Atuagagdliutit - 12.10.1972, Blaðsíða 28
(norm. tugdl. nangitaK)
soruname ilumorpoK formandit
ilait kalåliusut suruname dan-
skinit issikue avdlauneniput, av-
dlatut periauseicardlutik, eKarpa-
lugatik tordlagpalugatigdlo, eKåi-
neruvdlutik aulagsaringneruvdlu-
tigdlo, taimåikaluartordle iluag-
titsivdluartarput. danskinut ersi-
ngitdlat, tamåna takuneKarsinau-
vok, kisiåne soruname Kaning-
niarpatdlårnagit, sordlo påsivdlu-
arslnåungikåtik ilimaginago. ka-
låtdlime aulajangersimassumik
periauseKartariaKalersarput. tå-
ssame såssutarineKamigssamut
sitdlimassariaKarput taimåikalu-
artordle ikingutingnerfigineKar-
nertik ånaiumanago. kisiåne ka-
låtdlit ilåne ilioriarsinaussarput
danskinut naligingnigtutut, OKa-
loKatigalugit, tusarnårdlugit, a-
kivdlugit, nipiliomerup kigdlinga-
gut ileKimisårtordlutik, angut o-
KaloKatigissartik isuvssusinauv-
dlugo, imana isumaKataunatik,
kisiånile piumaneruvdlugo tor-
Kartuinatik igtortitsiumaneK a-
joramik. téssame danskit kuku-
nermik nuénarissaKångeriatårsi-
nåuput.
danskime ersigingikaluardlugit,
kisiåne sågfiginigssåt pingitsor-
niartariaKarpoK. ilame suna ilisi-
manerdlugo nalunaKaoK. dansker-
me imaKa nuånitsuliorsinauvOK
imalunit nikagssaerpalulerdlu-
ne iliornera navssåreriartinago.
pakasarneKarsinauvugut, sianit-
dliorsinauvugut, sule imaKa suna
pigå påseriartinago. imaKa kingor-
nagut påsineKarsinåungilaK suna
kukussutigisimanerdlugo. suna
isumagå? påsingnigpa, imalunit
påsingnigkusugpa? tåssunga a-
jordluinåsava Kanordlunit OKalo-
Katigigaluaråine, imalunit piåra-
lune påsingitsussåsanerpå? nalu-
naKaorme KaKugo iliniartitsiniar-
palugtutut nipeKåsanersoK imalu-
nit ilisimassaKarnerungårame o-
KarfigerKUsånginersoK, imalunit
kamalisanersoK imalunit mitag-
dlerpalugtumik igdlåsanersoK, ki-
ngumut eskimutut sianitsutut mi-
sigisimatiniardluta.
tåssame kalåtdlisut isumaKar-
pugut OKaloKatigingnut inungnut
ugperingningnermik kinguarsi-
marpalugtumigdlo periauseKar-
dluta, ikingutingnersumik på-
singnigkusugtumigdlo ingerdlåne-
KåsassoK. tamåna navianalårpoK.
sianitdliortitaoriatårsinaunermik
kinguneKarsinaugame.
tamåna Kångipatdlangnaru-
sungnartaraluarpoK, tauvalo ug-
guarKajånartarpoK. OKauseriuma-
ssat erKordlugit OKauseKarsima-
nane, navsuiarumassat navsuiar-
nigssåinut pivfigssaKarane, åma-
me ersserKivigsumik OKalungnig-
ssaK pingitsorusungnaraluarmat.
danskimiuko. takornartauvig-
sut. inuiait avdlat soruname av-
dlatut ilerKOKartugssåuput tai-
måitugssauginarneratut. imaKa e-
Karpatdlåluatsiaraluarput. isser-
tukujugdlutik. suna erKarsauti-
gåt? issertugaKarpat? Olivariusi-
tut ipat imalunit ilait avdlaune-
rupat?
pisussutitik nuånårutiginerdlugit
inuvdluarnertigdlo, imalunit ing-
mingnut tatiginginerpat?
sordlo fabrikip nålagå, Kutdler-
saussoK, sunauna erKarsautigigå
årdlerigalugo?
taimåikaluardlume Kutdlersåu-
ngilaK. uvdlut ilåne fabrikime pu-
laorneKåsaoK. angut angisoK aug-
pilarujugtoK, igarsimårtoK sordlo
sångivatdlångitsoK, tuvine Kag-
fåtdlagtardlugit, sordlo maler-
rsorneKartutut misigisimassoK. o-
KalulerKårmat KungujungitsorneK
ajornaKaoK. nipå tusaruminartoK
nuånersordlo, måssa Kingaminik
nipeKardlune OKalugtoK mitatigi-
galuardlugo. kisiåne pissarnertut
kukusimavugut-åsit, imatutdlo o-
KalugpoK: ait, kisitsisit uko ta-
kulåriartigit herr Christensen,
pi vfigssaKaruvit? ajoraluarpoK
taima nikingassorneKarsimang-
mat.
fabrikip nålagå sordlo Kulånil
issigigå alartaisertutut itdlugo er-
Kumitsumik, tauva eiKarsaleiKa-
jånarpoK sordlo avdlamut Kiviar-
nigssane ersigigå. sordlume tu-
retsimagå, avdlanut KiviaipoK,
sordlo uvanga issigigånga måssa
åma avdlat issigisoriniardlugil,
KungujugtoKarsoralugo, avdlatut
isumaKartOKarsoralugo?
fabrikip pissortå avdlauvdlune
Keratanerussutut ipoK nipitumig-
dlo OKalugdlune akuerssårpalug-
dlune KanoK erKarsarnine isser-
torniarunardlugo. kisiåne niuver-
tup sunauna issertorå?
avdlåme tamarmik? sok Kungu-
julaniåsåpat? soK-una inugsiarni-
sårpatdlåleKissut? soK-una ta-
marmik sianigivdluaråt sumik
navssårtOKarKunago? åma inuga-
mik Asulimiormiutut itut, ima-
lunit avdlaugaluarpat?
suna tamåt pasitsautinarpat,
nalugavkime.
kisiåne soruna inugtut ilisari-
lerneK ajornartut? inuime aula-
jangissartut asarusungnaraluar-
put, taimailivdlune nålagkuminar-
nerussarmat.
kisiåne imaKa tamåna ajornar-
poK.
nalungivigpatime KanoK entarsar-
tut. méreatut ilivdlutik iliniartit-
siniåinardlutik. imaKa igtorigami-
ko inuit avdlatut ilivdlutik OKa-
lugfigisavdlugit, imaKa nautsor-
ssutigisimanerpåt påsissaKarsi-
nåungivigsutit. nalungilat danskit
sulissartut avKUsinerme saner-
Kukångamitit KanoK issigissaråtit.
ikingutingnerpata suna pivdlugo
taimåitut nalunartaKaut, isuma-
Karnerdlutik ajungitsuliordlutik
KutsavigerKUvdlutigdlo. nalungi-
lat danskiussup igdlumine igav-
fingmut taimågdlåt isertisinau-
gåtit igdlorssuarmut iseruvit, nå-
lagauvfiup akiligånut. kalåleK ini-
mut isertikumångilå, kalåleK a-
tarKinartungigpat, tauva agdlåt
ilamigtut akueripajårsinaussar-
påt. ivdlit barakimiginarsinauvu-
tit avdlat sisamat ineKatigalugit
åmame sulingivfeKartarputit.
fabrikime sulingikuvit igdloKar-
fingme angalaorsinauvutit, ima-
lunit barakime igsiarussårdlutit
ukissisinauvutit imalunit Anders
And Supermanilunit issigingnår-
dlugit. kalåtdlisut atuagkat Ka-
ngarssuardle atuarérpatit, atua-
rusutatit.
åmame fritidshjemeKarpoK su-
ngivfingmilo sulerujorfeKardlune,
Åge tåssanitarpoK, tåssane nat-
dlukåtardlunilo skåkertoKarsi-
nauvoK imalunit ringinik napa-
ssunut erKoriaeKåtårdlune KanoK
toråjutigineK misiligtardlugo ima-
lunit ardlåt suputaussartitdlugo
erinarssordlune. soruname Åge-p
suna erinarssorneKartoK påsineK
ajorpå, kisiåne igsiassarpoK niar-
Ke uvertitdlugo sulianilo nuånå-
rutigalugo, tugdlusimårdlune ka-
låtdlit ernarssorsinautikamigit.
sungumik ajortoRångilaK mérKa-
tutdlo kingumut misigisimana-
ngajagtardlune, kisiåne Åge-p
taimailiornerit pingårtorssuartut
sordluna issigissarai. Kanordlunit
ilisimanerdlune nåkangalersima-
ssutut issigineKalernarpoK sordlo
avdlamik isumatårtiniagagssatut
inugtut akuerineKarsinaussutut
issigineKåsagåine ringit skåkit-
dlo avKutigalugit, Ågevdlo siani-
gissarpai iluamik tamåko tamar-
mik ingerdlarKUvdlugit. kinå eKi-
saligpoK nuånårpaluganilo OKa-
lugfigingnigkångamilo itisumik
erKarsarpalugtarpoK ilungersor-
palugdlunilo kinaK nåkutardlugo
ima torKartigalugo erKarsalersit-
sivdlune, inupalaunerdlune pissu-
sigssåungitsumik iliortoK. avdlat-
dle piumaneK ajorput, kisiåne iv-
dlit inugsiarnerusugkaluarputit,
tamåkule iluamik sungiusinauna-
git, imaKa piginåussuseKarfigingi-
navkit. sianisorssungilaK, kisiåne
sujunertaKardlune ajungitsumik
kalåtdlitdlo inugtut pissusigssa-
misortungortiniaraluardlugit, i-
nugsiarnersut ingmingnutdlo i-
ssertutingitsut, tamånalo a.iungi-
lc k. ilåne sulingivfiup nalå nuå-
nitdlivigkångat, sukisaersartarfi-
liartarpoK neriugdlune nåpitag-
ssaKardlune Age sianigitinago.
aitsåtdle sussagssaKångivigkåine
tåssungartariaKartarpoK.
åmame taxarsinauvoK. taxa Nå-
lagarssuit avKUsernatigut pingår-
nikut unuk tamåt uteKåtårtuar-
tarpoK. Hadiup KåKånit børne-
hjemimitdlo sigssiugaK fabriki-
lo sanerKutdlugit Kumukajårssuå-
kordlune igdloKarfiup tungånut
igdloKarfikordlune, niuvertarfik
sanerKutdlugo utorKaitdlo igdlu-
at sanerKutdlugo igdluliortut ag-
dlagfé atortugssamausivilo saner-
Kutdlugit igdlut angisut mikissut-
dlo kisalo nåparsimavik saner-
Kutdlugo Kingmitdlo ipertut Per"
piångitsutdlo aussap kiangneranit,
tamåko tamaisa sanerKuavdlugit-
tauvalo nuna igdloKångitsoK paor-
naKutilik naussuligdlo sanerKute-
riardlugo pumpeKarfingmut ime-
Karfiup taserssup KorKumitup u-
ngatå augpalugtunik KåKaling-
mut avKutigssaK tamarme pisui-
nardlune nalunaencutap akunera-
tut sivisutigissumik atortariaK,
uterdlugo avKUsineK sangujorår-
toK tamåt avKUsinex asfaltigaK
uterdlune umiarssualivingmut
fabrikimutdlo imaKa igdloKar-
fitorKamut børnehjem tikitdlug0-
imalunit kingumut fabrikimingå"
nit uterKinardlugo orrårussårdlu-
ne tangmigsaussardlunilo kisiåne
maugårtumik.
inuit bilerniartut, avKUsiner-
mukåinartarput utarKivdlutigdlo,
nuånarinardlugulo bilerujoru-
sugkåine avKusinerme ingerdlaru-
ssåginartariaKarpoK igtorpalug-
tumik Kungujutsiardlune ImaKalo
taxa tékukångat ussersuatålågi-
nardlune, inungnigdlo angatdla-
ssaKångikångat unigtitaussarpoK,
Eriuvdlo bilerssuane uneriartoK
aperKutigissarpå ilauniarnersut,
tamatigutdle ima aperxutine ni-
peKartitardlugo sordlo aitsåt ilau-
niartunik takulerdlune. isinaritse,
OKararaoK. KavdlunåK mikissu-
nguvoK nerinartoK 50-inik ukio-
KarunartoK avdlångortitagsséu-
ngitsumik KungujulajuartoK. inaa
issigerKajånarpoK sordlo inuit i"
lagineratdlo nuånarigai, avdla-
migdlo sujunertaxångitsoK. ta-
matigut inusugtut pingasut sisa-
samatdlunit bilimitarput nipikit"
sumik oKalOKatigérussårdlutik ig"
dlarasårdlutigdlo OKalugtartorpa-
lårdlo tusarnårdlugo, bile avKU"
Kusernit pingårnerssåtigut siligtu"
kut uteKåtårussårtitdlugo, ujarår-
Katdlo nipikitsumik tagiupalug-
put nipaitdlo akisugunardlune
agssakåssunut siligtunut agtussar-
nere. ingerdlatitsissuata tunuatu-
ngåne oKalugtartOK ikusimavoK,
agdlagsimassarputdlo nutit ator-
neKarsinaussut sunaunersut 25-
migdlo ilissinardlune atorumassa
atorneKarsinåuput. tamatigut ar-
dlåt 25 ørigssaKartuåinartarpoK>
taimåitumigdlo OKalugtartOK niPa"
ngerneK ajorpoK, måssa erinat ta-
maisa alångårsinaugaluardlugit'
amerikamiut erinautait tusarnei-
sut Kimassutdlo tuluitdlo erinau-
tait sukangarpalungnerussut k|"
majoKingneruvdlutigdlo. tåssa tai-
ma aningaussarigsårtutut misig1'
simavdlune igsiarussårtariaRar-
tarpoK aussame Kåumartålerug
tornerane, bililo ujarxamut KaI
ssutsivdlune iterssaumanermu
diunit åpåtdlariartoK pigsia '
dlagdlunilunit OKalugtartOK P*£®!
taKartarpoK kisiånile ingerdlai
nardlune. silame seKineK augpda
ssumik KingorsimavoK KåKatd
Kivdlalårtuinångorsimavdlugit
taimatutdlo kangerdluk igdlutdlo^
unuap KerKata kinguninguag11
KåKat nuinut tarritarpcK kangei"
dlup akianitunut, tauvalo Kilac
tungortumik Korsugpalulersarpol<
augpilarujugtitdlunilo kussanam
ssumik. tauva ilauniartoKaleia
ngat aulajangersimassumik crnt-
tagssalingnik, soruname niojK3^
ratdlartariaKartarpoK arrissuna^
nagulo avKUsinikut ingerdlain
ssårdlune, Eriup aggerKingnigss^
utai'Kisigalugo, utarKinerme si''1
suneK ajorpoK. imångasigsun1^
inuit OKatdlipalungnerat
ssaussarpoK, imalunit pujortu 1
raK kangerdlukut silåmukårpa
lugtoK tusarssaussardlune, igd'°
TERMA RADAR
Specialuddannet personale
Salg og service
Stort reservedelslager
ARCTIC ELECTRONIC %
Box 619 . 3900 Godthåb . Telefon 21286 - 21486
28