Atuagagdliutit - 05.05.1977, Blaðsíða 14

nålag kersu issut
amérniutit pivdlugit
avdlamiunut
nalunaerutåt
AG-me nr. 12-ime martsip 24-
ånérsume agdlauserissame pi-
ngårnerme avisiliortup Jens
Brøndenip puissit aminik akitsor-
terussinerme akit anguneKarsi-
ssut erKartorpai.
soruname Jens Brønden isuma-
Katigivdluinarparput periarfig-
ssaussut atordlugit puissérarniar-
nermut akerdliuniarnerup kingu-
nipilugisinaussai akiuvfigissaria-
Karmata, uvagutaoK taima isuma-
Karavta.
taména uvdlumikut pissarpoK
kalåtdlit amérniutaisa issikumi-
kut sumingånérnermikutdlo av-
dlauvdluinarnerat erssersiniarne-
Kartarmat, aminik tamåkuninga
merssorneKarsimassut påpianca-
nik Keratasunik nivingaivigine-
Karnerisigut amernigdlo kavåjali-
arineKarsimassut ilupaKutaisigut
ånoråmininguanik merssussivigi-
Karnerisigut, sumingånérnerinik
nalunaerKutaussunik.
tamatuma saniatigut avåmut
sangmissumik angnertumik påsi-
sitsiniainigssamut piårtumik
ingerdlåneKalersugssamik piarér-
sautenarpugut, sordlo åma ki-
ngugdlermik puissérarniarneK
akerdliuniarfiginenarugtormat
1967-ime taimak iliuseKarsima-
ssugut.
téssungalo atatitdlugo nalunae-
rutigineKarsinauvoK uvdlut Kav-
sigsunguit Kångiungmata nålag-
kersuissut nalunaerumik sarKU-
miussisimangmata tåunalo uden-
rigsministeriamit (nunanut avdla-
nut tungassunut ministereKarfing-
mit) Danmarkip nunane avdlane
autdlartitaKarfigissainut inger-
dlaterKingneKarsimavdlune, tåu-
kunånga avåmut sarKumiussorne-
KarKuvdlugo.
Jens Brønden agdlagdlune na-
ngingmat akitsorterussinigssåK
sujorKutdlugo akit åparujugssu-
arnigssånik nalunaeruteKarner-
migut KGH-p nangmineK puissit
amisa akilugtorfigineKarnerat pi-
ssussuteKarfigigå, tamåna KGH-
mit erKunginerartarianarparput.
KGH-p tungånit akit åparu-
jugssuarnigssånik ånilångåssute-
Karnivtinik akitsorterussinigssåK
sujorKutdlugo avåmut sarKumiu-
ssisimångisåinarpugut. tamåna
åma radio-avisime Jens Brøn-
denip tungaviginiagåne erssipoK,
tåssanilo autdlakåtineKartume er-
sserKivigsumik taineKardlune, na-
lunaerut mauna issornartorsior-
neKartoK inup KGH-me atorfe-
Kångitsup oKauserisimagå.
tugdliutdlugo Jens Brøndenip
pivfigssaK akitsorterussinermut
åssi., l-oto: Vagn Nielsen.
KinerneKarsimassoK issornartorsi-
orpå. tåssunga atatitdlugo OKauti-
gissariaKarpoK soruname uvdloK
akitsorterussivigssaK encarsauti-
givdluarKårdlugo aulajangerne-
Kartarmat, tåssanilo pingårdlui-
narpoK pivfigssaK amersiniat
amerdlanerpåjussut avdlamiut
Kavdlunåtdlo najuvfigisinaussåt
KinerneKartariaKarmat. tamåna
åma måssåkut aulajangissusima-
vok puissit aminik akitsorterussi-
nigssaK teriangniarKat ( minkit)
akitsorteruneKarnigssarujugssuå-
nut atatitdlugo inigssiniarneKar-
simangmat.
sordlo naluneKångitsoK akitsor-
terussinerme akiliutigiumaneKar-
tartut, amersiniat pisiamik tuner-
Kingnigssåne KanoK akilersinau-
nerånik neriuteKarnerat, tungavi-
gissarpåt, kinalunime amérniar-
nermik tåssungalo atåssuteKartu-
mik inussutigssarsiutilik puissé-
rarniarnerup akerdliuniarfigine-
Karneranut tamatumalo nagsata-
rissainik akit tungaisigut kingu-
ariarujugssuarnermut iluaring-
nigsinåungilaK.
Kalåtdlit-nunåta puissérKat
aminik (white coats) niorKuteKar-
tartut soKutigissait ilaliuvfigina-
vérsårtariaKarpå, taimåitumigdlo
periarfigssausinaussut tamaisa
atordlugit puissit amisa Kalåtdlit-
nunånérsut ingmikordluinarnerat
erssersiniartarparput, sordlo åma
kingusingnerpåmik taima iliuse-
KartoKarsimassoK nålagkersuissut
avKutigalugit avåmut nalunaeru-
teKartitsinikut.
Den kongelige grønlandske
Handel . Handelsinspektoratet
Aage Chemnitz
K'aKortume flourilmeK
Johanne Schouimit Birgit Esmarkimitdlo atuissut ni-
ngiugssanigdlo iliniartitsissut
isumaKaravta kommunalbestyrel-
sip aulajangigå atuissartut Kulau-
tinardlugit atortuiersineKarsima-
ssok atuissartutdlo taimågdlåt ra-
diukut, AG-kut Sermitsiåkutdlo
nalunaerutinik tangertaKångitsu-
nik tusardlerneKarsimassut isu-
mavtinik atausiåkånik aperKuti-
nigdlo ardlaKartunik sarKumiu-
ssaKarniarpugut, tåssame fluo-
rilissarneK perKingnigssaK mi-
ngugtitsinginigssardlo erKarsauti-
galugit ugpernarsarneKarsinau-
ssumik navianauteKarsinaussar-
mat. taimåitumigdluna Dan-
markime mingugtitsinginigssamik
ministeriaKarfik perKingnigssa-
migdlo KutdlersaKarfiup uvdlune
måkunane fluorileiKussisimångit-
sut. sivisumik nautscrssuivdlune
misigssuerKårnigssaK amigautigi-
neKarpoK.
perKingnigssap tungåtigut isu-
maliutigssissutit pingårtumik i-
nungnut sunertiassunut tungassu-
put:
mérårKat akugkanik imugtortut
— imermik akulertarissanik i-
mugtugaKartut.
inuit angnertumik imigaKartar-
tut: Kalåtdlit-nunåne imerneKar-
tartorujugssuput imeK tilo (tip pl-
lutaussai åma angnertungåtsiar-
tumik fluorimik akcKarårtarput).
inuit tartumingnik ajoKutexaler-
simassut.
tåuko avataisigut inuit avdlat
åma taineKartariaKartut Kularnå-
ngitsumik ardlaKåsåput, nautsor-
ssorneKarsinåungivigporme inuit
fluor KanoK angnertutigisscK ne-
rissamikut timimingnut isertita-
råt — imaKalunit tåssa nautsor-
ssorneKarsinaussoK?
uvdlcrmut nerissartagaussunut
nalinginaussunut Danmarkime
r.erineKartartunut 1200 graminik
OKimåiisuseKartunut imermutdlo
literimut atautsimut inungmit a-
tautsimit imerneKartartumut uv-
dlormut akussarput 2 mg fluor
migssiliordlugit.
uvdlormut pissariaKartineKar-
tartut 1 mg-usånguatsiarput.
nautsorssutigissariaKarpoK ka-
låtdlit nerissagssautait sule ang-
nertunerussumik fluorimik ako-
Kartåsassut aulisagkat, KerKåssat
imavdlo umassue fluorimik ang-
nertunerussumik akoKartarmata.
naluneKångilaK nerissat fluori-
mik akoKarpatdlårångata kigutit
milaKalersartut manitdlissartut-
dlo — kisalo tamatuma kingune-
rissarai nerissagssanik igdligissa-
KångineK, aukitdliorneK, nårdlug-
tarneK saornitdlo kalkeKarpatdlå-
lertamerat. ajoraluartumigdle ki-
ngugdleK taineKartoK ukiut ar-
dlagdlit Kångiunerisigut malugi-
neKartarpoK aitsåt.
åmåtaoK uvdlune kingugdleme
ermup imigagssap fluorilerne-
Kartarneranut isumat avdlat sar-
Kumersimåput — ilåtigut aper-
KutaulersimavoK fluorip jujumut
(jod) Kinersip tcrKussåp tordluv-
dlo akornånitup atorfigssaKartitå-
nut akuliutarnera — tamåna su-
kuminerussumik navsuiarneKar-
sinauva?
kisiånile åmåtaoK kræftimik
nåpauteKartarnernik isumat nav-
suiarnerussariaKåsagunarput — i-
malunit taivdluåinartariaKarput
amerikamiut ilisimatut mardluk:
Dean Burk (sujusingnerussukut
National Cancer Institutimut su-
julerssuissusimassoK) åma John
Yiamouyiannes, tåuko mardluv-
dlutik inuit mardlungnut ingmi-
kortitat amerikamiut igdloKarfig-
ssuine kræftimik toKussuteKartar-
tut ingmingnut nalerKiutitdlugit
nautsorssorsimavait.
inuit ingmikortitat sujugdlit tå-
ssåuput igdloKarfigssuarnut Kuli-
nut avguatårsimavdlutik 11,5 mil-
liunit migssåinik amerdlåssuse-
Kartut imermik fluoriligkamik i-
mertartut.
inuit ingmikortitat åipait tå-
ssåuput igdloKarfigssuarnut ku-
lingnut avguatårsimavdltuik 7
milliunit migssåinit amerdlåssu-
seKartut imermik fluorimik ako-
Kångitsumik imertartut.
påsinarsisimavoK ervngup fluo-
rimik akuneKartalerneranitdle
åssigingmik inuit tåuko ingmi-
kortitat mardluk kræftimik to-
KUssuteKartarsimassut. kræfte-
Kartarnerup angnertussusia ag-
dliartortarneralo tcKiissutaussar-
tut tåukunane åssigiginarput.
fluorivdle atorneKalernerata ki-
ngornagut pissusiussut avdlångor-
simåput. ukiut mardluk Kångiu-
tinartut igdloKarfingne fluorimik
akoKartumik imerfiussartune
kræftimik toKUssuteKartartut ma-
lungnavigsumik amerdleriarsimå-
put — ukiutdlo 15-it Kångiung-
mata åssigingissut ima agtigiler-
simavoK agdlåt 18 "/o-ingorsimav-
dlune. kisitsisit tamåko 1975-
imérsuput, imaKalo procente tåu-
na sule KutsingnerulisaoK ukiut
Kulit Kångiugpata?
åmåtaoK taissariaKarpoK kigu-
tilerissartut avdlat ervngup imer-
neKartartup fluorimik akuneKar-
tarnigsså akerdleringmåssuk ilå-
tigut pissutigalugo fluorip akuisa
Karnup iluanut suniutarnerat su-
le tamåkissumik ilisimaneKalersi-
mångingmat.
åmåtaoK imeK fluorilik kigutit
putoKånginigssåinut sunissarner-
sok sunissånginersordlunit ilua-
mik KularungnaerutigssaKångilaic.
fluorimik akulersuineK autdlar-
tineKartinago tamanut takutine-
Karsinaussumik igdloKarfingme
tåssane nerissarineKartartut mi-
sigssorérneKarsimassariaKaralu-
arput aitsåtdlo kingornatigut au-
lajangisimaneKartariaKaraluar-
dlune.
nerissanik misigssuissarnerit ta-
méko nangerKingneKartariaKara-
luarptu imaK pivfigssame aulaja-
ngersimassume imermik igitaku-
mik fluorimik akulingmik kugfi-
gineKarérpat (ermup 99 procentia
imerneKartångilaK imånutdle kui-
nartardlune), umassume imånitut
angnertumik fluorimik akoKarér-
sut sule akorKingneKarKigkånga-
mik KanoK akoKartigilertåsåpat?
Imap umassut, aulisagkat Ker-
icussatdlo fluorimit avKusårneKar-
tartut sivisumik misigssuivfigine-
Ka rsimanerpat?
nauk WHU-p kigutilerissutdlo
ardlagdlit ervngup fluorilernigsså
nunane avdlakajånik nerissaKar-
fiussartune inåssutigissaraluaråt.
perKingnigssap mingugtitsinginig-
ssavdlo tungåtigut isumagingnig-
tugssat tungånit inungnut tama-
nut sarKumiuneKartariaKarput
fluorimut tungatitdlugc pissuser-
piaussut — kigutilerissartut o-
Kauserissartagait tungavigdlit ki-
siånile ugpernarsautitaKångitsut
kisisa pinagit. nunåme ardlaKar-
tut imermut imigagssamut fluori-
mik akusserKiingitsut.
nårtunavérsaut P-pille tunini-
arneKartalermatdle KanoK pissc-
Karsimanera nalungilarput påsiv-
dlugulo aitsåt sivisumik misiligar-
neKarérdlune atortariaKalersimå-
sagaluartoK.
pingortitarssup ingerdlanera
avdlångortiniåsagåine erKarsauti-
gerKågagssat amerdlåsaKaut.
kigutit putunigtarnerånut imer-
mik imigagssamik fluorilissarneK
agfåinarmik årKissutauvoK. suju-
nigssaK erKarsautigisagåine suni-
ssarnera iluarinångitdluinarpoK.
KanoK pissoKåsava nakorsat på-
sileruniko inuit amerdlanerussut
akornåne C-vitaminimik imalunit
saviminermik (jern) amigauteKar-
toKartoK?
suna ilisimavarput måna?
sorme imailiortoKåinarniångila
pisiagssanik atuissartut angajor-
Kåt KanoK ilivdlutik mérKamik
kigutait pårissåsagait nerissaKar-
tinerisigut, fluortandpastamik a-
tugaKartinerisigut, mingnerpåmik
uvdlormut literip agfånik imug-
tortitarnerisigut, mamakujugtor-
nerup kigdlilivfigineKarneratigut
unigtineKarneratigutdlunit il. il..
tamåna ajornarnaviångilaK ar-
dlaKartutigut KanoK iliuseKarni-
kut (sukut kigdleKartilerdlugit,
mamakujuit akitsuserdlugit —
sordlo imigagssat akitsuserneKar-
tartut — sukut fluorimik akuv-
dlugit, kigutinut saligutit fluor-
tandpastat akerutitdlugit, imung-
nik mérKanut 14-it inordlugit u-
kiulingnut akeKångitsumik avgu-
aissarneK unigtineKarsimassoK a-
tcrtulerKigtitdlugo il. il.).
imalunit iluarsissut Ausiangne
atorneKalersimassoK atorneKåina-
riaugaluarpoK — tåssa fluorinik
issartagkanik atuineK. taimailior-
nikut inuit fluorimik atorfigssa-
KartitaKartuinait fluorimik atui-
ssåsagaluarput. isumaKartoKar-
poK inuit 14-it sivnerdlugit ukiug-
dlit kigutimik fluorilertarnigssåt
atorfigssaKartitångikåt, iluaKuti-
gineK ajoråt. fluor aulajanger-
ssorsimassumik atoråine inussu-
tivta pingårnerpåt ilåt — imeK —
mingugtiterneKåsångikaluarpoK.
mérKat amerdlanerssaisa issarta-
gaK fluor pigssarsiarisinaussaria-
Karpåt atuarfingme, mérKanut
paorKingnigtarfingme, vuggestue-
rne mérKatdlunit nakorsamit mi-
sigssorneKartarfiåne, mérKatdlo
nangmingneK aggersinåungitsut
sygeplejerskemit ikiortainitdlunit
takusarneKartarsinåusåput.
ikingutingnersumik inuvdluar-
Kussivdluta.
Johanne Schou
ningiugssamut iliniar-
titsissoK niorKutigssanig-
dlo atuissartOK.
Birgit Esmark
ningiugssamut iliniar-
titsissoK niorKutigssanig-
dlo atuissartOK.
14