Atuagagdliutit - 25.11.1971, Page 21

Kalåtdlit-nunåne igdluliortauseic
avdlångortitaulersoK
sujunigssame igdluliagssat pukinerulersugssåuput
Kalåtdlit-nunåne igdluliortauseK
avdlångoralugtualerpoK, tåssa pi-
lerssårusiane mana inertune ig-
dlorssuit sanågssat pukinerutl-
niarneKalermata — angnertujår-
ssuarmik uiguleriårtunik igdlu-
liortiterneKartugssauvdlune —
måna igdlorssuit portusuliat ang-
nerussumik sanaortugaussut taor-
serdlugit. sujunertarineKarpoK av-
dlangorarnerussumik inungnutdlo
erKigsisimårnarnerussunik igdlu-
iiortiternigssaK.
GTO-p kalåtdlit inigssåinik ig-
dluliornerup sujuarsarniarneranut
atatitdlugo titartartisimavai ig-
dlut 1 '/a-inik ininik Kumut por-
tussusigdlit, uiguleriåtut atausiå-
kåtutdlunit sananeKarsinaussut,
imatutdlo årKigssugauvdlutik ig-
dlut sanajuminartungordlugit ka-
låtdlit agssagssortuisa ajornåine-
russumik suliarisinaussait sordlo
nalericutdlugit igdlorssuarnut ku-
leriånik inilingnut cementit sa-
viminertagdlit suliarinigssåt ajor-
sårugdligit Lofotenime
140 millionisissutaussut
Lofotenime ukioK måna aulisar-
nerme pigssarsiat tunineKarKår-
nermingne 140 mill. kr-ngajang-
nik pigssarsissutausimåput. akig-
ssarsiat aitsåt taima angnertutigi-
simassut norgemiut aulisartut pe-
Katigigfisa kåtuvfiata atuagagssi-
åne „Fiskaren“ime agdlautigisså-
kut OKautigineKarpoK. taineKar-
portaoK sujorna Lofotenime så-
rugdligtarineKartut tunineKarKår-
nermingne 78 mill. kr-sissutau-
ssut. aitsåt taima agtigissumik
aningaussarsinermut pissutau-
nerpauvoK aulisagartarineKartut
Kanganit amerdlanerunerat — 78
mill. kg-nik amerdlåssuseKarsi-
magamik — åmalo akigititat ki-
lumut 20 ørinik agdleriarsimane-
rat.
atissat itsarnitsat
nålagauvfiup katerssugausivig-
ssuaningånérsut aussaK måna
navssårsimåput Kavdlunåtsiait
atissamernginik avdlångorneKå-
ngingajavigsunik. ukiut akugdlit
nalane atissat taimåitut taimåg-
dlåt sujornagut navssårineKarsi-
måput Ikigaine 1921-me. navssåt
nutåt nåpertordlugit ilimanardlui-
narpoK sule atissanik avdlångor-
neKångingajavigsunik ukiut 1000
pisoKåussusilingnik navssårtoKar-
KigkumårtoK nuname Kerissume
torKortarineKarsimassunik.
atissamerngit navssårineKarput
Sermiliup avangnardliup kanger-
dluane Tasiussap kangerdliumar-
ngane Narssarssup erxånguane.
nalautsortumik navssårtoKarpoK.
sujorna Kavdlunåtsiait igdlukuat
traktorimit KulaerneKarsimavoK,
taimåitumigdlo itsarnisarsiut tå-
ssungnarsimåput igdlukoK nav-
ssårerKigsinausoralugo. nanisimå-
ngilåtdle oKalugfikordle navssåri-
simavdiugo. tåuna ukiut 1100 å-
ma 1200 nalåningånérsuvoK 6 me-
terisut siligtigalune 10 meterisut-
dlo takitigalune kaujatdlagdlugu-
lo ungaloKarsimavdlune 22 me-
terisut takitigissumik 23 meteri-
sutdlo siligtigissumik.
ivssup 15 centimeterisut ivssu-
tigissup atåne saunikumerngit a-
tissamerngitdlo navssårineKarput.
månu tåuko misigssorKigsårne-
Kåsåput.
nakusorneroKissut pinagit. piler-
ssårusiaK aningaussartornangit.su-
vok. tåssa init angnertujårtug-
ssaungmata tungaviup atorne-
Kartup anglssusianut nalereut-
dlugit, påsiuminamerussungor-
dlugo, igdlut ilue initoKaut sila-
tånit issigalugit mikissussåralu-
ardlutik. måna pilerssårutine ti-
tartagaugatdlarput igdlut taimåi-
tut 2, 3 ama 4-nik inigdlit.
— igdlorssuit Kuleriåginaving-
nik inigdlit sanaortornerisigut na-
joruminåssuseK migdlilerneKarsi-
nauvatdlårpoK. taimatutdlo ig-
dlorssualiortitsinerne ardlalingne
kalåtdlit inuniarnermikut erxig-
sisimajungnaernikut ajoKuserne-
Kartarsimåput ajornartorsiuler-
dlutik — taimåiportaoK Dan-
markime nunanilo avdlane, taima
GTO-p inigssaKarniarnermut ata-
titdlugo sujulerssuissua, Verner
Tinning.
— igdlorssuit Kuleriånik inig-
dlit sanaortorneKarnerat pissu-
teKarpoK el, imeK, erKaivit nu-
nap iluatigortut kiagsautitdlo a-
tautsimorussat Kalåtdlit-nunåne
aningaussartornånginerussumik
aitsåt sananeKarsinaungmata ig-
dlorssualiat atautsimut exiterne-
risigut, kisiånile aningaussatigut
ajornåsavdlune igdlut atausiåkå-
ginarpata siamasigdlutigdlo taima
atortorigsårutit avKusersornerat
angnertorujugssusavdlune. tamå-
na avdlångorsimanerdlune måna
ajornarungnaersorineKalermat ig-
dlut atausiåkåt sanaortornigssait?
— sujugdlermik erKarsautigine-
KångilaK igdlut atausiåkåt siama-
sigsusassut, tamåkule akornat —
igdlut portusorssungitsut akuli-
kitsut nipitartuliaussut. åipagsså-
nik ujardlersimavugut atortorig-
sårutit atautsimorussatdlo sapi-
ngisamik akikinårdlugit KanoK a-
nguneKarsinaunersut. taimåika-
luartoK igdlut nipitartut Kuleriå-
nit inilingnit akisunerusåput.
igdlut nipitartut angnerussut
imaKa atautsimut errorsissarfe-
Kartitausinåuput, kisiåne åma a-
jornångilaK igdlut tamaisa ingmi-
kut maskinanik errorsissutilersu-
savdlugit.
imeK erKagagssatdlo avKutait
rækkehusit kælderisigut atdler-
tigut ingerdlatitausinåuput. aki-
kinårinarpoK taimåitordle etage-
husinit akisuneruvdlune. atortug-
danskit avisisa uvdlut tamaisa
sarKumersartut ilåt nåpertordlugo
tusagagssiuissarfik nalunaerpoK
Kalåtdlit-nunåne uliasiordlune
gas-isiordlunilo Kivdlerinerit su-
jugdlit aussame tugdlerme aut-
dlarnisangatineKartut. danskit pi-
gingneKatigigfiata, GREPCO-p
nautsorssutigå decemberip inger-
dlanerane aulajangisavdlugo uli-
asiordlune Kivdlerinigssamut su-
me akuerssissutinik piniartoKåsa-
nersoK.
pigingneKatigit aussaK Disko-
bugtimit Nunap-Isua tikitdlugo
sajugtitsivdlutik ugtuissarsimå-
put. ugtuinerit neriunauteKardlu-
arsorinartut månåkut suliarine-
Karput, kisiåne påsisimassaKar-
dluartut tamåko pivdlugit isumait
jutdle sujoiKutitsiardlugo aitsåt
sarKumiuneKåsangatineKarput.
danskit sutdliviutait ardlagdlit
junime pigingneKatigigfingmik
pilersitsiput taineKartumik Green-
land Petroleum Konsortium.
GREPCO-p sujulerssuissuinut
sujuligtaissoK, civilingeniør Jens
Thorsen nalunaerpoK, sajugtitsiv-
ssat oKinerussut sanariautsitdlo
ajornånginerussut atordlugit mi-
silingniarparput nipitartunik ig-
dluliorneK akikitdlisiniardlugo i-
ma angnertutigissumik, ilåtigut
akitsorsautaugaluit nåmaginartu-
ngordlugit.
nipitartuliat iluarineKarpata, i-
malo akikitsigalutik, sordlo ne-
riutigigigput, isumagineKarpoK
taima igdluliortauseK Kalåtdlit-
nunåne igdloKarfingne angneru-
jartortumik atorneKalisassoK tai-
mågdlåt igdluliorfigssanut torKa-
vigssanut piukunångitsoKarfing-
me pinane.
— tåssa imåinerdlune GTO-p
Kalåtdlit-nunane igdluliortiter-
nerane igdlorssuit Kuleriånik inig-
dlit taimaitineKåsassut sujunig-
ssame sanaortornerme?
— någga, taima OKarnigssaK i-
ngassagpoK. tamåna pissuteKaru-
mårpoK nunap KanoK pissusianit,
åmalo igdlut sut nunaKarfingne
assigingitsune kigsautigineKar-
nersut.
kisiånile sujunigssame imaile-
runarpoK angnertunerussumik å-
ssigingisitårtitsinerussumik sa-
naortornigssaK etagehusinik ræk-
kehusinigdlo imaKalo avdlatut i-
tunik eKimassunik igdlulioriar-
Siggungme nikile
avisime „Berlingske Aftenavis"-
ime agdlautigisaK nåpertordlugo
danskeK Canadamut nunasineK
Niels Ægidius Andersen aussaK
måna misigssuinermine nikileKar-
fingmik navssårsimavoK KeKer-
taussarssuarme inoKångitsume
Siggungme tJmånap Upernaviuv-
dlo akornånitume. sinerissamit
5—10 kilometerinartut ungasigti-
gissume nikileKarfik navssårine-
KarsimavoK. Ægidius Andersen
avisimut OKarpoK tamåne nikilip
saniatigut åma kviksølvimik,
zinkimik aKerdlumigdlo peKarsi-
naussoK. navssåK neriugdluarnar-
tOKångitsorsimångilaK misigssor-
Kigsågagssatutdlo issigissariaKar-
simavdlune.
Niels Ægidius Andersen 1963-
ip kingorna aussat tamaisa nu-
navtine augtitagssanik ujardler-
tarsimavoK månamutdlo måko
navssårisimavdlugit: aKerdloK
zinkilo, „Ingile K’ernertoK“me
1965, kångusak sølvilo Agdlugtu-
me Diskobugtime 1967, kångusak
sølvilo Alångorssuarme 1969. tåu-
na misigssorKigsågagssauvoK
1972-ime. kisalo Siggungme niki-
leKai-fik navssårå aussaK måna.
dlune ugtortainerit inernerigat-
dlagåt neriunai'torujugssussoK.
ugtortainerit ingerdlåneKarsimå-
put nunat tamalåt uliasiortitse-
Katigigfé suleKatigalugit, katit-
dlugitdlo suliagssamut tamatu-
munga piarérsautaussumut 5
mill. kr. sivnerdlugit atorneKar-
simåput.
pigingneKatigit Kivdlerinernut
kisermåussivdlune akuerineKar-
nigssamik sule KinuteKarsimå-
ngitdlat, kisiåne tamåna pissug-
ssauvoK påsisimassaKardluartut
isumait ilisimaneKalerniariarpa-
ta.
kisermåussivdlune akuerine-
Karnigssamut udvalge, malerua-
gagssat pivdlugit ministerimut
suj unersuissartugssaK piarérsaiv-
dlune suliaminik ima sujuarsima-
tigaoK, neriutigalugo 1972-ip aut-
dlartineranile sujunersutit sujug-
dlit sarKumiusinåusavdlugit. u-
tai'Kisaussumik pigingneKatigit
30-t Kalåtdlit-nunåne åma Ka-
låtdlit-nunåta imartaine uliasior-
dlune misigssuinernut ilautineKa-
ratdlarput.
tauseKarnikut. igdloKarfingne
sordlo Ilulissane, K’asigiånguane
Ausiangnisutdlo itune ukiune ag-
gersune rækkehusiliortiternigssaK
ilimanarpoK. åssersutigalugule
sordlo Manitsume igdlorssuit eta-
gehusit sanaortortuartariaKåså-
put, tåssa nunap pissusia ajorna-
kusormat igdluliortiternigssamut-
dlo inigssaileKinardlune.
— KanoK rækkehusit ilusiler-
sorneKarumårnerpat. tåssame so-
KutåunglngilaK KanoK igdlut iliv-
dlugit nipitartuliarinigssait?
— aperKut tåuna kalåtdlit er-
Kigsinarissåinik igdluliortiternig-
ssamik OKatdlinerne perKigsårtu-
mik OKatdlisigineKarsimavoK. er-
Karsautigisimavarput nåmaginar-
KutdlersaKarfiat
formand: Thomas Berthels, Blok
V, 301 box 117.
næstformand: Jakob Egede, Blok
VI, 310.
sekretær, Carl O. Egede, Godthåb
Kiosk.
kasserer: Ludvig Berglund, Blok
I, 301.
bestyrelsesmedl.: Samuel Hard,
Blok VI, 107.
Blå Korsinut
aussaK atautsimérssuarnerme pi-
simassoK éssiglngitsut tusardliu-
tariaKaravtigit nailisardlugit i-
måitunik nalunaerutiglsavéka.
månåkut kisame atautsimérssu-
arnerme oKaloKatigissutit agdlag-
simavfiat lokaleKarfingmut nag-
siussorneKarsinångorpoK. neriuti-
gisimagaluarparput aussaK mana
atautsimérssuarnerup kinguni-
nguatigut inerérdlune nagsiussor-
neKarsinåusassoK suliarinera i-
ngerdlavdluaKingmat. kisiånile a-
jussårnartumik ilimagingisamik
pissoKarpoK. suliaringnigtua té-
ssångåinaK Sanatoriamut unigpoK
sivisungåtsiaKissumigdlo uningav-
dlune. tamånarpiauvordlo kingu-
artornermut pissutaussoK.
aussaK atautsimérssuarnerme
suliavta pingårnerssåtut OKauti-
gineKarsinauvoK inatsisit nutå-
ngorsarneKarnerat. imåingilaK av-
dlångortitivigkavtigit. kisiåne ilu-
silersornerat avdlångortitdluinar-
simavarput naKiterneKarpata mi-
sigssuatårumårpase. naKiteriving-
mutdlo tuniuneKarérput aperKU-
tauginåsaordlo KaKUgo naKiteri-
viup inerumårnerai.
atåssuteKarniarneK erKåisagåi-
ne avdlångutit pingårnerssaråt
distriktsledelseKarnerup atorung-
naersitaunera. ukiune aggersune
oKåtåsavarput lokalit hovedbesty-
relsimut torKåinartumik atåssu-
teKartitdlugit. — hovedbestyrelse
månåkut NungmipoK. — sujorna-
tigume imaitaraluarpoK lokalimit
distriktsledelsikordlutik sutdlunit
sågfigingnissutit ingerdlassardlu-
tik. tamånalo ilåtigut kinguarsau-
taunerarneKarmat neriugpugut
månåkut årKigssussineK nutåK i-
luaKutauvdluarumårtOK. tåssalo
sutdlunit sågfigingnissutit ator-
tugssanigdlo piniarnerit kingorna-
mut inatsisit avdlångortineKarti-
nagit hovedbestyrelsimut torKåi-
nartumik ingerdlatineKartaliså-
put.
inatsisit ilusilersornerat naitsu-
mik oKautigalugo imatut årKig-
ssugauvoK: sujugdliuput nuna ta-
måkerdlugo Blå KorseKarnerme
inatsisit. tugdlerai hovedbesty-
tunik angisusilersugkanik inig-
ssititerinertigut atautsimut igdlo-
Kånginerssaligkanik sanaortorsi-
naussåsavdluta, taimailivdluta
najoruminartumik periarfigssa-
Kartitsivdluta mérKat erKigsivdlu-
tik pinguarfigisinaussånik åmalo
orKuartalingne anérsuardlutik ig-
siauarfigineKarsinaussuni k, sila
ajortinago • seKinissårfigineKarsi-
naussunik. Ilulissane taimåitumik
sanarérsimavugut. tåssane igdlut
inigssititersimåput igdloKånginer-
ssat matorKassut ilordliuvdlutik
peKatigititdlugulo igdlune naju-
gagdlit agsorssuaK issikivigigdlu-
tik, tåssa init amerdlanerit ka-
ngerdlugssuarmut sermilingmut
sangmigamik.
relsip inatsisai kisalo lokalit Hå-
betivdlo inatsisai.
lokalip inatsisane avdlångutitut
OKautigineKarsinåuput kinalunit
14-inik ukiOKalersimassoK Blå
Korsimut ilångusinångormat su-
jornatigut 15-imkaluarame. loka-
leKarfit hovedbestyrelsimut nalu-
naeruteKartåsåput ajornartorsiu-
timingnik ilaussortatdlo amerdlå-
ssusinik. nautsorssutit sujornati-
gut ilånguneKarsimagaluartut må-
nåkut taineKarsimångitdlat. soru-
name lokaleKarfik sunalunit naut-
sorssutiminik nagsiussiumassoK
pingitsailineKarane taimaisiorsi-
nauvoK. åmalo nutårtauvoK, ta-
måkuninga pissugssauvfingnik
nåmagsingnigsimångitsoK atautsi-
mérssuarnerme taiseKatausinéu-
sångingmat nauk autdlartitaKarsi-
naugaluardlune. lokaleKarfit su-
nigdlunit suliniarnemik iluaKU-
taussunik nangminerssordlutik i-
ngerdlatitsiniarsinångorput tamå-
nåtaoK inatsisine ersserKigdluar-
tumik månåkut taineKarpoK.
taimak nåikaluartumik nalu-
naeruteKarnivtine neriugpugut
påsissutaulårsinaussoK.
påsingisaKaruvse aperKUtigdli-
ssarniaritse, Atuagagdliutinilo ku-
pernerput avKutigssandgdluar-
poK. agdlagtarniaritsilo.
Tuma.
kajumigsårut
sunalunit suliagssaK soKutigigåi-
ne nuånernerpaussarpoK suleKati-
gigdluarnikut ingerdlatdlugo, a-
kerdlianigdle suliniaraluardlune
suleKatit kajumingnerat amigar-
pat sulinermilo peiratauvdluarta-
riaKarnermingnik pissugssaussu-
tut misigisimångigpata suliniar-
neK nuånerungnaertarpoK soruna-
lime tamåna kinguneKartarpoK u-
nigtornermik. suleKatigingneKå-
ngigpåme ineriartorneKarsinåu-
ngilaic. taimaingmat KuperneK
mana ingerdlatilerKUvdlugo Kinu-
vigineKarnivnut akuerssigama ne-
riutima angnerssaråt ilivse sine-
rissame tamarme siåmarsimav-
dluse Blå Korsimut ilaussortau-
ssuse suleKatauvdluarnigssarse.
tamånarpiauvorme aulajangissu-
ssugssaK KanoK angitigissumik a-
ngussaKarsinaunigssavtinut. sut-
dlunit ilånguneKarsinåuput timi-
mut tarnimutdlo ineriartutausi-
naussut. sujunersorumavavsilo
apei'Kutinik hovedbestyrelsimut
torKåinardlugo aperKuteKarKuv-
dluse imatut issikulingmik ag-
dlautigissarse åreigssutdlugo: 1.
nalunaerutit, 2. aperKutit. taimai-
livdluta hovedbestyrelse navsui-
auteKartitarsinauniåsagavtigo.
adresse: Atuagagdliutit/Blå
Korsit Kupernerat
Postbox 192, 3900 Godthåb.
Samuel Hard.
Kalåtdlit-nunane uliasiorneK autdlarnersoK
imingernavérsårtut Kupernerat
ingerdlatsissoK: Kalåtdlit-nunane Blå Korsit kåtuvfiat
åridgssuissoK: UvdloriånguaK Kristiansen.

21