Atuagagdliutit - 04.09.1975, Qupperneq 16

GAS-ip atuagagssiå KåumåmortOK
kujatåne kur-
susit mardluk
sordlo naluneKångitsoK Atuagag-
dliutine Kupernivtine sujusingne-
russukut 1975-ip agfåne sujug-
dlerme GAS-ip tungånit kursusit
sut ingerdlåneKarérsimassut ta-
manut angmassumik agdlausera-
lugit sarKumiuterérsimalerpavut.
kisiåne ukioK 1975 kursusinut tu-
ngatitdlugit pilerssårutivut sule
nåmagsineKångitsut ardlaKarput.
matumunalo kursusit tugdliutut
mardluk sunersut Kanordlo piler-
ssårusiorfigineKarsimanersut tu-
sardliutilåsavavut.
uvdlune 11. augustimit 24. au-
gustimut nunavta kujatåne GAS-
ip sivnissuinik katitdlugit 20-nik
kursuseKartitsissoKåsaoK. kursu-
similo tåssane sagdliutitdlugit
kursusimut peKatautineKåsåput,
sulivfingne tunissagssiorfiussune
sulivfeKartut, pissutigalugo kur-
suse Narssame ingerdlåneKartug-
ssaK taiguteKartineKarmat: „suli-
amik nåmagsissaKardluarsinau-
nermut kursuse". (Produktivitets-
kursus).
kursuse Narssame ingerdlåne-
KartugssaK, Danmarkime sulissar-
tut Kåumarsainermut aningau-
ssauteKarfianit årKigssuneKarpoK,
åmalo Danmarkimit kursusimut
iliniartitsissugssanik aggertoKar-
tugssauvdlune, kisiånile ersser-
Kigsåsavarput, Danmarkimingånit
iliniartitsissugssat saniatigut
GAS-ime kursusimut iliniartitsi-
ssussartut atuartitseKatauvdlutik
peKataussugssaungmata.
kursusip tåussuma pilerssårusi-
crneranut atatitdlugo nunavtine
sulissartut GAS maligdlugo akig-
ssarsiaKartut aningaussarsiaisa i-
sumaKatigingniutigineKarnigssait
ingerdlåneKartugssauvoK. nalune-
icångilardlo isumaKatigingniarner-
me GAS-imut igdlua-tungiliutuv-
dlune isumaKatigingniuteKarfigi-
neKartarmat Kalåtdlit-nunånut
ministeriaKarfik, tamånalo ukior-
pagssuarne ingerdlåneKartuarsi-
mavoK.
Narssame kursuseKartitsinig-
ssamut atatitdlugo pilerssårutigi-
neKartut saniatigut, åma atautsi-
minigssat mardluk ingerdlåneKa-
rumårtut nautsorssutigineKarput.
sujugdleK tåssa Kåumarsainermut
atuartitaunermutdlo nunavtine a-
ningaussauteKarfiup sujulerssui-
ssue Narssame katerineK iluagtit-
dlugo atautsimitugssaungmata.
tåssanilo erKartorneKåsavdlutik
kursusinut angalassarnigssanut-
dlo ukiume tugdlerme aningau-
ssat atugagssaujumårtugssat oKa-
luserineKarnigssåt. atautsiminig-
ssap åipå Kalåtdlit-nunåne suli-
ssartut højskoligssåta sujulerssui-
ssuisa atautsiminigssait kujatåne
ingerdlåneKartugssatut åma pi-
lerssårutigineKartoK, pissutsit a-
jornartorsiortitsissångigpata K’a-
Kortume ingerdlåneKarumårtoK
nautsorssutigineKarpoK, K’aKor-
tume ingerdlåneKarnigssånut pi-
ssutauvoK, højskoligssame suju-
lerssuissussut K’aKortume kom-
munalbest.vrelsimut ilaussortamik
ilaKarmata, kisalo landsrådip
højskoligssap sujulerssuissuinut
sivnissutitå K’aKortume lands-
rådimut ilaussortauvdlune tåssa-
nilo najugaKardlune.
åipå:
kursuse K’aKortume ingerdlåne-
KartugssaK, Kalåtdlit-nunåne
Kåumarsainermut atuartitauner-
mutdlo aningaussauteKarfingmit
aningaussalivfigineKartugssau-
ssok, nunavtine sulissartut kå-
tuvfianit årKigssuneKartugssau-
vok. taimatutdlo atuartitsissug-
ssat kursusimigdlo ingerdlatitsi-
ssussugssat åma kåtuvfingmingå-
nértugssauvdlutik, kursusilo tåu-
na uvdlunik 14-inik sivisussuse-
itartugssauvdlune, ukiordlo måna
kursusit taimatut sivisussuseKar-
tut ingerdlåneKarsimassut pinga-
jugssaråt kingugdlersagssaralugu-
lo, kingusingnerussukut week-end
kursusinik taineKartartut inger-
dlåneKarumårtut erKarsautigina-
git, kingugdlit tåuko taineKartut
week-end kursusit amerdlanerti-
gut ingerdlåneKartarmata arfini-
ngorneK sapåtdlo sulingivfiussut
iluagtitdlugit.
kursuse K’aKortume ingerdlå-
neKartugssaK pilerssårusiat malig-
diugit septemberip 15-iånit 27-
ånut ingerdlåneKartugssauvoK.
kursusimilo tåssane sagdliutitdlu-
git peKatautineKåsåput nunavta
kujasingnerussuane sulissartut
peKatigigfine tillidsmandiussut,
pissutigalugo K’aKortume kursuse
ingerdlåneKartugssaK taiguserne-
Karsimangmat: „tillidskursusi-
m.ik“. peKataussugssatdlo igdlo-
Karfingnit nunaKarfingnitdlo ku-
jatdliunerussunértugssat tåssau-
nerusavdlutik, Påmiunit Augpi-
lagtumut nunavta kitåne nuna-
Karfit inoKarfiussut kujatdlerså-
nut. taimåitordle pilerssårutinut
ilånguneKarsimavdlutik Sisimiu-
nit peKataussoKarnigsså.
taimatut naitsumik uvdlune
Kåumatinilo Kaningnerne kursusi-
nut tungatitdlugit pilerssårutivut
sarKumiupavut.
Kristian Boassen.
ilaussortångorit!
naluneKångitsutut GAS tassau-
vok nunavtine sulissartut peKati-
gigfisa kåtuvfiat. naluneKångilar-
tacK ukiune kingugdlerne GAS i-
sumaKatigingniuteKartarnermine
angussaKariartorsimassoK. akig-
ssautinut isumaKatigingniartar-
nerit soruname uvagut isumaKa-
tiginiartagkavtalo tamavta piu-
massavut nåpertordluinardlugit i-
nerneKartångitdlat. kisiånile a-
tautsimut OKautigalugo taimatut
isumaKatigingniartarnerit nalor-
ninartoKartarnere åmalo åssigt-
ngitsunik ajornakusoruteKartar-
nere tungavigalugit OKartariaKar-
pugut ukiune kingugdlerne isu-
maKatigingniartarnivut sujornati-
gornit pigssarsivfiginerusimassar-
dlugit. kisiånile ilaussortat amer-
dlåssusiat avdlångungårtinago u-
kiune tugdliutune ilimagissaria-
KångilaK isumaKatigingniarnerit
angnertunerussumik pigssarsivfi-
gineKarnigssåt.
taimåitumik matumuna peKati-
gigfit GAS-ip atånitut igdloKar-
fingne nunaKarfingnilo siaruarsi-
massut piumavfigisavavut sapi-
ngisamik piårtumik amerdlasunik
ilaussortatik ilaniarKuvdlugit.
tamåna åssigingitsutigut inger-
dlåneKarsinauvoK åmalo Kulari-
ngilarput ingmikortortaKarfit Ka-
non iliornigssartik nalunaviångi-
kåt. taimåitordle uvane erKaitsi-
artigo sordlo Kavdlunåt nunåne
pissuserineKartartut.
Kavdlunåt nunåne sutdliving-
mut sumutdlunit suliartordlune i-
seråine sujugdlerpautitdlugo nå-
pitagssøK tåssaussarpoK sutdli-
vingme tillidsmande. tåussuma a-
perKutigerKårtagå tåssaussarpoK:
— sulissartut peKatigigfiånut i-
laussortauvit? angeruvit ilaussor-
tauningnut agdlagartat takuju-
maneKåsaoK. någgåruvit OKarfigi-
neKåsautit sutdlivingme måne su-
lisinåungitsutit sulissartut peKati-
gigfiånut ilaussortåungikuvit. tå-
ssa taima Kavdlunåt nunåne su-
kungatigiput. taimåikamigdlo åma
isumaKatigingningniarnerne a-
ngussaKardluartarput. taimåitu-
mik imaKa nunavtine åma erKar-
sautigissariaKalerpoK periautsinik
taiméitunik sutdlivingnut erKu-
ssinigssaK.
åmåtaoK naluneKéngilaK Kav-
dlunåt nunåne isumaKatiging-
ningniarnerne sulissartut peKati-
gigfinut ilaussortat kisimik isu-
maKatiglssuteKåussuneKartar-
mata. månile nunavtine ilaussor-
tåungikaluanut agdlåt isumaKati-
gissuteKåussuneKartarput. tamå-
nalo kåtuvfingmut nukigdlårsau-
tausimavoK kinguarsautausimav-
dlunilo. taimåitumisaoK pivfingne
aggersune Kaningnerne erKarsau-
tigineKartariaKarpoK isumaKati-
gingniarnigssane sujunigssame pi-
lerumårtune ilaussortat kisimik
igdlersorneKartarnigssåt. peKati-
gigfime avdlat kikut imalunit sut
ilaussortaringisamingnik igdlersu-
gaKarpat? akigssautitigut isuma-
Katigingniarnerit uvagut inger-
dlåtagkavut iliniartitsissut peKa-
tigigfiata igdlersordlugitdlunit ta-
persersortarnerdlugit? iliniartitsi-
ssut kåtuvfiata iliniartitsissut i-
laussortaringisane pissariaKalerfi-
atigut ilaussortamigsutdle ikior-
tarnerdlugit? nåmik. taimåitoKå-
ngisåinarpoK!
nåparsimalernerme, ajutorner-
me avdlamigdlunit patsiseKardlu-
ne sulisinåunginerme ilaussortat
kåtuvfingmit ilaussortåungitsunit
angnerussumik ikiorneKarsinau-
ssarput — malugalugule aitsåt pe-
Katigigfingmut kåtuvfiup atåni-
tumut ilaussortaugångamik. ilau-
ssortåungitsut tamåkunatigut iki-
orneKarsinaunerat angnikinero-
KaOK.
taimåitumik sulinermik inutig-
ssarsiuteKartut sapingisamik ta-
mavse sulissartut peKatigigfisa
ingmikortortåinut igdloKarfingni-
tunut nunaKarfingnitunutdlo i-
laussortångorarniaritse. una pe-
Katigigfingmut akiliutigssamineK
unigfiginago — tåssame nåparsi-
malerningne, ajutorningne avdla-
migdlunit patsiseKardlutit sulisi-
naujungnaeratdlarningne sulisi-
naujungnaivingningnilunit ardla-
ligpagssuariautingordlugo akiliu-
tit ernisisavat.
erKaimaniaruk peKatigingneK
nukigtungortitsissarmat! sordlulo
taigdliortuvta ilåt OKartoK: „apu-
tinguit mikissut agdlingårput a-
merdlavdluinaramik!"
penatigigfit kåtuvfitdlo nukig-
tungortikumagugko ilaussortaoré-
ruvit tauva ilaussortagssanik ilag-
ssarsiorniarit. ilaussortaoringiku-
vit GAS-ip ingmikortortaKarfisa
ardlånut ilånguniarit.
aitsåt taimailioruvit GAS — su-
lissartut kåtuvfiat — nukigtorså-
savat åmalo ingminut sujunig"
ssaKardluartinerusavdlutit!
una atuarérugko suleKatingnut
ilaussortanut ilaussortåungitsu-
nutdlo ingerdlaterKigkiuk!
sulissartoKatitit sutdlivingmé-
Katitit navsuiåusinauvatit GAS-iP
suna anguniamerå. ivdlit GAS
avKutigalugo ajungitsorsiagssanik
nalautaKarsimaguvit suleKatitit
KanoK ilisimaningnik oKalugtusi-
nauvatit. isumaKarniaKinagdle a-
jungitsorsiagssat ilaussortångor-
niariardlutitdle pilersinauvdlugit-
kisiåne erKaimåsavat ilaussortå-
ngungikuvit ajungitsorsiagssanå-
nginavit — aitsåt ilaussortaugu-
vit — aulajaitdlutitdlo ilaussor-
tauvdlutit — ajungitsorsiagssat i"
luaKutigisavatit. sut tamarmik a-
keKarput — taimåitumigdlo piS'
ssarsiagssat inuniarnerme oKili'
sautigssat åmåtaoK akeKångitsu-
mik pigssarsiarineKarsinaunatik.
taimåitumik inuniarningne oKi-
iiatdlautigssanik ajutornerme iv-
dlit pissussutigingisangne pigssar-
serusugkuvit GAS-ip ingmikortu-
isa ilånut ilaussortångorniarit! ta-
måna uggutiginaviångilat!
ikingutingnersumik inuvdlua-
ritse
ilaussortångorardluaritsilo
J. h.
GAS-ip ministereKarfivtalo
isumaKatiglngniarnerine
GAS-ip ministereKarfivtalo isumaKatigingniarnerine måna KångerneKarKåmersune GAS-ip uko isumaKatiging-
niavigsorai, såmerdlernit: kåtuvfiup sujuligtaissua OdåK Olsen, kåtuvfingme sujuligtaissup tugdlia Christian
Nielsen, åmalo kåtuvfingme sujulerssuissunut ilaussortaK Peter Hard.
16