Atuagagdliutit - 12.10.1972, Blaðsíða 29
Karfiuvdlo igdluatungåne Kingmit
Pårpalugdlutik miaggomerat Ki-
'ugpaluatdlo. Kingmit aussaunera-
ne Kåumartårnerane perpiaratik
suliaKaratigdlo angalaorussårtar-
Put, imalunit natdlåinardlutik si-
hgussarussårdlutik tamane tamå-
ne piumassamingne. avKusinerme
nalagångamik bilip sukéssusia
n‘Påtigut nautsorssorsinaussar-
Påt. nalunartaKaoK bile tusarsi-
'Paneråt, perpiaratigdlo nikuipa-
låraraut aitsåt aportitdluinalerå-
Pgainik, niarxutik nakatitdlugit.
Erik sussagssaunane Kungujularu-
ssårtuarpoK ingerdlåinardlunilo,
atausiardlune tåssångåinaK kigait-
^lariatårsinaussarpoK oKalualug-
^lunilo. nå, apungajagpara, tau-
valo sivikitsumik kinå avdléngor-
sinaussarpoK. Kingminik aporsi-
P'gssane nuånaringilå. erxarsau-
tai nalunångitsutut issigencajå-
Parput. OKaloKatigalugo ilunger-
sornångilaK, sumik navsuiåutaria-
RångilaK. nipangersimaKatigine-
KardluarsinauvoK. bilerussåginar-
fariaKarpoK igdlutdlo KåKatdlo se-
Kernup Kalipagsimassai sarssua-
russårtut issigalugit, igsiavdluar-
dlune maugårtume motorilo nipi-
kitsumik ingerdlarpalugtoK nipi-
lerssorpalårdlo silarssuarmit a-
PgisorssuarmérsoK tusarnåjuti-
Salugit.
danskit KanoK emarsarpat? ta-
Pråna tusarsinauvat barakime
Erederingmit, Fajdalik, aulakor-
titdlugo. soruname avdlat avdla-
Piut sangusarniartaraluarpåt av-
dlanik OKalugdlutik Kuiasårdlu-
Wgdlo. taimame oKalungneK Kuia-
PaitsuvoK, nuånårungnaemartu-
Pingme kamangnartunigdlunit i-
luaKutåungitsumik OKalugtariaKå-
PgilaK.
kisiåne Fajdalik Kavdlunåtut
PåsissarpoK, paitsusananilo kalåt-
dHt sianitsut kalålipalåtdlo OKat-
dlisigineKartitdlugit Kavdlunånit,
Pukagtitat akigssugssåussusexå-
Pgitsut kinguarsimassutdlo, sut
tamaisa tunissutisiarinarait, nåla-
Sauvfiuvdlo akigssaiautigeKai
nangmingnerdlo nåmagsissaKarsi-
Påungitdlat, danskitdlo kisimik
suliagssat suliarissariaKartarpait,
sumik nangminerssoriarsinåungit-
dlat soKutigissaKaratigdlo, sordlu-
P^e mérarssuit, tatigissagssauna-
tigdlo aulakorajugtut asulo Kinga-
ssunik isseKarivdlutik, kisiåne
danskit tåukununga sulissusse-
Kaut. oKauserpagssuit taimåitut
Eajdaliup tusartarsimavai enrar-
sautigerKajånarpordlo nalautsor-
n‘kut tusartarsimanerai, imalunit
danskit taima OKalungneK pissu-
Serinarneråt. kisiånile entarsau-
dgilerdlugo erKumlnerssauvoK
måna erKartorneKartut OKautigi-
SSai, kisiåne tamåko tamarmik
taméitugssåinartut isumaKarfigi-
PeKartutdlo nautsorssuneKartar-
Pere danskit ingmingnut OKaloKa-
dgingnerine kalåtdlinutdlo OKa-
Pgfigingningnerine sordluna pi-
PgortitaussoK ingminermingnit
PukanganerussoK. sordlo kalåtdlit
^|Pgmit pivdlugit OKalulerångata,
kisiåne Kingmitut iluarerpalugti-
g*Pagit. kisiåne soruname danskit
'Pugtutdle avdlatut åma åssigingi-
S'tårput, ilaKartarpume påsing-
nigtunik ikingutingnersunigdlo
misigeKatigingnigsinaussunigdlo
ikiorniartaraluardlutalo ilitsersut-
dluta tamanigdlo navsuiåuniar-
dluta, uvaguvtitut iluagtitsingit-
sigissunut kalåliuvdlutik inungor-
simassunut. tåssame kalåleK ki-
nguarsimassuvoK ilisimaitsuvdlu-
nilo, danskimitdlo avdlaussumik
isumaKardlune taimåikångamilo
tåssauginartarpoK sorKusaitsoK u-
teritsordlo imalunit silatutut i-
ssigineKarusuinartoK, måssa OKat-
dlisigissaK soKutåungivigkaluar-
toK, imalunit kalåleK tamatumu-
nga misigissaKarnerugaluartOK.
taimaeratarsinaussarporme. i-
maerKunaraluaKaorme. KavdlunåK
kukusinåungitsutut issigineKåsa-
ssok, tauva imailersarpoK isuma-
kérfigingniasivdlune endgsisailer-
dlunilo, Kasusuisinaunine nungu-
tinago. taimåinera ajorniarneru-
ngilaK, imaKalo tåssa tamanit a-
jomerussoK.
soruname Fajdalik taima oKa-
lulerångat igdlautiginartarpåt. i-
lame oKariatdlarKissusia aulaku-
leriardlune, sumit-uko tamåko
pisimagai? sivisumik sungiusarsi-
magunarpai. soruna taima kamag-
tigissoK? båjamik tuneKisiuk,
auna Fajdalik, skål.
aulakortup OKausé, kisiåne iv-
dlit nangmineK erKarsautingnik
avdlaunerunerdlutik, tamavta er-
Karsautivtinit? tamåna erKarsau-
tigisavdlugo nuånaringilarput, ki-
siåne tåssa nalungisavut danskeK
OKatdlisigisaguvtigo. tamåna na-
lungeKårput, kisiåne tamavta i-
nigssaKartariaKarpugut, ilåkumi-
nartariaKarporme, tamåko ajori-
ssat nipangiutinartariaKarput a-
jorniartutut issigineKarumanane,
tauvalo igtulersarpugut oKalo-
Katigingneruvdlo kipigasuarnig-
sså kigsautiginalerdlugo oKautigi-
neKartutdlo agdlåt puiordlugit
naggatågutdle kamagsimalernar-
tarpoK.
baråkime Fajdalik aulakortoK
avdlatdlo igdlartut, tåssa ilaKar-
tuåinarfiuvoK. arnat barakine i-
nigssaKarneruput, pingårtumik
danskit ardlagdlit arnat ilait a-
kuerssisisimangmatigik ingming-
nut norKuvdlugit aussauneranilo
nuliasugalugit sulissoriumavdlu-
git. tåssame danskit baråkine nå-
magtorssuarnik peKarput nagdliu-
torsiortutoKauvdlutigdlo, silarssu-
armit tupingnartumit aggersut
malungnautåt. åmame nugdlune
arnanut pitsaunemvoK Kavdlunåt
unuame ornigtarmatik festeKa-
Katigalutik sineKatigalutigdlo. ar-
nat KasorKalersarput nalunaerKu-
tap akunere Kulit arKaneK mar-
dlugdlunit sulerérsimavdlutik tai-
ma singnakilårtitautigigamik, tau-
va fabrikime soraiginardlutik
danskinit inussuteKalersarput, ka-
låtdlit akissugssåussuseKångitsut.
fabrikime sulineK. arfineK mar-
dlunut aggisautit, taimåitumigdlo
uvdlut tamaisa en time sujorKut-
dlugo iterfsautit erninardlc ma-
kitdlutit fabrikimukapatdlagdlu-
titdlo, måssa uvdlorme tåssane
avdlatut iliorusungnerugaluardlu-
tit. pissariaKångilaK silap KanoK
inera misigssusavdlugo sumitdlu-
nit anordlernera, aniguvit, ima-
lunit piniagagssat uvdlorme tå-
ssane sut ilimanarnerussut erKar-
sauliginigssåt pivfigssaKångina-
vit OKatdlisiginigssånut, åmame
sumut iluaKulåusangmal. fabri-
kimut isinåsaulil, nipiliornermut
tauvalo KamutérKal suliarivfiå-
nit Kerititsivingmul uteKåtårut-
dlugit suliarinardlugo. silarssuaK
silativnipoK inuninilo ingerdlati-
nardlugo. aulisartut auldlakåsi-
måput umiårKanik pujortulérKa-
nigdlo kutterinigdlo, kanger-
dlungme avatånilo Keaertat a-
kornine. imaK malialårtumik Kiv-
dlåluinarpoK KeKertat Kaersussut
Kassertut augpitdlertitdlugit, pa-
vungarssuaK Kaertarnerat suli-
nermut naleridutardlune sama-
ne ikardlungne, tingmissat imap
Kulåtungågut sukalissårtut, kisi-
ånile nipaitsoK, silåinaringme er-
sserKigsume KåKat Kåumarulor-
dlutik.
pisanganartOK sutdlo tamarmik
isumaKardlutik. imaKa nungup
tugdliup ungatåne puisse puissoK
silåinaringmut Kaumassumut ni-
aiKe nuisitdlugo Kungatsinilo ta-
sigtårdlugo. piniarnera tOKunera-
lo, kussanåssuseK toKulo tåsså-
ngåinartoK. tamanut angmaneK
angisoK erKigsisimangårnerdlo,
arferit seKinaringme.
Asulimiut KåKarssuatdlo seKer-
nup nuilernerane Kåumarsima-
ssut Kilangmut Korsorpalugtumut
nigdlertumut nalerKiusimassut,
sigssaK uvdlåkut nipaitdlerulor-
nerane, silåinarme ersserKarigsu-
me kangerdluk KåKarssuitdlo, a-
vungarssuaK nipåineK, itisumik
erKigsisimaneK ilaKUtanutdlo ata-
neK nunarKatinutdlo, tamanik i-
nunermut isumaKalersitsissut.
fabrike KamutérKatdlo, pisima-
ssut pingåruteKarpalugtumigdlo
ulapineK savimerngit maskinatdlo
nipiliornerat. sumivfik pisimasso-
KarfiussoK. KamutérKat ajagtar-
dlugit, suliaK sianitsumik pingu-
arneK, kisiåne pinguarneK pingit-
sailissauvfiussoK.
aningaussat, taorsiutdlugo ani-
ngaussangnagdlune sunik pisiniu-
tausinaussunik, imiårKat imigag-
ssatdlo cigaretitdlo, imalunit ati-
ssat niuvertarfingnérsut imalunit
avdlat pisiarerusutat. sorpagssuit
atorfigssaKartitåungikaluit pisia-
rineKarsinåuput ei'Karsautigisi-
mångisaraluit. sordlo alikutari-
nardlugo pisiortorneK, pivfigssa-
Karpatdlåråine suvfigssaileKiv-
dlunilo. niuvertarfingmut isinar-
sinauvutit Kinerdlugitdlo tikuåi-
nartardlugitdlo tauvalo avdlanik
pisiagssangnik enrarsardlutit. sa-
påtip akunerane tugdliane ani-
ngaussarserKisautit tauvalo åma
tugdliane. nuånårniut Kasunåi-
nartOK. niuvertarfingmut taxarsi-
nauvutit baråkimutdlo taxardlu-
tit uterdlutit, taimailiorusumeråi-
ne, pisungnigssax kajumigingi-
kåine. soxutåungilaK aningaussau-
teKarputime. sumik sujunertaxå-
ngitsoK, avdlångortitsinaviångi-
laK. tåssauke sivnikuinartut, sor-
dlo Asulimiune igdlut, erxåine or-
ssukut aussame erxagkat, King-
mit agdlåt Katsukångatigik. av-
dlåussutigå puissiniarneK isuma-
Kaidlune sujunertaKarmat. sug-
figssaileKigåine, tauva nuånårni-
utiginardlugit aningaussat ator-
neuartarput, sumume atusaga-
mik? nuånålårneK pisiaralugo ne-
rissagssatdlunit. misiginarpoK ne-
rissagssat akigdlit! igdloKarfing-
mut tikitdlune nerissagssatdlo a-
kilerdlugit pisariaKardlugit. neri-
ssagssat fabrikip kantiniane, au-
lisagkat uinagkat kartoffilitdlo,
imalunit Kavdlunåt nexiutait ilu-
amik pikunåssuseKångitsut, ma-
skinanit tamuåt, susungneKångit-
sut. kisiåne aningaussanik akiler-
tariaKarpul. piniarniarsimångilar-
me. erKarsautit erKarsautigineK
ajugaugaluit. kingornagutdlo ani-
ngaussat sivneKangårneK ajorput,
soKutauvale?
Marielume Cafeteriame suli-
ssok. tåuna arnat nerissagssanik
kavfimigdlo imigagssanigdlo niu-
vertitsissut ilagåt. inoKarpiångi-
kångat ardlåta aningaussamineK
OKaluglartumul nåkartitarpåt ni-
pilerssuteKaiKuvdlugo, tauvalo
arnat uvårussåraraut natikutdlo
Kitimissålersardlutik, igdlariat-
dlagtårdlutik issitigdlo tamanut
iliortitdlugit. Marie kajortunik
nujarssuaxarpoK sagdlaitsunigdlo
isseKardlune OKariatåtdlaiKigdlu-
nilo taimaileriartoK misigilerér-
sarputit OKaloKatigilerdlugo tau-
valo imerniartarfingmut ilagi-
ssugssångorérdlugo. misigissaic
nutårdluinaK. sianitdliordlune a-
kuliunerdlune? nipitorujugssuar-
mik nipilerssuteKarpoK igdloKar-
fingmiutdlo sungiussisimarpalOKi-
ssut amerdlaKaut, ingmingnut na-
lungisamingnik ivdlitdle nalu-
ssangnik periausexartut, kinait
påsisimassaKarpalugtut Kungujug-
tarnerilo sumik issertugaKarpa-
lugtut. kalåtdlisume OKalugkamik
kalåliugunaraluarput, kisiånile
evdlatigut kalåliunere malungnå-
sanatik. Marie akornånitarpoK
sordlo angerdlarsimavfigalugo,
r.ipitumik tamaisa ilagsiordlugit,
OKaloKatigissardlugit, tamane ta-
måne inuit taimailiordlugit, åma
Kavdlunåt mardlugsuit. ajutimi-
rsårnarpcK, ilånilume OKalugfigi-
neKartardlune tåssamiuna Jens
Lennertipaluinånguvdlune asuli-
mioK, silarssuaK angisoK takor-
nat dlugo, kisiånile imaKa kisa-
me sumik misigissaKalerdlune. i-
nuit pingårutigdlit. nagdliutor-
sicrneK Kitingnerdlo sulilo imiår-
Kat amerdlanerit. kingornagut
Marie angerdlaxatigåt, aussap u-
nuåne alianaitsume avKusinikut
avungangåtssuaK nipaitsume åu-
ngasigsumik nipiliorpalåK. KanoK
oKåsavdlutit naluvat, sianitsumik
kukussumigdlunit OKarnigssat er-
sigalugo, kisiåne Mariep malugi-
ngilå isumakuluteKaranilo OKalo-
russåginardlune. una angisoK Jo-
han-imik ateKarpoK niuvertuvdlo
agdlagfiane agdlagfingmiuvdlune.
isumaKarpoK angisumik atorfe-
Kardlune, avdlatdle OKautigissar-
påt niuvertumut Kujanarniåinar-
Iussok. åmame sianéKaoK. Gaba
niuvertarfingmiuvoK Karl Heil-
mannip niuvertarfiane, atissaer-
niarfingme. tamatigut danskit pe-
riausiat issuagarå, sumik pisaga-
vit hr., auna, hr. igdlaruautigl-
nartarpåt, kisiåniuna ajungitsu-
kasik. danskime tåuko mardluk?
å, åipå ateKarpoK Jørgen, tåuna
umilik. telegrafistiugunarpoK, åi-
på naluvå. kisiåniuko Kavdlunåt
pingåkujugtut ilå? kisiåne aju-
ngitsorujugssusinaugaluarput, i-
lånikut, ilåne ilisarisimavå Kurt-
imik atilik, agsut pitsaussox, ki-
siåne tamanik issoringnerKajågi-
nartOK KanoK iliusigssanik tama-
nik iliniartitsiniåinartOK, Kavdlu-
nåtdlo ilait alapernåinarpatdlå-
Kaut...
arnaK tåuna nunaKarfivtine ar-
natut avdlatut InangajagpoK, tai-
mågdlåt KimajOKingneruinardlu-
ne. soruname ajussåleraluarputit
igdluånut aputiårpatdlåKigavse,
kisiåne kunigsulerpat, ajoringi-
lålume, måssa Kardlue nigdlera-
luaxissut.
(norm. king. nangitaK)
SKIBS-ELECTRONIC
Radar, ekkolod, VHF og radiostationer.
Agent for:
ITT Marineudstyr.
Terma Radar.
M. P. Pedersen Radiostationer.
Atlas radar og ekkolod.
S. P. Radiostationer.
ARCTIC ELECTRONIC
Box 619 . 3900 Godthåb . Telefon 21286 - 21486
29