Atuagagdliutit - 06.01.1977, Blaðsíða 29

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
taimaisioKinase!
sordluna Sujumukormiune angu-
tit nuimanerssaussut isumåt avig-
såriartulersoK. ila uggornåsaKaoK
ukiune måkunane nangminerssor-
nerunigssamut ikårsålivigsugutdlo
taimatut pissoKåsagpat. taimai-
sioKinase isumaKatigingniardluse
sujunigssarput Kaumanerussu-
ngortiniardlugo suleKatigigfigi-
niaratdlarsiuk isumaKatigingniar-
tardluse.
pisimassorérsimassut iliniarfigi-
ssariaKarput. nalungilarput parti-
liortoKartaréraluartoK sarKumi-
Atuagagdliutltigut Kalåtdlit-nu-
nane nangminerssornerulernig-
ssaK pivdlugo isumaga nalunai-
lårniarpara.
isumaKarpunga, Kalåtdlit-nu-
nane nangminerssornerulernig-
ssaK erKarsautigisavdlugo piår-
PatdlårtoK. isumaga maligdlugo
inusugtut ikigpatdlårput Kalåt-
dlit -nunåne sulivfingnik inger-
dlatsinermik tigusisavdlutik nå-
fnagtumik sungiusarsimassut. ila-
Me tåuko tåssåuput, misiligtagag-
dlit, sujunigssame atorfigssaKarti-
lagssavut.
atuarfik åma erKarsautigissa-
riaKarparput. kalåtdlit iliniartit-
sissut pissariaKartipavut, tamavta
nalunginavtigo, Danmarkime ili-
niartitsissut peKatigigfiata imaKa
Kavdlunåt iliniartitsissut agfait
nunavtinit Danmarkimut anger-
dlarKuvait, nunavtine akigssarsiat
angnikipatdlåKingmata.
månåkut nunavta 200 sømilit
Ausiangnit
OKauseKaut
Ausiait kommunalbestyrelsiata
ajussårutigivdluinarpå ukiune ki-
ngugdlerne inusungnerussut ni-
Påtut tusardliuneKartartoK såkor-
torujugssuarmik nålagauniarpa-
Sigsumigdlo nipeKartineKartar-
mat, tåssame nipe tamåna kalåt-
^it nipanik taineKarsinåunging-
oaat, Smalo kommunalbestyrelsip
dimagivdluinarpå taimatut nipi-
tuliordlutik oKauseKartartut nu-
navtine ikingnerussuteKaKissut,
dame inuiait kalåtdlit taima ang-
neruniarpalugtigissumik akenter-
simarpalugtigissumigdlo nipeKar-
nigssåt KularnartuvoK.
Ausiait kommunalbestyrelsiata
Politike tapersersugå unauvoK
sualugtajångitsumik, patajaitsu-
mik arrinerugaluartumigdle
mgerdlatsinigssaK. kisalo kom-
’Punalbestyrelsip ajussårnartuti-
På inuiangnut Kavdlunånut ani-
sitsiniartutut nipilerdlune sancu-
mertarneK, tåssame ilisimaneKar-
tutut tåuko ikiortigitinagit ineri-
artornerme angnertunik angussa-
Karsinåunginavta.
nunagissamik pigingnigtug-
ssautitaunermut atatitdlugo Au-
si3it kommunalbestyrelsiata ku-
iaringitdluinarpå kalåtdlit nunar-
Put uvagut inuiait kalåtdlit pigi-
gavtigo, taimåikaluartordle pisu-
ssutausinaussut nunamitut ima-
mitutdlo „nålagauvfeKatigingne-
ruP iluane" isumalioKatigingnikut
s>latusårdlunilo politikeKarnikut
atautsimorutdlugo pigissariaKar-
tut.
Ausiait kommunalbestyrelsia.
ssumigdlo suliniarnerat unigtor-
tartoK. inungnit silagssorigsunit
OKauseKarniartartunitdlo unigtor-
tarnerat sarKumilårungnaertarne-
ratdlo pissuteKartiniameKartar-
poK, årKigssutdluagåunginermik,
anguniagaisa uvdluvtinut naler-
Kutingineranik, sujunigssamut i-
ssiginginermik il. il.. imaKa o-
Kausiussartut tamåko ilumortor-
taKarsinaugaluartut unigtortame-
rånut pissuterpiaussartoK erKor-
tumik oKautigineKångisåinarpoK.
uvanga partimut atautsimut ilau-
kigdleKarfigilisavai nangmineK
aulisarfigilerdlugit. isumaKarpu-
nga ingassåussinerussoK. åmame
erKarsautigissariaKarpoK, taima
angitigissoK nåkutiginiåsagåine a-
keKarmat, avdlanit sianinårtiku-
sungikåine.
kinalo aulisariutauteKarpa, tai-
ma avasigtigissumut avalagdlune
aulisarsinaussumik, tasamanitdlu-
nilo sap. ak. ardlerdlugit aulisar-
dlune? tamatumane aningaussar-
tutigssat kia akilisagamigit? isu-
maga maligdlugo Kangatut sårug-
dleKartigalunilo rejeKartigiung-
naerpoK. uvanga erKaimavara tai-
mane bundgarnigdlit uvdlormut
mardloriardlutik imaersiartorta-
ratdlarmata Nanortagdlip erKåne
ukiut tatdlimat matuma sujorna-
gut. aussamåna useKångingaja-
vigdlutik tikitarput.
isumaKarpunga KaKugorujug-
ssuaK aitsåt imåne pissarisinau-
ssavut nuånårutigisinaulisagivut.
erKarsautigigångavko ulia, Ka-
låtdlit-nunane navssåriniameKar-
toK, imaKa tåunaussarpoK ani-
ngaussarsivfiunerpausinaussoK —
åmalo Ingile K’ernertoK Marmo-
rilingmitoK. kiale ilisimavå ulia-
KartuåinåsanersoK, navssårtoKå-
sagaluarpat?
manåkut OKaruvta ulia navsså-
risanganeKartoK ukiut 2—3 inger-
dlaneråne nungusassoK. suna tau-
va inussutigisavarput? tåuna o-
Kautigåra, perKutigalugo Kal.-nu-
nåt nangminerssornerulisangmat,
sujunigssamilunit nangminerssu-
lerdlune, isumaKarama nunane
avdlamiut aggiassorujugssuju-
mårtut uliasiniardlutik. uliamik
tunitsivigiumaneKarput akisuner-
mik akiliniartut, taimailivdlune
ulia ilimagissamit nungujårneru-
jumårpoK.
månåkut piniartut amerdla-
jungnaerput iliniartitsissorisinau-
ssavut KanoK nangminérdluta
inuniarsinaunivtinik imåne inu-
tigssarsiordluta.
Kalåtdlit-nunavtine sujunig-
ssarput erKarsautigilerångavko
sordlo takussariga, ukiunik 100
sivnerdlugit kinguåsassugut. na-
lungilara amerdlasut uvavtut er-
Karsartartut.
mianerssorniaritse. tamaviår-
niaritse' ingminigssarsiornase. ka-
låtdlit sujunigssartik avKutigi-
sagpåssuk anigordlugo, inusugtut
Danmarkimut nunanutdlunit av-
dlanut autdlartineKamiardlit, su-
leriautsinik iliniariartortitdlugit!
isumaKavigpunga, kalåtdlinut ilu-
aitutåusaKissoK, nunamingnik a-
sangnigtunut.
Isak UtertitaK Dorph.
ssortaunikuvunga. partiliarine-
Kartartut avdlat suna pivdlugo
unistortarnersut OKautigisinåu-
ngikaluardlugit, partip ilaussor-
tauvfigisimassama suna unigtoru-
tigisimanerå erKortumik agssor-
torneKarsinåuneitsumik oKautigi-
sinauvara imåitoK: nangminig-
ssarsiorneK, — ingminut nålag-
kersuinikut KagfagsarumaneK,
partip sujunertå pingårnerutine-
Karungnaerdlune. tamåna Suju-
mukormiune partiliorniartunilo
avdlane iliniarfigssatut tigoreu-
naraluaKaoK.
„Inuit Partiat" unigtorsimaga-
luartoK anguniagaisa pingårner-
ssåt sule inugpagssuarne sordla-
KartOK malungnarpoK. imaKaluni-
me taimanikut akerdlilersuissut
uvdlumikut ugguarput taimanile
1960-ip KiterKunerane Inuit Par-
ia-ta anguniagå nålagauvfeKati-
gingnerup iluane inuit tamarmik
åssigingmik pineKåsassut. taper-
sersorsiménginamiko. partiliausi-
magaluartut misigssordlugit Inuit
partiata suiunertå tåssauvoK Kav-
dlunåt kalåtdlitdlo sujunigssame
erKigseKatigigdlutik inusagpata
avKutigssatuaK, Sujumukormiut
igdluatungilerdlugit partiliorniå-
sagåine saniorKuneKarsinåungit-
sok. uvdlumikume partiliorniarto-
Karaluarpat kalåtdlit iliniagaKar-
Kårdlutik Kavdlunånut naligiti-
taunigssamik sujunertalingmik tå-
ssaKa kalåtdlip erKarsalårsinau-
umatip aner-
saruluta
uimatip anersårulutimininguåina-
rå:
ungasingitsukut avdlanik ilao-
Kativnik ardlalingnik ilaKardlu-
nga Nungme nal. akunerpåluka-
sit heliport-ime utarKissariaKar-
titdlunga, agsorujugssuaK narrau-
tigisimavara, Televæsen-’ip tåssa-
ne KanoK telefon-imik tamat a-
'torsinaussånik inigssisimanera.
kalåtdlit-ukua angisujungitsut
— meterimut ugtordlugit — kisiå-
nile avgorsimassunik ikissivigalu-
go tamat telefonerfigisinaussåt
inigssisavdlugo (190 cm migss. nå-
kåtitsivia portutigissumititdlugo)
kångunartuliornerussoK nunap
matuma inuinut.
neriugpunga Televæsen-ip ta-
måna tusautitut tigusagå.
F. Aa. Sørensen
box 21, 3940 Påmiut.
nåkutigdlissut
»Hvidbjørnen«
nunavta igdlersornigssåkut nåku-
tigingnigtuisa ilåt Sisimiune åni-
lårnartumik pisimassumut inup
inuneranik naleKartumut pisso-
Kataussutut tusardlugo issigissau-
galuarput pingitsutitauvoK. „inug-
tai navérneKåsåput", 15. novem-
ber radic-avise taima nalunaeru-
teKarpoK. 6 ima erKarsardlutalo
iluvtigut OKarpugut: „inatsisit av-
Kutigititait sujunersigssåungit-
dlat“. „Hvidbjørnen“-ip suliagssa-
Karneranut tungatitdlugo isumaga
nalunåisaguvko imåisoråra: „isu-
mangnaitdlisainerme Kutdlersa-
Karfik". sujunigssame igdloKar-
fingne nunalivfigissamine nunav-
ta inuisa igdlersorneKarnigssåt
nåkutiginerorKuvdlugo. alianartu-
mik ilaKutaussut nunavtalo inue
OKimaitsumik ånilårnartumigdlo
erKugaorKunagit.
J. Joelsen.
nangminerssor-
nerulernigssaK
piårpatdlårpoK
ssup atautsivdlunit tapersersusa-
vå.
Sujumukormiut atuarfingme
Ukaliussame atautsimititsiner-
mingne — tåuna kingorna radiu-
kut fjernsynikutdlo autdlakåtine-
KarpoK. — taimane ugpernarsåi-
put Kavdlunåt anisiniameKångit-
sut åmalo sujunigssame suleKati-
ginexåsassut. tamåna tusarérav-
ko OKarpunga 95 procentimik isu-
maKatigalugit kisalo naggatågut
Kavdlunåt erKigserKuvdlugit. ta-
måna ilumordlutik sagdlerpautit-
dlugulo anguniåsagpåssuk avdla-
mik periarfigssaKarsoringinama
isumaKaramalo taimatut angu-
niagaxarnigssaK kalåtdlinut xav-
dlunånutdlo sujunigssame erKig-
sinarnerpåjusassoK.
nangminerssornerunigssaK nå-
lagkersuissut akuerssårnerisigut
anguneKarsinaugpat sordluna åma
nålagauvfeKatigingnerup iluane
åssigingmik pineKarsinauneK a-
nguneKarsinaugaluartoK.
Tuma.
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat oKautsit 20«
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariakartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk flnga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
SISIM1UT KOMMUNE
kutd lersa p
tugdlerssortua
(souschef)
Sisimiune kommunip agdlagfiane icutdlersap tugdliatut ator-
fik inugtaKångitsoK piårnerpåmik inugtagssarsiorneKarpoK.
KinuteKauteKartut nautsorssutigineKarput suliagssatigut
atuarissanigdlo iliniarsimassamikut ima tungaveKardluarti-
gisassut agdlagteKarfigtut agdlagfingme uvdluinarne suliag-
ssautai sujulerssorsinåusavdlugit.
KinuteKauteKartut åmåtaoK Kutdlersatigut suliagssautait
nangminerssutigalugit suliarinigssåinut nåkutigisinaussaria-
Karpai agdlagteKarfiuvdlo suliagssautaisa iluåne suliagssat
kommunalbestyrexsime suliarineKarnigssånut OKatdlisigssior-
sinaussariaKardlugit. •
neKerorutigisinauvavut
igdlugssaKarnermut: nunaKavigsungitsunut igdlo piarérsima-
tineKåsaoK Kalåtdlit-nunavtine nålagauvfiup atorfeKartitai-
nut maligtarissagssat atutut maligdlugit akilersitagagssamik.
najugaKavigsunut (igdloKarfingnitdlo avdlanérsunut) igdlug-
ssaKartitsinigssaK inersuneKarsinaujumårpoK, bcligstøttemit
piumassarissaussunut maligtarissagssat atutut maligdlugit
åtartorneranut akilersitagagssamik.
angalancrmut: nunaKavigsungitsunut atorfilingnut malig-
tarissagssat atutut maligdlugit Kalåtdlit-nunavtinukarneK,
tåssångånitdlo avdlamut autdlarumårneK akeKångitsumik tu-
niuneKåsåput. nunaKavigsunut angalanerme aningaussartutit
matuniarumårnigssånut akilersuisilsinigssaK isumaKatiglssu-
tigineKarsinaujumårpoK.
sulingivfiup nalånut: KåKat akornåne kuitdlo erKåne nu-
name alianaitsorssuarme sisorarnermut, Kimugsernermut pi-
sungmigdlunit angalalungnermut imånilo KeKertat akcrnåne
kangerdlungnilo angatdlavigkuminartorssuame autdlainiar-
r.ermut aulisarnialungnermutdlo periarfigssarpagssuaKarpoK.
agdlogfigtigut: nutårssuarmik 1. januar 1976 atulersumik
agdlagfeKarpoK.
atorfik tjenestemanditut atcrfiungilaK, atcrfinigtitaunerdle
pisinauvoK GAS-ip isumaKatigissutå maligdlugo fuldmaegti-
gitutdlunit imalunit Kalåtdlit-nunånut ministeriaKarfiup
Danmarkimilo niuvernerme agdlagfingmilo atorfigdlit kåtuv-
fiata akornåne isumaKatigissut maligdlugo kcntorfuldmægti-
gitut, imalunit akigssarsiaKartitéusavdlune Kalåtdlit-nunåne
tjenestemandit pivdlugit inatsime akigssauteKarfit 26-ånut
nalerKutumik.
KinuteKaut iliniarsimanermik sulivfigisimassanigdlo påsi-
ssutigssanik kisalo soraerumérutit ugpernarsautaisa åma piu-
kussissutit avdlatdlo agdlarxingnerinik imaKartugssat nag-
siuneKåsåput kingusingnerpåmik uvdlorme 1. februar 1977
SISIMIUT KOMMUNIANE
kommunalb estyr elsimut
3911 Sisimiut.
angnertunerussumik påsissutigssat telefcnikut 1 40 77 lokal
21, kommunaldirektør K. E. Naamansen-imut sågfigingning-
nikut påsiniarneKarsinåuput.
29