Atuagagdliutit - 25.11.1971, Blaðsíða 33

langanångilaK. meranativta ilåi-
nit OKalugtuneKarpugut pisung-
neranik issuaissoK akilisitåusa-
ssoroK. nauk-nauk akigssarput,
oreKarnångitsorssungmat! taimåi-
torme ilåtigut issuartarnarpoK, å-
nilångassunguamik.
alutornarnerssaråt PitqrssuaK.
OKautigåtdlo angalatorssussoråK.
Kumukartut kingmisa kinguni-
nguåne malingnikåvugut. Kungu-
julassorssuvdlune kingumut såg-
l'igissarpåtigut oitalugfigalutalo.
tupingnartualo auna: OKalugtOK
Kanianik sarKumissoKarane, u-
migssualiukua aulagångamik! u-
nup ilå anånaga angerdlarsima-
lersoK — jumujugame nakorsaK
suleKatigigamiuk — aperåra inuk
KaneicångitsoK ilumut OKalugsi-
naunersoK! KaneKångingmåme!
taimane atåtaga K’aKortumut
paordlune autdlarnikuvoK erni-
ssok perKigpatdlårsimångingmat
K’aKortumut nakorsamut paor-
dlune — Nanortalik nakorsaicå-
ngikatdlarmat. nakorsardle kujå-
mukartoK påsivdlugo K’aKortoK
tikinago kujåmukarsimavoK. imu-
ngatsiardle tupigalugo tåikartor-
tarparput Pitarssuaic avdlagalugo
KaneKarane oKalugtaKingmat!
nutdlut dnernartut. taimane pu-
jortulårKat akugtuvdluinaratdlar-
mata ipuinaK angalassarpugut. i-
lanilo akornuteKarångavta Nar-
ssaK-kujatdliup Kitsigsutdlo a-
kornåne tangmårsimassariaKar-
tarpugut.
ilåne kipariartuleravta anånaga
serKulugtulitsiarssuarmik mar-
dlungnik kågiliorpoK ivna majip
3-åne inuvilik inuvigsiorKajång-
mat. kågit igdlerfiup ardlåniput
tipigissutsimikut naleKaratik.
Tåteråkasingnit Inugsugtaliup
tungånut ingerdlavugut atåtaga
aKUgtoK uvagut sule piginangor-
simånginavta Kitermiuvdluta (I-
nugsugtalik KeKertakutc’lakasiu-
vok Kitsigsut Nanortagdlivdlo i-
kerånitdlune). ingerdlarugtordlu-
ta tåuna inuvigsiorKajåssortarput
punganiåinarsimangmat atåtavta
pivå: „Jense, soruna punganiåi-
narpit?" aperisså akerpatdlagpoK:
„ila nuluka ånernarnermit!"
Inugsugtalingmilerdluta påsi-
neKarpoK kågip åipåta teiterKua-
ne ilångartuissoKarsimassoK. tau-
va påsineKarpoK inuvigsiugssa-
mårtup nutdluminik ånernarne-
rainera sumut tungåssuteicarsi-
massoK. — pivfigssångormåme ila
mamaKaut!
Kérdlutut Kingait tarpartårtut.
tingmissat Kingaisa angmarnge
(næsebor) uvagut puissitdlo ki-
ngavtitut tarpartårtaringitdlat, å-
mame tarpartårtaraluarpatalunit
taimak angmarnge sugdlunartigi-
ssut nujuartat tikivigkuminaitsu-
nerat pissutauvdlune påsiuminåi-
sagaluarput. piukussivdlunile nu-
kagpiarKamik Kérdlutut Kingåinik
tarpartårtunik OKalugtuartoKarsi-
magujoK! tamånalo ima pisima-
vok:
åsit kipariartordluta Inugsug-
talingmipugut. uvdlåkut silagig-
ssugå tunuanut itivigpunga anga-
laordlunga. sigssap Kulånut pi-
ssunga takulerpåka Kérdlutut nu-
liarit kangerdluatsiårånguamut
mikiartortut. migunarsimalersut
ujarKamik tiguseriardlunga ni-
paersåvigdlunga alåkarnialerpé-
ka. arritsuarånguamik alåkaler-
påka. pasitsagsimånginamik ter-
dleKaut. ilumut Kanigput! sumik
kalerrineKångitsut issigingnår-
Kårdlugit milorialeravkit aitsåt
kalerriput tingivdlutigdlo.
tingingmata kfmut utimut iti-
vigkiartordlunga arpåinaK tamåt!
tikikama OKalugtuarpunga Kér-
dlutut nuigavkit Kaningåramik
Kingait tarpartårtut.
angama igdlautigileKingmanga
paitsungavdlunga issigigiga OKar-
mat aitsåt: „sunauvfa Kérdlutut
Kingait tarpartårtarpat?" tarpar-
tårncrariardlugit påsivåra su-
nauvfa Kingaisa angmaningue
t arpa i'tårtaringi tsut!
Rasmus Klump, Pelle og Pingo
— sunauna titartarpiuk? — tamavse Kaeriaritse! Klump pisangana-
— sanagssax-una titartariga sukaneru- vigsumik titartaivoK.
ssumik suliarineKarsinaunidsangmat.
— assinguvatdlånginguatsiaraluarpoK, kci-
lipariarunile kussagtivisaoK.'
alortugssavut nåmagtilerput!
sunamitauvauna?
pitsavingmik Kimugtuitsuliutigisavavut.
pujorfia igartåta KånlsaoK.
aitsåtdliuna sinigfigssaic!
— pujorfik kussanan!
— takuk, putserérpoK.
— ingerdlatitsissup inigsså inigssiniartigo!
Kimugtuitsut kaligtuanik taima kussanarti-
gissumik takusimavit?
ukorsé, kukuvdluinarpuse! uvanisaoK?
— arrå, ikuatdlalerpoK
— ikuatdlagtoK erninaK tcamisavarput — sunauvfauna Skægip pujortautåta pu-
igartå imiutigalugo!
jua —
— ajuvigpoK!
38