Atuagagdliutit - 02.03.1972, Blaðsíða 19

nungutitåungmigssaK anguniartariaKalersoK
*nuit inoriausiat nunarssup artorå — nunarssuaK igdlersor-
tariaKax-parput — taimailiornivtigut mingugterineK kisiat
akiorniåsångilarput, nunarssuvdle pigssarititai erKortumik
atortariaKarpavut
Svend Garbarschimit
København (RB-special)
OKauseK nutåK: pingortitap igdlersomeKarnigsså tusarssaujartuinar-
Pok. OKauseu nutålidungilaK. pingortitaK igdlersortariaKardluinaler-
rna.t taima OKartOKartalerpoK, ingmikut påsisimassagdlit nunarssuar-
me siåmarsimassut amerdliartuinartut OKartarput.
pingortitap igdlersorneKarnigsså-
nik OKarångavta avatangissivut
erKånguavtinttut kisisa erKarsau-
tigineK ajorpavut. nunarssuaK ta-
måt tåssanilo inuneKartut tamai-
sa — inuit kisisa pinagit — na-
vianartorsiortineKartut encarsau-
tigissarpavut.
nunarssup pigssarititainik atui-
P'iugdluta inuvugut, pissåpilug-
dluta atornerdluivdlutalo. angu-
bp silatup OKarneratut nunar-
ssuaK angatdlatigårput uvdloriar-
Pagssuit akornisigut ingerdla-
ssok. uvagut — umassut, inuit,
naussut umassuarKatdlo — umia-
katigigpugut; angatdlatdlo inuit
umiutingerssålerpåt.
nunarssup ajutortitaunigssånik
Okartartut ingmikut påsisimassa-
lingnik taineKartartut ilaisa ni-
kagalugit onatdlisigissarpait tu-
ngavigssaKaratik mianerssorKu-
ssissarnerardlugit. ingmikut på-
sisimassagdlit taima oKartartut
ikiliartuinarput. inuit amerdliar-
tuinartut påsisimalermåssuk nu-
narssup ajutortitaunigsså ilumut
ilimanardluinartOK. taimaingmat
svenskit sujunersutåt akueralu-
go inuiaKatigit peKatigit aulaja-
ngersimåput nunarssup igdlersor-
neKarnigsså pivdlugo nunarpag-
ssuarnit autdlartitat Stockholmi-
nae junime atautsimisassut.
n§lagkersuissut akerdliussut
inuiaKatigit tamalåt oKatdlinig-
ssåt piarérsarneKåinalermat nå-
iagkersuinermik ingerdlatalingnit
akornusersorneKalerérpoK. inuia-
Katigit peKatigit kingugdlermik
generalforsamlingeKarneråne nu-
nanit kommunistiungitsunit nå-
lagkersugaussunit sujunersut a-
kuerssissutigineKartoK maligdlu-
go nunat inuiaKatigingnut peKa-
iigingnut ilaussortaussut inuia-
Katigitdlunit peKatigit ingmikut
ingerdlatåinik ingerdlatseKatau-
ssut kisimik Stockholmime ataut-
simigiartitaKarKuneKåsåput.
tamatuma kingunerå Tysk-
landip kitdliup inuiaKatigit peKa-
tigit ingmikut ingerdlatåinik i-
ngerdlatseKataussup peKataunig-
sså. Tyskland kangigdleK inuia-
Katigit peKatigit ingmikortortaisa
ilåinanutdlunit ilaussortåungina-
nie autdlartitaKåsångilaK. tai-
niaingmat ilimanarpoK nunat Eu-
ropap kangia’tungånitut tamar-
mik Stockholmime atautsiminig-
ssamut autdlartitaKångitsornig-
ssåt.
åmåtaoK nunat sujuarsimassut
kinguarsimassutdlo isumaKatigl-
ngitdlat. nunat kinguarsimassut
ersserKi'ngikaluartumik OKautigåt
atautsiminigssaK nunat autdlar-
titaKartugssat peKatigigdlutik
nangminermingnik ajutortitsini-
arnerånik taissariaKartoK, nunat
kinguarsimassut maskinat ator-
dlugit niorKutigssiuleriartornerisa
angnertusarneKarnigsså atautsi-
minikut pinavérsårtineKåsang-
mat. nunat niorKutigssiorfiuvdlu-
arnerussut kisimik niorKutigssior-
nermik ingerdlataKarniartut o-
KautigineKarpoK.
taima pissoKarnera nunarssup
igdlersorneKarnigssånik OKatdli-
nerme eKungassorutauvoK. nuna-
ne tamane Kanordlunitdlo itunik
anguniagaKartune pingortitaK a-
jutortikiartuårneKarpoK. åma nu-
nat pigigsårtut kisimik ajutoriar-
tortitsingitdlat.
pingortitap ajutortitaujartorne-
ranut mingugterineK kisime pi-
ssutåungilaK, nauk inugpagssuit
taima isumaKaraluartut. ajutortit-
siartornerme erssiutaussut ilait
kisisa sangminermit pissutau-
ssok: inuit inoriausiat puigorne-
KarpoK.
angussanarneruneK
ukiut untritiligpagssuit ingerdla-
neréne inuit — pingårtumik nu-
nanik kitdlernik taineKartartune
najugagdlit — sungiutinarpåt er-
Karsartaramik pingortitaK susu-
pagissariaKartoK piumassardlo
malinardlugo iliorfigissariaKar-
tOK.
„nunarssup avatåinarssuanitut
ajugauvfiginiardlugit", „nunar-
ssup „soKångitsortai“ ajugauvfigi-
niardlugit", „pingortitap nukinge
nålagtitarilerniardlugit" kisalo
„pingortitaK sorssoKatiginiardlu-
go“ OKartarpugut — sordlume
nunarssuaK inuvfigissarput sor-
ssugfiginåsagigput. „nunarssup
pisussutai pingortitavdlo tunissu-
tai iluaKutigiumavdlugit" OKar-
tarpugut. nunarssuarme niorKU-
tigssiagssat nungutugssåungitsu-
tut issigalugit atupilugpavut. a-
toratdlarsinåungisavut Kaleriår-
tarpavut toKunartoKalersitardlu-
git, imånut erKartardlugit ikual-
dlagtardlugitdlunit.
taima pissoKartarneranut su.ju-
mukarneK angnermik pissutauti-
neKartarpoK. sujumukarneK ner-
ssussuartut iluartutitatut issigi-
neKalerpoK. aningaussat KanoK
amerdlatigissut ukiumut inuiaKa-
tigingnit alausiåkånit pigssarsia-
rineKartarnerat inuiaKatigitdlo
sulinermikut Kamin angnertutigi-
ssunik pilersilaKar.sinaunorat nu-
nane åssigingitsorpagssuarne na-
jugagdlit kisisa eiKarsauligiler-
pait.
taimalut angussaKarlarneK sa-
pingisamik sukanerpåmik ang-
nertusarneKartarpoK — pingorti-
tap KanoK angnerlutigissumik a-
jutortitaunigsså iluamik eiKai-
sautigineKåsanane.
inuit atugarigsårnerujartusåput.
inuit tamarmik inugtaussut pi-
gigsårnerpårtåitut atugaKåsåput,
nunatdlo pitsut ineriartortineKå-
såput inue nunane niorKutigssior-
fiuvdluardlulik pigigsårfiussuni-
sut pigigsårtigilisavdlutik.
sujuariartorneK unigtineKarsinåu-
ngitsoK inuit OKartarput. angusi-
massavut perrumåtårdlutik o-
Kautigissarpait. sordlo Danmarki-
me inuit tamangajangmik itsaK
kungit akimarnitdlo atugaisa å-
ssinginik atugaKarput. nangmi-
nérdlutik isumagissunik kivfa-
Karpugut. alikusersutigssatut kig-
sautigissavut tamaisa pigåvut. i-
nuit mardlugångata atauseK bile-
KartarpoK. ornigkusutavut tama-
ngajagdluinaisa ornigsinauvavut.
ukiut Kulikutåt ardlaKångitsut
matuma sujornagut nerissagssa-
tut inuvdluamiutitut issigineKar-
tunik nerisinauvugut.
nunarpagssuarnile inuit — pi-
ngårtumik inusugtut — inuit atu-
garigsårpatdlårnerånut akerdliu-
ssutsimik takutitsissalerput. u-
torKaunerussut ileKimisårtortar-
put inusugtut sumigdlunit nåma-
gissaKalersinåungitsut, pikigtitsi-
niartuartut avdlångortiteriniar-
tutdlo oKatdlisigissardlugit.
inusugtut OKartarput ingassag-
tajårivdluta inussugut taimalo i-
nujuåinarsinåungitsugut. nunar-
ssup pigssarititaisa ilevKårnigssåt
iliniartariaKarparput, pissagssari-
titatdlo pitsaunerussumik atorta-
riaKarpavut.
Amerikame nålagauvfeKati-
gingne nunanilo avdlane akerdli-
uniaKatigit pingortalerput. inuit
takussamingnik ånilåruteKartar-
tut amerdliartuinartitdlugit aker-
dliuniaKatigit ilaussortait amer-
dliartuinarput. ilisimatut KanoK
pissoKarneranik agdlisitsiuming-
ne takussaKartartut nautsorssui-
ssarnermingnilo påsissaKartartut
ilungersornerpåuput.
nunane pisune inussugut atu-
garigsårnerujugssuavtigut pingor-
titaK ajortungortikiartorparput.
nunane pisune kisime taima pi-
ssoKångilaK, åmåtaordle kinguar-
simassune.
sule amalo
inuit ukiut tamaisa millionilig-
pagssuarnik amerdleriartarput. i-
nussutigssaKarniardluta aulisar-
nermit imat ilait aulisagaerutar-
pavut. erKagkavtinik tatsit kuit-
dlo mingugtitarpavut. niorKutig-
ssiat igitagssartåinik imarpigssuit
toKunartoKalersitarpavut. orpig-
pagssuit ilångartertorujugssuva-
vut. sugdlinerit nungutitarpavut.
silåinail toKunartut silåinarmut
akuliulitilarpavut.
sanaortortuarpugut. igdlut, sa-
pulit, umiarssualivit, avausiner-
ssuil bilil sukaKalulik ingerdla-
vigissartagait tingmissartutdlo
mitarfc sanaorlorpavul. taimatut
sanaortorfigineKarlut angnertusi-
galugtuinarput. nuna nungutug-
ssåungitsutul issigårput. nuname
sanaortorfigssaerukuvla imap
narKane KeKertalianilunit pugta-
ssune igdloKarfiliortarnigssaK pi-
lerssårutigårput.
sapusiortoKarångat nunat ang-
neriorujugssuit imermik Kagdler-
neKartarput nunamigdlo sisorto-
KartarpoK — imalunit sapusiat
kuit imavdlunit naussue aseror-
larpait. ama nåpautinik siåmar-
terissarput, sordlo Aswanime, Æ-
gyptenimTtume, sapusiarujugssu-
aK pissutauvdlune taima pisso-
KartoK. toKunartut sugdlinernik
naussunigdlo nungutitsiniutit ne-
rissavtinut akuliutarput, uma-
ssutdlo ikiliartornerånut pissu-
tåuput. orpit piarneKardlutik or-
pigpagssuaKarfiusimagaluartut
orpårukångata anordlertarnerane
ivssoK terKarneKartarpoK, orpit-
dlo silåinaup akuanik iltimik ilu-
aKutaoKissumik pilersitsissarnerat
unigtineKartarpoK. igitagssanik
avdlanigdlo imånut erKaineK pi-
ssutigalugo umåssusilérånguit au-
lisagkat inussutigissait toKorar-
neKartarput.
pissartut atausiåkåt ingmikor-
dlutik sungitsungugaluarput; ka-
tikåinile aseruineK ima angner-
tutigissarpoK inuneK agdlåt na-
vianartorsiortineKalertardlune.
tamatumunga peKatigititdlugo
igdlOKarfingnik pilerssårusiortar-
tuvta igdlutorKat ima amerdla-
tigissut piarpait sorssungnerssup
kingugdliup nalåne Tysklandime
igdloKarfigssuit Kaertartunik nå-
kåtitsivigerujugssuagkat ilåtut
Bremenitut issikoKalersitdlugit.
igdloKarfit åssigiåriartordlutik a-
vångunarsiartorput. nunane nior-
Kutigssiorfiunerussune igdloKarfit
avatå’tungéine igdluliortiterfigi-
neKartut åssigiåt amerdliartuinar-
put. inuit amerdliartuinarmata
igdloKarfit agdliartuinartariaKar-
put. nunane kinguarsimassune
igdluliapalåt amerdliartuinarput.
KaKUgO?
ingmikut påsisimassagdlit ar-
dlagdlit nautsorssorsimavåt ukiut
aulajangersimassunik amerdlå-
ssusigdlit Kångiugpata nunarssu-
arme inunérutisassoK. iluaKutigi-
neKarsinaussut ukiut 50—it mig-
ssiliortut Kångiugpata amigauti-
gineKalersimåsangmata tekniki-
kut ineriartorneK ingerdlater-
KingneKarsinaunaviångilaK. inuit
amerdliartupilornerat kisalo si-
låinaup, nunap imavdlo tOKunar-
tumik akoKarpatdlålernerisa ki-
ngunerånik inussutigssanik nior-
Kutigssiornerup migdleriarnera
pissutigalugit kinguårit tugdlivta
nalåne nunarssup ilarujugssuine
kångnerssuaKalisaoK.
ukiut 25—30-t Kångiutinartut
nunane sujuarsimassune inger-
dlauseK avdlångortitariaKésaoK.
inugtaussut atugarigsångineruler-
tariaKåsåput nunamingne naju-
gagdlit tamarmik nåmagtunik
pigssaKarniåsangmata. ilimagi-
ssariaKarpOK nunane pitsune na-
jugagdlit tOKUsångikunik ilunger-
soKalutik agdlåt pingitsailivdlutik
pisut atugarigsårutaisa ilåinik
pigssarsiniåsassut.
homo sapiens — inuk enrarsar-
sinaussoK — erninaK nungutau-
vigkumårpoK, nungutaunerminilo
nunarssuarme umåssuseKartut i-
larpagssue nungutaoKatigisavai.
sutdie tamarmik nungunigsså-
nik sujuligtutaussartut erKutiti-
neKånginigssånut inuk entarsar-
sinaussoK sule pivfigssaKarpoK.
taimailiusagune nunarssuaK ta-
måkerdlugo sulissariaKarpoK. i-
nuit silatut tamarmik suleKati-
gigtariaKarput. inup umanermine
tungavigssånik nutåmik pilersit-
siniartariaKarpoK.
nutamut autdlarnaut
pingortitap igdlersomeKarnigsså
pivdlugo Stockholmime atautsi-
minigssame suliagssaK autdlar-
nemeKåsaoK, tamåna pisinago
nunat kommunistiussut kommu-
nistiungitsutdlo isumaKatigingit-
dluinalisångigpata, imalunit nu-
nat pitsut pisutdlo akerdlerissu-
tigiualisångigpåssuk pingortitap
ajutortitaujartomeranut kikut a-
kissugssaunersut.
tamavta akissugssauvugut. o-
KartoKarumasinauvoK ajornartor-
siutit årKingneKarnigssåt ingmi-
kut påsisimassalingnut isumagi-
titariaKartOK. avdlat nåmagigtait-
dliorput — akerdliuput. tåuko i-
lagait amerikamiut peKatigigfiå-
nut „Friends of Earth“imut („nu-
narssup ikingutai“nut) ilaussor-
tat.
tåuko OKartarput inuit tamar-
mik KanoK iliuseKarpata aitsåt i-
nuit nunarssuardlo ånåuneKarsi-
nåusassut. pingortitap igdlersor-
neKarnigssåta anguniarneKame-
rane inatsisinut ilautineKartugssat
ukusåput:
mingugtitsisångilatit.
nunarssup pisussutai atupilu-
sångilatit.
inussutigssanik iluardluångit-
sunik timit ajoKUsisångilat.
atuinikut atomer dluinikutdlo
toKutsisdngilatit.
inuneK atarKisavat.
SKYND DEM-DET GÅR STÆRKT!

500 TL
Mamiya 24 x 36
spejlreflex m. lysmåling
gennem objektivet, som er
udskifteligt. Lukker 1-1/500 sek.
Normalpris Vor pris
kr. 1200,- kr. 695,-
sælges kun med b/t kr. 80,-
(Alle fabriksnye m. garanti)
PRIMAR
Kvalitets objektiver, fabriksnye,
passer til de mest populære
spejlrefleks-kameraer for eks.:
Minolta, Nikon, Canon o. s. v.
Normalpris Vor pris
3,5/ 33 mm kr. 230,- kr. 155,-
3,5/135 mm kr. 230,- kr. 155.-
4,5/200 mm kr. 400,- kr. 198,-
Alle priser er excl. moms
og forsendelsesomk.
Fabriksnye kassette
båndoptagere, m. trykt kredsløb.
Med mikrofon, batterier og bånd.
Normalpris Vor pris
kr. 325,- kr. 165.-
(1 års garanti)
SMICO FOTO-RADIO
GI. Kongevej 170
1850 Kbhvn. V.
19