærer sergent Ove Tøt, M. Petrussen, Eli Frederiksen,
Flendrik Lerch, Kristian Petersen, Emil Abeisen, Kristian Hansen og
Hans Hviid. (åssilissoK, foto: Mathias Løvstrøm).
kalåtdlit såkutut imarsiortut
kalåtdlit kajumissutsimingnik såkutujussut arfinex-mardluk Kangilinguane
såkututut sungiusarnertik oktoberime nåmagsivåt. iliniarneKarput Kavteri-
nex, maskinanik pårssinex, autdlaiserinex, sumlssusersiornex, umiartor-
nerme maligtarissagssat, agdlunausserinex. såkututut sungiusarnermingne
inertut tåssåuput (såmerdlernit): iliniartitsissuat sergent Ove Tøt, M.
Petrussen. Eli Frederiksen, Hendrik Lerch, Kristian Petersen, Emil Abei-
sen, Kristian Hansen åma Hans Hviid.
13