Atuagagdliutit - 16.12.1976, Blaðsíða 13

nile ånilångarpalugtumik nivdlia-
ssoKångilaK. isuvssukulussåinaK
arpaKétåupalugtcKarpoK.
kiniserit angatdlåssissuvta ilåt
låkupoK oKalugtutdlutalo ilavut
ajungitsut. ilame pitsauvatdlak.
åmalo ajussårpaloKalune OKarfi-
gåtigut: „taimarssuaK pissoKar-
nigsså nautsorssutigisimångikalu-
arparput, ajussåKaugut". uvfalu-
me nangmineK pissunguarane.
taima oKåinaK aperivoK ardlar-
put ikiutusinaunersoK umarsaiv-
dlune. franskingoK hotelivtine na-
jugagdlit ilåt arnaK nanertisima-
ssok ånåuniarniaraluaramiko.
KåumalivigpoK. kisame ilavut
tåkutinguåkuloKaut. eKitårpugut
sordlule Kangarssuardle takusi-
mavdluta aitsåt kingumut takor-
Kilerdluta. savalingmiormiortavut
mardluk umarsainermik ilisima-
ssagdlit ikitiniardlutik Kimagu-
put. sivnerutugut eKimagtångor-
dluta igdloKånginerssamut tæppi-
nik atdleKutsersutdluta uligsor-
dlutalo igsåvugut. Kujanartumik
ilarput sikariterpålugssuarnik å-
nåussaKarsimavoK. åsitdlime pu-
jortåutuatsiångorpugut. franskeK
nuliaminik toKUSsorKåmersoK tå-
kupoK. aliasugpaloKaoK nipaKara-
nilo tæppemik ulerualerdlune sa-
KioKilårpoK sordlulusoK åniautine
taimailivdlune katangniaraluar-
dlugit. ilaisa tugpatdlersarniarpa-
lugdlugo sågfigissaraluarpåt. pi-
ssåtdle sordlo tusåssaKångitsoK.
kiniserertavut ulåputeKaut. ta-
manut arpaKåtåuput ikiutdlutig-
dlo. franskit måtussausimagaluit
måna tamarmik ånåuneKarput.
japanimiortavutdle igdluarKami-
tut matorutitivigsimåput. sule
anisscKarsimångitdlat nanertio-
rarsimagamik. agssaivdlutik Kar-
matdlo upikånikut igdlikartiter-
dlug-it ånåuniarssarait.
KåumardlualivigpoK. mana ho-
telerput erKålo takusinaulerpa-
vut. hotelip erKånitut igdlusinau-
ssut tamarmik amiåkoKångitdlat.
inigisimassarputdle Kujanartumik
patajaitsumik sanåjusimavoK. init
Kumut pingajuat aseruatitersima-
vok igkatdlo upikåsimavdlutik.
åmåtaoK åipåt aseruasimaKaoK,
uvagutdle inigisimassarput assag-
tuneKarnerpausimavoK. igalåt
sornguname aseruasimåput, igkat
Kuvdlorsimåput. igdlorssuardlu-
me eKorujugssuarsimavoK tåssa-
me ama lungavigisså nuna sa-
jungnerup kingorna avdlångute-
Karsimagame.
kiniserertavut erKigsisimaKissu-
mik åmale sukaidssumik ikiuput.
angutit pingasut igdloKarfingme
najugarissavtine igdlugdlit åmå-
taoK hotelime unuisimassut a-
ngatdlåssissuvtinit angerdlarKU-
neKaraluarput ilatik takusancuv-
dlugit. piumångivigputdle. i-
ngangmik atauseK uteriserfigine-
KaraluarpoK agdlåtdlume ajakå-
tarneKardlune (aulajangersimar-
palugtumik saimassumigdle) Ki-
magutiniarneKaraluardlune. ajor-
naKaordle utertuarpoK. tåssame
avdlatut perorsarneKarsimåput.
akissugssauvfilerneKarsimåput u-
vagut tikeråt isumagisavdluta.
taimåitumik Kanordlunit pissoKa-
raluarpat ilaKutatigdlunit mato-
russausimagaluarpata Kimagku-
mångilåtigut. „suliagssissutigine-
KartoK aitsåt upalungaerérpat
ingmivtinut isumagisinaulisaugut,
åmame igdloKarfingme avdlanik
ikiutcrpagssuaKarpoK uvaguvti-
tutdle pissugssauvfingmingnik
misigisimassunik. taimåitumik er-
singilagut. anigusarKårparput".
uvaguvtinut ingminuinaK erKar-
sautigerKajåssartunut onautsit
taimåitut erKarsariarnaKaut.
auna oKalugtivta åipå sérKumi-
gut kilerujugssuarsimagaluardlu-
ne ikiuniardlune arpaKåtarpoK su-
liagssanigdlo inersussivdlune. uni-
ngarKugaluarparput aunårpatdlå-
Kingmat. ajornaKaordle. tuping-
nåinartumik ikioKatigingneK ili-
karsimavåt. taimatume perorsar-
neKarsimåput.
årit japanimiut nanissalerpait.
ikilersimaKaut akiardlugit sanior-
Kutarpåtigut. tungit akiutait au-
gasagtuinaussarput. atauseroK to-
KorérpoK. sule uvagut igdloKå-
nginerssame eKiterneruvugut. su-
le erKigsisimångeKaugut unerisi-
manatalo. ingikaluaruvta, nikui-
kaluaruvta, pujortaraluaruvta.
sulime KanoK pissoKarnigsså na-
lunaKaoK . . . nuna sajuatdlagkå-
ngat tuparujugssuartarpugut. ar-
fineK mardlunut autdlarpoK. ni-
viarsiånguit mardluk ikiortigssa-
mingnik aigdlerdlutik tåkuput.
åma heste tamanut pangaleKåtår-
toK tåkukåluarpoK. sule japani-
miut ånitarpait. avatånit såkutut
biliat tåkupoK. inungnik avdlanik
takuvdlune sordlume neriumik
ikitoKartoK. KaKugume najugar-
put Kimagsinåusanerparput? sa-
valingmiormiortarput utorKassåK
kisime nipauvdlune OKarpatdlag-
Pok: „sormiuna åma tamånitugut?
Kanorme Kvivikime inusimassu-
nik Kiname saorngussoKåsava?"
nikatdlungaup atåne Kimåtdlag-
pugut. Kujanarme taimåitunik
inoKartarmat.
arfernup migssåne kinisererta-
vut korerssuaK tiguvdlugo Kima-
gutilermata erKarsariaraluarpugut
sulersumitauvauko. sunauvfa ipi-
linik nerissagssavtinik orpingnit
erKavtinitunit katerssuissut. pa-
nertorKaKigavta ipilit ivserisa
iluåtdlagteKåtigut.
arfineK pingasunut autdlarpoK,
OKarfigineKarpugut ikiortigssamik
aggersoKartoK.
OKalugtuneKarpugut ikilersima-
nerussut' perulugtutdlo sujugdliu-
neKåsassut. Kanorme ama avdla-
tut! tåssångåinaussaK sule ilima-
ginago arfineK pingasungulersoK
OKarfigineKarpugut tåssa autdla-
lersugut.
igdloKarfiup ilå ingerdlaorfig-
put takulerdlugo sordlume sing-
nagtuinaK. igdloKarferujugssup
Københavnimit anginerussup ilå
igpagssaungmat nuånårdluta a-
ngalaorfigisimassarput måna tå-
ssa igdlukuinångorsimavoK. ig-
dlorssuit ilait nutåliaunerussut
kisimik atapalårput aseruatitersi-
KarmarssuaK portussuseKarpoK 8 meterinik, taimatutdlo åma atåtungimi-
gut atitussuseKardlune, Kulimigut atitussusia 5-6 meteriu.voK. uvdloK tåu-
na takornariaravtigo kiaKaoK inoKaKalunilo.
angalaKatigit åssilineKarsimassut kQgssup Yangtsip ikåtarfiane Nankingimitume. bilinut ikårtarfigtå takissuse-
KarpoK 4589 meterinik, Kimugtuitsunutdlo 6772 meterinik.
maKalutigdle. inuit igdlukune ila-
mingnik ujåssissut takugssåuput.
avdlat nerissagssanik atissagssa-
nigdlo avguåiput, ilaitdlo avKusi-
nernik saliput Karmassigssiat ig-
dlikåtiterdlugit bilinut ingerdla-
vigisinångordlugit. såkutut atissa-
nik tungujortunik avguaisimåput.
tungujortunik atissagdlit takug-
ssaoKaut. inuitdle ilait avKuser-
ngup sinåne igdlutdlunit upikå-
nikut kigdlingåne nalåput aula-
riåsanatik. Kavsialuit takuvåka
pårineKartut ikilerujugssuarsima-
gunardlutik. nipaitdluta igdloitar-
fik Kimagkiartuårparput. inuit
erKigsisimavdluinartumik pissu-
seKarput uivernatigdlo ikiuput.
aumarssuarsiorfingmit angutit
pacicaKalutik angerdlartut sanior-
Kutitdlatsiarpavut. ilait Kuvdlili-
put.
igdloKarfik KimangåtsiaKalugo
såkutut igdlorssuisa akornånut
pulavugut. ikiligaorujugssuarsi-
massut ånoråminerssuarmik ti-
ngerdlautigssiamik Kulissap atå-
nut ingerdlåinardlugit inigssine-
Karput. såkutut sule tåuna Kuli-
ssaK ilaterpåt uvagutaoK tåssu-
nga orKigsinångortiniardluta. si-
agdlikujugtarporme. sivitsoriå-
ngitsoK Kulissap atånut erKånut-
dlo inigssipugut Kanordlo pisso-
Karnigsså utarKinalerdlugo. ne-
riorssorneKarpugut periarfigssaK
sujugdlerpåK atordlugo tingmi-
ssartumik avdlamukåuneKåsassu-
gut.
Kulit migssåine KaKorterKassut
ivserånik imeruersautigssavtinik
tumånguersautigssavtinigdlo så-
kutunit pajungneKarpugut. tai-
matunåsit inugsiarnersårput, mia-
nerssortunguamik. bilit tåkutar-
put. ilait niorartut ilait ikiorar-
tut. ikiukiat. KasorKaKaugut. su-
lilo tamataKarpiångilagut. tai-
maitdlune såkutut ingerdlatsissu-
vutdlo tåkuput atissanik såkutut
atisséinik atornikunik nagsardlu-
tik. KujaruteKågut. nåmagissag-
ssarsioriaravtalo taimak tåssa ajo-
raluångilaK. Kardlit tungujortut
nerutoKissut jåkilo kajuårtoK ati-
våka. ila Kangame iluåtdlak. ing-
mivtinut umerulerdluta Kasor-
Kaup atåne Kungujorupugut. ila
avdlångorsimangåravta iluamig-
dlunit takuinardluta ilisarssaugu-
nångilagut. inuneK avdléngoKiga-
me, erKarsariåumivunga'.
tamåssa saninguavtine ikiligao-
rulugsimassut nakorsårKanit su-
liarineKarput. niai'Kumikut iker-
ssuagdlit nujaiariardlugit iké
merssorneKarput. tupingnaKaoK
pinertussusé. nåmik nivdliumi-
nerdlunit ajorput. ilait nalåput
aulariésanatik. atauseK tupåtor-
Kinamut pingitsiardluta Hong Kongimipugut. igdloKarfigssuvoK 4-5 miil.
inulik. 40-50.000 migssåine umiarssualivigssuane umiatsiane najugaKarput.
dlune nivdlialugpoK. sunauvfa pe-
rusuersarusugtoK. såkutut ilåta
Korfigssånik aigdliupå. auna åma
arnaK nisumigut timimigutdlo iki-
lersitersimassorujugssuaK magssi-
niarssarivoK. agssaga isåukaluar-
para, ileKimisårtorpordle pårssi-
ssutdlo ilåt tikuardlugo. orni-
gungmat ikiortitdlune magssipoK
arritsuararssuarmigdlo anartar-
fiup tungånut eKisimårtitdlune
autdlarutititdlune.
uv’dlup Kerea Kångilårå neri-
ssagssavtinik avguaivfigineKarpu-
gut. ingerdlatsissuvta OKalugtivta
åipå navsuiaivoK nerissagssavut
pitsaunerpåjungikaluartut. uva-
gutdle KujamasoKaugut. nereré-
ravta Kangame iluåtdlak. pårdla-
kautdluta Kulissap atånut nåt-
dlutarpugut Kasuersårniardluta.
siningnerdle sapivigpunga, ilame
åma ilånériardluta nuna sule sa-
juatdlagtarpoK. angnikitsunguga-
luamik uvavtinutdle tupangnaKi-
ssumik. ila nålauserdloKaugut.
igdloKånginerssame sivikitdli-
sautå angalaorujortarpugut nauk
kajumikaluaKaluta. taimaitdluta
Pitardlo takuleriarparput såkutut
katerssusimassut ilavutdlo ar-
dlagdlit åma taikanltut. alaper-
naitsagdluta ornigpavut. pileriar-
parput ilarput KavdlunåK tiker-
minik siorKanut titartaissorujug-
ssuaK sumiunerput navsuiardlu-
go. tåkukavta kalåliunerput tu-
sarérsimavåt. atautsivdlo sågfiga-
luta Kungujulaordlune tugpat-
dlersaerpalugdlunilo pivåtigut:
„silarssuarme tamarme ikingute-
Karpugut, ilivsisaoK ikingutauvu-
se“. ångåvdlugit sikissarfigåvut.
såkututdlo sikissårfigåtigutaoK
påtautdlutalo.
uvaliartulerå OKalugtivta nalu-
naerfigåtigut tåssa autdlangaja-
lersugut. tingmissartungoK mitar-
fianut såkutut atortagåinit Pe-
kingimukåsaugut, ila tusagaK nu-
åneK. Pekingime nuna sajusanga-
tingilarput ilavtalume åma ili-
magingilåt. pingasungulersoK bu-
sinik mitarfingmukarpugut. ikile-
ravta Tangshanimiut angatdlåssi-
ssuvut naggatåmik tuvsungunar-
tumik inuvdluarKuvavut. tåssa
aitsåt ilaKutatik uterfigisinångu-
savait. ånagtoKarsimanerpame?
OKausisa kingugdlit ilagåt: „uva-
gut pivdluta isumakuloKinase.
Tangshan sule kussanarningor-
dlugo nåparKisavarput. sujuler-
ssuavta Maoip partivdlo kisalo
suleKatigigsinaunivta nukigssa-
Kartipåtigut".
tingmissartumik Kangåtaravta
nuna sule åungartinago issigissar-
put tamarme igdlukuinauvoK. åle
inuisa neriugdluautåt. aitsåt su-
jugdlermérdluta silåinarmitdlune
isumakulungnartoKångissusia å-
nagkuminåssusialo misigivarput.
igsiavingmut igartitårpunga ing-
minutdlo isuvssutdlunga: sunauv-
fa nuna taima sajugtarpoK1.
500 MOTORCYKLER
OG SCOOTERE
nyere cg ældre, bortsælges til
spotpriser. Priser fra 350,- kr.
Skriv efter lagerliste.
AUTOHUSET
Cl. Kongevej 76 . København V.
13