Atuagagdliutit - 24.02.1977, Blaðsíða 25

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
akigssautitigut iligfngneK
sujumut ilimagerérpara ilangutaK
una agssortorneKåsassoK. taimåi-
tordle isumanarpunga sangmi-
ssagssatigut ardianartutigut nutå-
mik erKarsariartausitårtariaKar-
tugut imaKa pingårtumik danskit
tungånit. pingårtumik erKigsisi-
mångissutigåka uvdlune kingug-
dlerpåne danskit suleicatigit pe-
Katigigfigssuit fagorganisationinit
nipit sujorasårerpalugtut akig-
ssarsiagssanik agdligalugtuinartu-
nik piumassaKartut.
nangminerssornerulerneK: ing-
minut aningaussalersortoK, kalåt-
dlisut maleruagagssarerKUSsalik,
tungavigissalik, pigssamautilik
avdlanigdlo taiméitunik pilik —
cKautsit kussanartut ajungitsumik
isumaussut. kisiåne malugisinau-
soråra tungaviussukut sumik ar-
dlånik ajortoKartoK danskitdlo
fagorganisationisa aningaussarsia-
tigut piumassarissåine erKiingitsc-
KartoK. isumaitarpunga akårinå-
ngitsussoK pingitsorneKarsinåu-
ssuseK kalåtdlit inuiaKatigigfiånut
pingitsaillssutitut atusavdlugo.
issigåra „aggerKussatut" taigu-
serdluta danskiussugut nangmi-
nerssornerulernigssamut iseriar-
tornerput ineriartoKatigingnermik
inoKatigingnermigdlo ajoKUsissug-
ssaK nauk tåssaussugssaugaluar-
dlune nåmagsivdluautaussugssaK.
sivitsoriångitsoK onauseK „agger-
KussaK" OKautsitut ukiorpagssuar-
ne erKortumik atorneKarsimassu-
tut „udsendt“-itut akerartutaussa-
lisaoK. danskit fagorganisationisa
akigssarsianik angnertunerussu-
nik piumassaKalerneråtaoK nang-
minerssornerulernigssame måsså-
kutut kalåtdlit danskitdlo amer-
dlanerssåinik ingmikortitsilisaoic.
isumaKartoKåsångilaK oxauseK
nutåK „aggerKussaK" pissusiussu-
mik tamatuminga avdlångortitsi-
sassoic. imaKa silatusårnerusaoK
nangminerssornerulernigssame a-
kiigssarsianik åssigigdlisainiardlu-
ne suliamik autdlartitsisimaneK
iluaKutiginiåinaråine — ilénguter-
Kajågara: „Kanordlunit tamåna
akeKåsagaluarpat" — Kalåtdlit-
nunåtame sujunigssåne nangmi-
nerssornerulernigssaK sumut atu-
ivsaK AG-me imermik niorKute-
Kalersinaunigssamik enrarsauter-
ssut tamarmik ilalersimåsagåt ku-
larnångilaK. tåssame nuna atasi-
nåusagune niorKusiamigut ami-
gartortuåinarsinåungilaK, sulilo
niorKutausinaussunik ujardliuni-
artariaKarpoK amigartorutinut
matussissutausinaussunik.
sujunersutaussutut imeK dun-
kinut plastikiussunut åssigingit-
sunik angissusilingnut portordlu-
go niorKutigssarKigdluinartutut
issigåra. åma isumanarpunga u-
miarssuit uliamik agssartutit åssi-
nge plastikinik imersagalersugkat
(tankilersugkat) imermik nunav-
tine pisiaussumik agssartornerme
atorneKardluarsinaussut. åma isu-
manarpunga iluliarssuit sermer-
ssuitdlo senugterdlugit umiarssuit
lastinut imiutdlugit avalagartine-
Karsinaussut. sordlo umiarssuit
sermimik agssartutit atautsimig-
dlunit KamutileKartariaKarput
iluliarssuit Kamutiligdlugit seKUg-
tersinaujumavdlugit. umiarssuit
lasterKortujussariaKarput åmalo
lasté ilumikut plastikimik tinger-
dlautigssiamigdlunit ivssusumik
KagdlersimassariaKarput sermit
ipitdluinartorKuvdlugit. iluliar-
ssuit Kamutilingnikut seKumakut
savara danskit fagorganisationitik
atordlugit nangminerssorneruler-
nigssaK aKorailisagpassuk?
månåkut pingårtumik iliniartit-
sissut iluarsartussiniarnerme ta-
matumane akulerusiméput, utar-
Kilåginartigule landsrådit sipår-
niardlutik suliniarnerat iliniartit-
sissut akigssarsiaKarnerujumav-
dlutik piumassaKarnerånit nåpi-
nenarpat, tauva suna tamarme a-
jortisaoK. uvanga nangmineK ili-
niartitsissuvunga danskeK aut-
dlartitaK, taimåitumigdlo nalu-
ngitdluinarpåka iliniartitsissug-
ssaileKineK pissutauvdlune igdlo-
Karfit atuarfine tamarmiulersune
suliniarnerme pissusiussut ilu-
ngersunardluinartut, tamatumalo
kalåtdlit inusugtai nangminer-
ssornerulernigssamik atuganarti-
taulersugssat eraarsautigalugit ki-
ngunerisinaussai nalunartut. isu-
maKångilangale iliniartitsissut pe-
Katigigfiata suliagssarigå atorfi-
nerKussaujungnaernermik sujora-
sårutit avKutigalugit kalåtdlit a-
tuarfine pissusiussut ularusima-
ssut ularuningortendsavdlugit iti-
silisavdlugitdlo, imåitariaKarpor-
dle Knastudvalgime ilåtigut pisi-
massutut politikerit suleKatigalu-
git pitsaunerpåmik akikinerpå-
migdlo kalåtdlit nangminerssorne-
rulertugssat atuarfé aulajaitdli-
sarniarssarisagait, iliniartitsissut-
dlo peKatigigfiéne ilaussortaussut
tauva nangmingneK aulajangertå-
savåt nangminerssornerulernig-
ssap sanarfineKarneranut peKa-
tåusanerdlutik peKatåusånginer-
dlutigdlunit. uvitsåneK tamåna
mårnat pivdlugit pilersimanerar-
dlugo akuiikitsumik OKautigine-
KartaraluartoK „iliniartitsissut
mumisitsiniarnerat" aningaussa-
nik tipilerujugssuvoK.
isumanarpunga danskit iliniar-
titsissut akigssarsiait agdlivdlugit
uterarterningnigssait inuiaKati-
gingnut kalåtdlinut akisorujug-
ssuångortugssaussoK. tamatumane
apernutauvoK iluamik aningaussat
atordluarneKåsanersut, iliniartit-
sissorme danskiussoK danskisut o-
KalugtoK iliniartitsissumut kalåt-
dlisut oKalugtumut iliniagaKarsi-
Kalorssuit atordlugit lastinut usi-
lersuneKarlåsåput.
ukiune måkunane ikumatigssai-
leKineK tusarssauleralugtuinarpoK
ilåtigut akitsoralugtuinarnerssuaK
pissutauvdlune. tamatumunga a-
tatitdlugo apererKajånångitsungi-
laK: soK-una orssoK eKalugssuit-
dlo tingue kingumut niornutau-
lerKingniångitsut, anersa angni-
kitsunguåkutdlunit ikiorsisinau-
galuarnersut. iluatingnarpatdlåru-
jugssuanaut orssorpagssuit ator-
figssaKartineKaratik asule erKag-
kat takussardlugit. åmame arferit
orssorpagssue ernarsautigåka. so-
runame åma Kilalugkat orssue.
nalungilara orssumit eKalug-
ssuitdlo tinguinit uliat Kåumårig-
dluinartut pineKarsinaussut kalåt-
dlit periausiat maligdlugo suliari-
neKarunik. orssoK tinguitdlunit
Kerrårigsut kauardluardlugit kiag-
tume augtikåine tamaverKingnå-
mik augtarput tangikuarssungue
kisimik pinatik, uliåtdlo Kåumå-
rigdluinartussarpoK. naluvara tai-
matut CilialiaK åma pujassarner-
sok. kisiåne sordluna kemikalia-
mik åssigissainigdlo akuinikut
pujassarneK pingitsortineKarsi-
naugaluartoK. tamånale ilisima-
torssuit uvavtinit ilisimaneruvåt.
L ohmann.
massumut nalerKiutisagåine piko-
rigfigissamigut susava? iliniar-
titsissut danskiussut akigssarsia-
Karnerujumavdlutik piumassa-
Karnerat kångusutigåra, nalungi-
navko iliniartitsissoKatika kalå-
liussut OKautsitik atordlugit suli-
artik pitsaunerussumik ingerdlå-
taråt. imåikaluarpoK iliniartitsi-
ssut tamåko uvaguvtinit danskiu-
ssunit mingnerussumik akigssar-
sissartut.
malugisinauvara Danmarkime
iliniartitsissut penatigigfiata ing-
mikortortåta „Kalåtdlit-nunåne i-
liniartitsissut peKatigigfiata" Ka-
låtdlit-nunåne iliniartitsissut aut-
dlartitat piumassarissåt sorssuti-
ginerpaugå kalåtdlitdlo iliniartit-
sissut puigungajavigsimavdlugit.
kalåtdlit iliniartitsissut akigssar-
siait mingneruinångitdlat, ardla-
ligpagssuartigutdle kalåtdlit ili-
niartitsissut autdlartitånit amer-
dlaneroriåumik igdlumingnut aki-
lissarput. kisalo nunanarfingne
nangmingnérdlutik imeKarniar-
neK, uliaKarniarneK erKaissarner-
dlo isumagissagssarait. sok åssi-
gingisitsineK tåuna akuerssårnå-
ngitsoK ineriartoKatigingnermik
inoKatigingnermigdlo pitsåungit-
sumik pilersitsissuåinåsava? åma-
lo iliniartitsissut autdlartitat ta-
marmik ukiune mardlungne Ka-
låtdlit-nunåne atorfeKarérnermik
kingorna akeKångitsumik ukiut
tamaisa angerdlartarput utendg-
tardlutigdlo, måssa iliniartitsisso-
Kativut kalåtdlit ilaKutamingnut
ungasigsumttunukarniarångamik
avKutå nangmingneK akilertaråt.
iluarinartusaoK iliniartitsissut
akigssarsiait pivdlugit Kalåtdlit-
nunåta ministeriaKarfianik isuma-
Katigingniarnigssat kalåtdlit ili-
niartitsissut danskitdlo iliniartit-
sissut akornåne akigssarsiaussu-
nik naligigsitsilernermik kingune-
uvagut åma
fnugtaoKa-
tauvugut
KuleKutamik takungnigtut isuma-
Kåsagaluarput OKardlutigdlunit:
kiame nalungmago.
tungavigale unauvoK: uvagut
Kalåtdlit-nunå'ta isuane Kap Far-
velimik taissagåta eraåne najuga-
Kartugut nålagkersuissunit Kut-
dliunerussunit tikineKarneK ajo-
ravta. landsråde nangmineK Ki-
nigkaminik sujuligtaissortårmat
sule sujuligtaissuat tåkutingilaK.
tugdlialunit taima Kanigtigissume
najugalik tåkutingilaK. kommunit
sujuligtaissuat ukiumut atausiar-
dlune tåkukame neriorssuivoK
Kåumatit mardluk Kångiugpata
Kångiukångatalo tikitarumavdlu-
ne. kisiénile autdlaramile sule tå-
kutingilaK. kinalunit atorfilik
maunga ånguneK ajorpoK, nauk
inugtaussut tamarmik soruname
ajornartorsiutitik pivdlugit nåpit-
serusugtaraluartut.
usornaKaut Avangnåne nuna-
Karfit pissortanik OKaloKateKar-
nigssamingnut periarfigssineKar-
taramik ukiut tamaisa. nålagker-
suissunik sordlernik taissaKarna-
nga kajumigsåsavåka maunga å-
ngutarKuvdlugit. uvagut åma
inugtaoKatauvugut, oKausigssaKa-
Katauvdlutalo. neriugpunga ar-
dlåta tusåjumårånga.
Paulus Benjamin.
Annoncér
i
GRØNLANDSPOSTEN
Kåsagpat taimatutdlo atoruminar-
torsiutit måna danskit kisimik a-
tortagait éssigingmik atortineKa-
lisagpata. åmåtaoK iluarinartutut
issigisavara ilåtigut iliniartitsissut
danskit iluaKutsiutdlugit iliniar-
titsissut kalåtdlit akeKångitsumik
angerdlartalernigssamingnut pe-
riarfigssineKåsagpata nålagauv-
fingmit ilaKutarit atausiåkåt a-
ngalanerånut aningaussartutit ta-
pivfigineKartitardlugit.
iluaautit åssigingmik avguatår-
neKarnigssånut isumat taimåitut
piviussungortineKarsinaugaluar-
patalunit piviussungortineKarsi-
nåungikaluarpatalunit isumaKar-
punga iliniartitsissut akigssarsiag-
ssait angnertorssuit pilerinartut
asule aningaussaiautauginésassut.
imaKa silatusårnerusagaluarpoK
aningaussat tamåko timelærerit
pikorigsut amerdlasut sune tama-
nitut iliniartineKarnigssåinut ato-
råine. taimatut årKigssussineK i-
maaa piviussungortineKarsinau-
vok atuarfeKarfingne atausiékåne
ukiumortumik timelærerinut kur-
suseKartitsissarnerit pilersikåine
taimailivdlune Kalåtdlit-nunåta
aningaussalissarnerit nangmineK
piginartåsagaluarpai nunavdlo i-
luanit avåmut ukiualunguit Kå-
ngiugpata autdlartinagit.
kalåtdline inuiaKatigingne isu-
maga maligdlugo nalinginaussu-
mik erKarsartauseK una Kimagta-
riaKarparput: danskit tungånit i-
mailiorumavugut imailiorumav-
dlutalo — kalåtdlitdlo tungånit
sut imåinigssait imåinigssaitdlo
kigsautigåvut. imåitugssaugaluar-
toK-una: tamavta peicatigigdluta
KanoK iliornigssarput kigsautigår-
put? malugingnigsinaunera nåper_
tordlugo igdluatungerit tamarmik
Atuafiagdliutit kiRsaiitiK.it atu-
artartut aRdlaRarissait amcrdla-
sut sapåtit ak unere tajnaisa
sarKumiiitarumavdluRit. tai-
måitumik Kinutigårput naiLsu-
kutd langnik agdlagtarKu vdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisianile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
ingmingnut ataKatigiginarnigssar-
tik soKutigissaråt, tamånalo ilåti-
gut påsissarpara kalåtdlit politi-
kerisa tungånit agssak siårdlugo
iséuneKarångat isumaKartitdlugo
kikutdlunit tamarmik inuniarner-
me piumassarissaussut tamavta a-
tautsimårdluta atugarissavut ma-
ligdlugit inoKataunigssamingnut
tikitdluarKussaussut. taimåitumik,
uvagut danskiussugut tungivtinit
iluamérsumik kalåtdlisut nangmi-
nerssornerulernigssaK perKigsoic
kigsautigiguvtigo åssigingmik o-
kigssarsiatigut iligigdlune piuma-
ssanarneK takutitariaKarparput.
ikingutingnersumik inuvdluar-
Kussivdlunga
Jørn O. H. Bork, Agto.
lei en bil nu

derhjemme
så står den
parat til Dem
, nar De
kommer hjem
Hos Pitzner Auto kan De på fordelagtige vilkår leje bilen til
ferien — et hvilket som helst mærke. Klip kuponen ud, udfyld
og send den til os allerede i dag, så De har Deres ferievogn
hele ferien — det går legende let hos Pitzner Autol
A jeg vil gerne omgående og uden forbindende
have tilsendt Deres prisliste for autoudlejning!
NAVN: .
STILLING:
ADRESSE:.
PITZNER
« AUTO
INTERNATIONAL AUTO UDLEJNING
TROMMESALEN 4, 1614 KØBENHAVN V
Telegramadresse: PITZNERAUTO
niorKutigssiagssat
25