Atuagagdliutit - 24.02.1977, Blaðsíða 22

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
aulisartunut talrtarfik
sut Kulangerdlugit issigisinauvdlugti pitsaussaKissoK — aukua
NQngmiuarKat nukagpiarKat Nungme kigutilerivigtågssap Kåne na-
sigfilersimassut.
Det er rart at have overblik over tingene — her har et par NQk-
drenge indrettet en udkigspost på taget af den nye tandklinik
i NOk.
ikioKatigfngniarta
naluneKångitsutut Nungme auli-
sartuaricat sumiginagauvatdlårtu-
tut misigisimåput, pissutigalugo
Nup såvane talitarfiusinaussumik
takussagssaKånginamik nauk ang-
nertunerussumik ukiukuinaK a-
torsinaussamingnik isumagineKar-
simagaluardlutik. kråneKarpoK,
kisiåne nalungilarput tåuna ang-
nerussumik isumavdlutigineKarsi-
nåungitsoK.
kisalo uggornaraluaKissumik
1950-ikut ingerdlaneråne aulisar-
tunut atarKingnigdluartut ilåt
eKingavdluartoK tatiginartordlo
toiaikut pérusimavoK, tåunauvor-
dlo folketingimut ilaussortausima-
galuartOK Augo Lynge. Kanga Nup
såvane misigissartagkane tunga-
AG nr. 1-ime Ilulissane niviar-
siarångup amilårnartumik piner-
dlugfigineKarsimanerata nipa-
ngersimåinarumajungnaertipå-
nga. Kangale pissartunut taima
itunut kamagsartuartarsimavu-
nga OKartardlunga: pineKautig-
ssissarnerit såkukipatdlårujug-
ssuaKaut. tamavta entarsarsi-
naussugut pisimassup taima itup
narrutsagtitarunarpåtigut, uva-
ngalo isumaga maligdlugo pissu-
taussunut tungaviutipara pine-
Kautigssissutit sungingåramik u-
terKajåvfigineKartuåinartamerat.
sordlo AG maligdlugo pinerdlug-
toK téunarpiaK åma sujomatigut
piliame åssinganik pinerdlute-
KarsimaneragauvoK. tåssa imåi-
poK sujugdlermik pineKautigssi-
neKarnine sungingårmat soKuti-
gisimångilå imaKalo åma måsså-
kut taimatorpiaK pineKautigssine-
Kåsavdlune. ila Kuianaik.
månåkut isertitsivit ardlaxar-
nerussut sananeKarput. KanortoK
tåuko isertitsivivigtut atorneKar-
dlit! imailiordlune: isersimatitag-
ssaK erKartussutisiame nånigssåta
tungånut sulisitaunane isersima-
titauvdlune. inigissåne sinigfik
peKutåusavdlune nåmaKaoK. pe-
rusuersartarfiliartarnine anga-
laornertut atortåsavå. silåinarig-
vigalugit åmalo Nungme aulisar-
tut ericarsautigineruvdlugit suli-
ssussiniarsimagaluarpoK, taména-
le ukiunut kingugdlernut kivlnar-
simavoK.
Nup sigssiugå piukunardluar-
poK. tamatumuna sujugdlermik
taineKarsinaussoK tåssa Nup så-
vane amutsivik taimaitineKartug-
ssaussoK avdlamik amutsiveKaler-
nigsså pissutigalugo, taimaisigpat-
dlo pingitsorneKarsinåungitsumik
kommunimit tiguneKartugssau-
vok. tauvalo aperKutingorumår-
poK Nungme aKuteralalersordlu-
tik inutigssarsiortut tungånit Ka-
noK iliortoKarumårnersoK. uva-
ngalo kommunimut ilaussortauga-
luaruma Kularutigssåungitsumik
sartarnigssane inigissame ventili-
atigut pissåsavå. nerissagssane
pårssissup iniminut erKussinera-
tigut pissåsavai. sut allkutarine-
Karsinaussut tamarmik matorKé-
såput. sulisineKåsångilaK inuit
perKigsut sulivfigssaerusimassut
ingiarsimåsångingmagit. anisitau-
gune ukiut pitdlagauvfine atorér-
dlugit sulinermigut isersimati-
tauvfingme nalåne nerissarisima-
ssane akilersusavai.
pinerdlungniarnerpagssuit radiu-
kut AG-kutdlo arajutsisimångisa-
vut amerdlanerpagssuartigut i-
migagssartorsimanikut nåmagsi-
neKarsimåput. taimaingmat sok
imigagssamik Kalåtdlit-nunånut
tikisitsissoKartuåsava? Lars Emi-
livdlunit sujunersutåtut imigag-
ssaK ukiut mardluk matoncani-
ardle.
kommunikutårtumik kigdliler-
suineK iluaKutausorinångilaK
kommunit tamarmik åssigiving-
mik årKigssussivigineKarsimångi-
namik.
Kanortoruna landsrådip imigag-
ssaleriniapalårnine 1977-imit tai-
maititdluåinaKiliuk ima ineriar-
dlune: Kalåtdlit-nunånut erKu-
terKingneKånginigsså inatsisitigut
akuerernuvarput.
P.L.
OKarsimåsagaluarpunga, åp, Ka-
noK iliortariaKarpoK. nalungilar-
pume orssiviup nua KanoK iluse-
KartoK. sujomatigut ujamanik
imerneKalersimagaluarpoK, kisiå-
ne taimanikut isumaliordluarsi-
naussut amigautausimagunaramik
asule imineK kipitineKarsimavoK.
sok igdloKarjiup igdluatungåinå
isumagineKåsava? kiavdlunit na-
lungilå kalålimernit sumingånit
pissartut. kalåliussugut inuvdluti-
gisinaussarpu pingikuvtigo kågtu-
tut misigisimalisaugut. taimåitu-
mik ukiunut sujugdlernut taku-
ssutigssaKartarérsimavdluta er-
Kaisinaussarput tåssa umiarssua-
livingme kangerdloralaup avang-
nardliup KanoK suliarineKarsima-
nera, åssersutigineKarsinauvordlo
aulisartut talitarfiata aulisartut-
dlo igdloKarfiata atånitoK avKu-
siningortineKarsimassoK, tåunalo
Kåumatit sungitsut ingerdlaneri-
nåne suliarineKarsimavoK. soru-
nalume tamåkua suliarineKartar-
nere KanoK naleKartarnersut na-
luneKångitdlat. kisiåne sordluna
skate erKuneKarmat inugtaussut-
dlo akilerårtalermata kommunip
tungåningånit pigssarsiariniartar-
nere OKinerulersimåsagaluartut?
taimåitumik isumanik ajungitsu-
nik tunuleKUtanardlunga kommu-
nitdlo tungånut tatigingnigdlunga
pissutigssanartumik Nup såvata
isumaliorKutigineKarnigsså inå-
ssutigiumavara.
aulisartuarnat ilåt
Svend Petersen, Nuk.
naKmerdliugkat
AG-me nr. 47-me Kup. 2-me naKi-
nerdliugkat pivdlugit OKausigssa-
Katsialerpunga. agdlagtausitorKa-
mik igdlersuinialugkaluartugut
ilåtigut ajussårutigingitsorsinåu-
ngilarput atuagagssiat pingåmer-
ssåne agdlagtausitåmik ilitsersuti-
ne ima imalo amerdlatigissunik
kukussoKartalermat. åmalume ta-
kussarérpavut agdlagtausitågssa-
mik iilikarsimasorivdluinartut ag-
dlauserissartagåine kukunerpag-
ssuit.
agdlagtausitåmik ilikaisimångi-
kaluardluta taimåitoK sungiusi-
magavtigo atortuartugssauvarput,
åmalume erdligissariaKartut ila-
gigaluarmåssuk. Kavdlunåtut pi-
■kordlugtuvikavsauvunga taiméi-
tordle Kavdlunåndk ikinguteKar-
dlunga, ilånilo kukunerpagssua-
lingnik agdlagarsissåinartunga
påsinartarpoK. agdlagtausitågssa-
palåmik suliaringnigtut ilisimaga-
luarpåt kalåtdlisut OKautsivut o-
Kalugtarnerput erKornerussumik
atorneruleriartorneKarnigssåt piu-
massarineKartoK uvagutdlo tamå-
na piumassarigaluarigput.
ajussårnarpoK sordlo Eli Olsen-
ip agdlagåne Kup. 27-me ilumor-
mat nunap inuisa amerdlanerpag-
ssuit piumassarissåtut agdlagtau-
sitoKaK landsrådip taisissutigi-
ngingmago, imaKalo agdlagtausi-
tårtitsiniartut igdlersuissutdlo
nauk nutågssame kukussartorssu-
galuardlutik tamåna nuånåjat-
dlautigisimåsangmåssuk. Kanor-
miuna oKarniåsassugut? imaKau-
na måniussatik nigdlulerpata si-
lagtorumårtut.
Knud Olsen, Sisimiut.
timerssoKatigit
kåtuvfiåne
ilaussortauvit?
tauva tamatigut
AG pisiarOk. G.I.F.
nangmineK AG-me
aviseKarpoK
asassåka Ikastime atuaKatika.
sujugdlermik tamavse ukiortå-
me pivdluarKuvavse.
avdlatut sapilerama Atuagag-
dliutitigut agdlagpunga, neriug-
punga taimailioruma ajornartor-
siutivut anigordluarnerusavdlu-
git. Kanigtukut radiukut tusarav-
ko nåmagigtaitdliutigineKartoK
iliniartut Ikastime atuartut ani-
ngaussarsiakipatdlårtut agsut so-
Kutigilerdlugo sordlo aitsåt eKi-
lersutut pissunga. uvanga isu-
mavne ilumungitsussoK. tåssame
takujuarpavse (tamarmiungikalu-
ardluse) aningaussat tigugångav-
'Sigit sumut atortarise.
aningaussarsinigssarse Kilanå-
riuartarparse, tåssame festemig-
ssarse Kilanårissarnermit. ilavse
aningaussarsiatik ikiarornartunut
atortarpait_ ilavse imigagssamut
nungutdlug'it. tusåjuartarpavse
Kinulordluse, cigaritinik, nerissag-
ssanik avdlanigdlo atortugssavsi-
nik, sordlo KaKorsautinik il. il.
ardlaleriarujugssuardlunga er-
Karsautivkut kångusugtitarsima-
vavsinga, tåssame ilavse atuå-
ngikulårpatdlårnerat inortuiku-
lårneratdlo kalåleKatauvdlune
nuåningingmat. nerissåme atuar-
atausiåinaratik timelærerit pine-
Karnertik Atuagagdliutitigut ag-
dlauserissaréraluaråt måna nait-
sunguamik landsrådimut, oKalu-
serissanut ilångusinåugpåssuk,
agdlagaKalårpunga.
sujorna landsråde nunaKarfing-
me oKaluserissagssarsiormat ti-
melærerit 1974-ime Ausiangne
kursuserdluta erKartorsimassar-
put oKaluserissagssångortisimava-
ra imatut KuleKutserdlugo: — ti-
melærerit ukiune Kuline sulerér-
simassut soraeraluarunik (piner-
dluteKaratik) soraernerussutisia-
Kartitaulernigssåt, åmalo naitsu-
nguamik agdlagaKardlunga nav-
suiautitalilårdlugit.
nalungilarame ukiune måkuna-
ne iliniartitsissugssaileKinerup
nalåne angnikigissagssåungitsu-
mik sulissut åmalo nalungisaKar-
punga ukiut 25-t anguvdlugit ti-
melæreritut sulerérsimassunik,
taimåitumik tamåko tunuleKuta-
ralugit timelærerit aningaussati-
gut avdlatigutdlo pineKarnerat
nåmaginartutut OKautigisavdlugo
fingme narrugiuartarpase. atuar-
toKatise narrunivsinik tusardler-
tarnasigik, kingunipiloKarsinau-
vorme.
tamavta ikioKatigingniarta, i-
merpatdlårungnaerdluta. ani-
ngaussat tigussartagkavut Kujav-
dluta imigagssåinåungitsumut a-
tortalerniartigik. suleKatigéria-
ruvta tauva imaKa soraerumér-
dluardluta?! iliniartitsissuvut nå-
langnerulerniartigik. uvdlup Ker-
Kanut nerilerångavta arpaliutor-
ssunata, kisiånile erKigsisimassu-
mik periaruvta tauva iliniartitsi-
ssunit avdlanitdlo avatånitunit
nuénarineKalerumårpugut.
kisalo naggatåtigut ima oKar-
dlanga: iliniagagssase erKaimav-
dlugit, tåssame martsime sorae-
rumértugssauvugut. kigsautigina-
raluaKaoK sujornatut ingerdlåså-
ngitsoK, tåssame semesterkursu-
sertut 75/76-ime 18-it angussi-
ngitsormata. tamåna pingitsomi-
ardlugo — Kå tamaviåginaKisa!
tamavse suleKatauniaritse, ta-
måna kingunipiloKarneK ajorpoK.
inugsiarnersumik inuvdluarKU-
ssivdlunga
Benedikte Petersen K-5
Ikast Handelskostskole
kukuneruvoK.
kigsautigåralo landsrådit kiku-
galuartut Kinuvigisavdlugit una
tungavigalugo timelærerit ani-
ngaussatigut avdlatigutdlo pine-
Karnerat pitsångorsaivigalugo
OKaluserissagssamingnut ilångu-
terKuvdlugo. 1975-ime landsrådi-
me oKaluserissagssångordlugo tu-
niukavko erKaimavara radiukut
tusarnårdlugo erKaineKartoK ti-
melærerit avdlåkut periarfigssi-
neKarnigssåt. umatut OKaluseri-
ssagssångorneratut OKausertaKa-
raluartoK taimåitordle tamåna
erKainenarane.
nalungilara landsrådit ilarpag-
ssuisa timelærerit sugssåungitsu-
tut issigigait åmalo nalungilara
landsrådit ilaisa timelærerit pi-
neKarnerat pitsångorsarusugka-
luaKigåt. taimåitumik neriusau-
nga una agdlagamineK landsrådit
ardlaisa oKaluserissagssatut ilå-
ngukumåråt.
inuvdluarKussivdlunga.
Timelærer Kristian Ludvigsen
Agto
AFGIFTSFRI BILER
Vi kan tilbyde Dem en fabriksny vogn på grænseplader, køre-
klar, hvor i Danmark De ønsker det. ALLE MÆRKER OG MO-
DELLER, til fordelagtige priser. Har De specielle ønsker er vi
Dem gerne behjælpelig, blot skriv og De vil omgående mod-
tage svar. Vi er også til tjeneste, hvis De ønsker vognen efter-
sendt, eller evt. sendt direkte.
VIL DE LEJE EN VOGN
kan vi tilbyde et alsidigt udlejningsprogram af nye personvog-
ne. Priser fra kr. 450,- pr. uge og op. 1.000 km fri pr. uge. Min.
udlejningsperiode 3 uger. Fri levering og afhentning hvor i det
sydlige Danmark De ønsker.
! Jeg ønsker flere oplysninger om:
; A □ leje af bil B. □ køb af vogn på grænseplader. A + B □
; Navn: ...............................................
! Adresse:.............................................
CHR. BUKKEHAVE & SØN
; Lerchesvej 11, P.O. Box 440, 5700 Svendborg
; Telefon (09) 21 14 57, flere linier. Turistudlejning
gennem mere end 50 år.
b<......................................................
pineKautigssat
så ku kfpatd lå Kaut
landsrådimut
agdlagårKat
22