Atuagagdliutit - 04.01.1979, Blaðsíða 8

Inuit AtaKatigit ukiut nikf-
neråne oxausexautåt
ukioK 1978 Inuit AtaKatigingnut pi-
ngåruteKangåtsiarsimavoK nålagker-
suinikut isumamigut erssarigdluartu-
mik sarKumertarsimanermigut.
Aussivik — Inuit AtaKatigingnut
ilauvdluinartOK nunavtinilo tamarme
isumasioKatigigfigtut pingårnersså-
ngorsimassoK — avautigalugo pi-
ngortineKariartuårsimavOK pingåru-
teKardluinartOK måna: isumat erssa-
rigsut inuiåussutsimik ingmlkutdlo
nunaKartussusermik samumersitsiu-
manea avautigalugo åmigssusseKati-
gigkumanea.
sujugdlermik Aussivik 77-ip piuma-
1978-ime ATÅSSUT nuna tamå-
kerdlugo årKigssussivfigineKarsi-
mavoK. nuna tamåkerdlugo ataut-
simérssuarnerme kåtuvfik piler-
smeaarsimavoK 29. april, igdlo-
aarfingne nunaaarfingnilo peaati-
gigfingnik tungaveKartoa. tama-
tuma kingorna peaatigigfingne
kåtuvfingmilo ulapårneKariartor-
simavoa, malungnardlunilo ATÅ-
SSUTip soautigineaarnera ilångu-
ssorfigineaarneralo agdliartordlu-
artoa.
ATASSUTip siuariartorneranut
malungnautit nuånernerussut ila-
gåt landsrådime ilaussortat ainer-
siviup ingerdlanerane politikikut
suliniaaatigingnut åtaveaaruma-
simångitsut Kinigagssångorter-
aingniartut pingasut tamarmik
nalunaermata ATÅSSUT-mut pe-
aatauvdlutik Kinigagssångortini-
ardlutik.
kåtuvfiup pilersineKarnerane
peKatigigfit 14 peKatausimåput,
ukiuvdlo nikinerane 19-ingorsi-
mavdlutik, ukiortåmilo sule ar-
dlagdlit autdlartitugssauvdlutik.
ukiortåme suliagssat pingårne-
rit ilait måkuput:
1. 17. januar nangminerssorne-
rulernigssaK pivdlugo inuit taissi-
sineKarnigssane suleKataunigssaK,
taississut amerdlanerussuteKar-
dluartut angernigssåt anguniar-
dlugo.
2. 4. april KinersinigssaK piarér-
simavdluardluta ornigtariaKar-
parput, Kinersinerme angussaKar-
dluarsinaorKuvdluta, nunavta ilu-
aKutigssånik patajaitsumik, inger-
dlavdluartitsisinaussumik angu-
ssaKarfigssaussumigdlo politike-
Kardluta.
3. EF-ime inatsissartugssanut
KinersinigssaK — politikerit ilåi-
nit OKautiginiarneKartaraluartoK
nunavtinut pingåruteKångitsoK —
pimorutdlugo peKatauvfigissaria-
Karparput, sujunigssamisaoK ta-
rnåna avKutigalugo EF-ime ilau-
ssortaunerput iluaKutigisinaor-
Kuvdlugo.
ATÅSSUTip sulissutigiuaruma-
vå ataKatigingnerup nakussagsar-
neKarnigsså, ilaKutarit ataKati-
gingnerata, igdlOKarfingne nuna-
Karfingnilo inoKatigit ataKati-
gingnerata, nunavtine inuit ing-
mikortuisa tamarmik ataKati-
gingnerisa, nunavta Danmarkiv-
ssarisimåvå Inuit AtaKatigit autdlå-
vigalugit suliniartonarnigsså, noraåi-
ssutigisimavdlugulo Inuit AtaKatigit
nunavtine atautsimut kåtuvfeKalisa-
ssut nålagkersuinerme suleriau-
sigssaK ukiune kingugdlerne samu-
milersimassOK tungavigigsårtOK nu-
kigtorsarumavdlugo, avnutigssatdlo
ardlaKarnerussut atorniarneKalernig-
ssåt sulissutigiumavdlugo. tamatuma
suliniarnigssap autdlartisarneKarne-
rane suliagssat nuånersuinåungitsut
pissariaaartutdle nåmagsinigssai
ingerdlånenalersimåput, ilåtigutdlo
ilaussortanit igdlersuissunitdlo avor-
Kårdliutitigut samumertarsimavOK
dlo ataKatigingnerata. ataKati-
gingneir suleKatigingnermik piler-
sitsissarpoK, tamatumunåkutdlo
aitsåt inuiaKatigit nakussut inger-
dlavdluarsinaussutdlo pilersine-
Karsinåuput.
ATÅSSUT-ip inuiaKatigingne
kikut tamaisa suleKatigiumavai —
åma politikikut suliniaKatigigfit
avdlat, tamatumunale anguniaga-
rinago kikut tamarmik maligtau-
lernigssåt politikikutdlo atausl-
narmik sangmiveKalernigssaK —.
ukiume nutåme suleKatiging-
nigssaK aitsåt taima pingårute-
KartigilisaoK, nunavtinut angner-
tumik aulajangissugssat autdlar-
nersugssaungmata. taimåitumik
årKiaginginernik pilersitsiniarpat-
dlårnata anguniagkavut åssigi-
ssuteKartut suleKatigigfiginiarta-
riaKarpavut, inuiaKatigit iluaKu-
tigssamingnik suliniarnigssaming-
nut nukit kåtunigssånik ima pi-
ssariaKartitsitigissut åndagingi-
nerit avigsårtortitsissut inigssa-
Kartingingmatigit.
ATÅSSUT-ip namagsiniagag-
ssat, tamaisa ataKatigigsitdlugit —
ingmikortunik atausiåkånik sag-
dliutiniagaKarane — nåmagsinia-
rumavai, aitsåt taimailiornikut i-
nuiaKatigit tugdlardlugtortaKå-
nginerussut pilersineKarsinaung-
mata.
tamåko anguniagaralugit sule-
Katigingnigssamigdlo kigsaute-
Kardlune ATÅSSUT-ip inuit ta-
maisa ukiortåme pivdluarKuvai.
Lars Chemnitz.
Dokumentarfilm
Filmfotografen Jørgen Roos skal
til foråret lave en dokumentarisk
spillefilm om Grønland. Optagel-
serne finder sted i Melvillebug-
ten i forbindelse med en arkæo-
logisk ekspedition i anledning af
100 året for Knud Rasmussens
fødsel.
Den kendte grønlandsforfatter
Jørgen Riel har skrevet manu-
skriptet og det handler om en ung
grønlandsk pige, som efter endt
skoleuddannelse i Danmark stil-
les over for valget mellem bytil-
værelsen og livet i det gamle fan-
gersamfund. Den lokale befolk-
ning skal medvirke i filmen.
såkortumik sulilo erssaringnerussu-
mik iliuseKarnigssarput.
taimatutdle pemussissut puigora-
jugtarpåt pivfigssap KanoK inera nå-
lagkersuinikutdlo Kåumarsainiarne-
rup sumut kigdlingnera. taimåitumik
Inuit AtaKatigit novemberip 19-iåne
1978-ime kåtuvfingoramik taigutåt
tåunauginarpoK. partimik taineKar-
nigssaa manangån kukunerusagame.
sujunertavtame angnerssaråt suli-
ssartussusermik tungavilingmik nu-
kit nunavtine ardlarit peKatigalugit
pilersitsiniarnermik »Sulissartut Par-
tiånik« taissamik.
sulissartut kikussusé matumuna
Inuit Atanatigit erssemigsaivfigisa-
våt, ukussut:
inuiait kalåtdlit amerdlanerpårtait
tåssåuput sulivfingmingnik piging-
nigtungitsut, OKartugssaunermik, au-
lajangisinaunermik suliap åraigssu-
neranigdlunit ilusilersuisinautitåu-
ngitsut. sunalunit tungavigalugo
aningaussarsianartineKaraluarunik
sulissartunik taissariagdlit. sulissar-
tuneK tåssauvoK torKåinartumigdlu-
mit niomutigssiornermut ilåungika-
luardlune pisussutinik pilersitsissOK
sulinermigut sulisinåussutsimilo tuni-
niarneratigut ingminut pilersugkami-
nigdlo inutiniartOK.
sulissartut tåssåuput amerdlåssut-
simikut atortugssiutinik pigingnigtu-
ssunut tamatigut igdlua’tungiliutu-
ssut uvdluinarnilo atugkatigut pitså-
ngorsainerme sorssugtussut, nålag-
kersuinikutdlo nutåmik tungavili-
ssugssat, inuit atautsimut naligigsu-
migdlo atuganalernigssåmik sujuner-
taKartumik sulissussissugssat, inuit
atausiåkåt ilaKUtaritdlunit pigingne-
Katigigfitdlunit iluanårniarnermik
tåukunungéinaK iluaKutaussugssa-
nunavta oKalugtuarissaunerane
KulautinarneKarsinåungitsunik
pisimassoKarfiusimavoK. ukioK
KångiutoK tamavta timikut tar-
nikutdlo kuj åssutigssaKarfigårput
pisimassut åssiglngitsut tamaisa
pivdlugit.
nuånersut Kimåtdlangnartutdlo
sujunigssamutdlusoK kåmagtui-
ssussut inuniardlune pigssarsior-
nerme nalåuneKartarsimåput. pi-
lerssårutit angnertut pisinåussu-
seK malugissaK nåpertordlugo au-
lajangivfigineKardlutigdlo piler-
ssårusiorneKarsimåput. ilaKuta-
ringne ilaKutaringortunilo ukioK
1987 erKaimassagssångorsimavoK.
akissugssauvfigeKatigigkumav-
dlune åiparingnerit pilersineKar-
simåput, KitornartårKårtOKarsi-
mavoK, Kaumanerussumik suju-
nigssaKarsinaunigssånik kigsaute-
KarfigineKartunik, tamånalo tu-
ngavigalugo inuiaKatigit kalåtdlit
Kajangnaitsumik sujulerssorne-
Kardlutigdlo aKuneKarnigssånik
Kamuna såkortumik kigsauteKar-
tunik. angajorKåt kikussutdlunit
nunavtine inuniarnermik sujunig-
ssaicarusugtut tamarmiuvdlutik
sujunigssaK taimåitoK kigsautigåt.
inusugtut ukiup 1978-ip erKai-
massagssisimavai. nunavta nålag-
kersorneKarneranut aulajangéKa-
tausinångordlutigdlo pissugssauv-
fingmik tunineirarfigtut ukioråt.
-- akissugssauvfigingisat såkor-
tumik iliuseKarfigineKarnerussar-
put, nangminerdle akissugssauv-
figilerdlugit mianerssornarneru-
lersardlune. OKautsit anitarsima-
ssat akissugssåussuseKalernerme
rnik anguniagalingnut agssortuissug-
ssat igdlua’tungiliutugssatdlo.
aningaussatigut migdlililerinerup
sutigut tamatigut Kulånit pineKartup
erKortuarsimavai, taimailivdlune
uvdluinarne inussutigssatigut migdli-
lerivfigineKarsimavdlutik. tamåna
mérKat uvdlunerane pårineKarfigisi-
naussåinik migdlililerinerup inungnig-
dlo isumagingningnikut politikikut
malungniusimavoK. sordlutaOK pi-
siagssat åssiglngitsut kagdlerup-ing-
neruvdlo akiata aagfangneratigut su-
linermik inuniutigdlit tunissagssior-
nermilo sulissut erKorneKartugssau-
ssut.
sipårniarnerup taimailivdlune suli-
nermik inuniutigdlit angnermik mig-
dlisaivfigisimavai, taimailivdlune
ukiune kingugdlerne aningaussatigut
iluanårutit tåukuinarnigssåt angu-
niardlugo sulissartut aningaussarsiai-
sa nalingat migdlisineaarujugssuar-
poK, tamånalo ardlaligtigut inuiaaati-
gingnut suniuteKartugssauvOK.
sulivfit atausiåkåt eraåisaguvtigit
åssersutit takutipåt sulissartut inu-
niutimikut såssuneKartuartut. Nar-
ssame sulivfigssup ikuatdlangnerati-
gut sulissartut sulivfingmut taortig-
ssånik erdliguneKarput, nauk ernlnår-
tunik aulisagkanik sulivfigssuan taor-
serneKartariaKaraluartOK. taimailiv-
dlune årdlerinarsivoK Narssame pisi-
massoK avKutigalugo sulissartut
uranisiornigssamut akuerssårtineKar-
nigssånut tamåna såkugineKarnig-
sså.
augtitagssarsiorfingme Mårmori-
lingmitume takunenarsinau vok Gree-
nexip pissortaisa tungånit sulissartut
kalåtdlit nikagssordlugit suliniarto-
KartOK agdlåtdlo kalåtdlit sulissorine-
Kartut ikiliartuinarsimavdlutik. ta-
kingumut uterdlugit kukunersior-
tariaKalersarput — tamanut ilua-
KutaussugssaK anguniåsagåine. i-
nusugtortaKarpugut nikanångitsu-
nik pingitsailineKaratik iluaKU-
tigssanik pigissanartunik — uki-
ortågssame Kilanåralugit utarni-
ssavtinik tikitdluarKujumassavti-
nigdlo.
kukussuteKartarpugut ima ni-
katdlortitsisinautigissunik agdlåt
inuinarnigssamik inerterilersinau-
ssunik. ukiup Kångiutup taimåi-
torpåluit toKussortarisimassavut
autdlarutisavai. sumutdle iluanu-
tåusava kukussuteKartugut alia-
suteKartugutdlunit tamavta inu-
nivtinik kipititsissåsaguvta? ku-
kunerit angisut angnikitsutdlo pe-
roriartornerme, inuiaKatigitdlo
kalåtdlit ingerdlarKingnigssåne i-
liniutitut nåpituartariaKåsavavut.
inuk kukussuteKarane ingerdla-
neK saperpoK, tamåkuningale år-
Kivdlune pitsaunerussumik angu-
ssaKartartoK tamavta iliniarfig-
ssarårput.
ukioK 1978 Kularnångitsumik u-
kiut nangminerssornerulerfiungit-
sut kingugdlersaråt. umiarssuali-
vigigsutut Kimalerparput, tåssame
ingerdlarnigtariaKaravta.
imåkut inutigssarsiortut åssigi-
ngitsunik ukiume Kångiutume mi-
sigissaKartarsimåput. ilångue su-
ssångajagtut måssa ilait iluanår-
tut. tamarmik åssigingmik suli-
galuartut, ilaitdle åma nangitiner-
mik nalåuneKartartut.
aulisartut pinairtutdlo isumav-
dlutigeKissavta ilångue tOKukut å-
naisimavavut. taimåitut tusardlu-
matuma takutipå sulivfik tåuna ka-
låtdlinik sanerKutårineK avKutigalu-
go ingerdlåneKartoK agdlåt imame
nunamilo umåssusigdLit ulorianartor-
siortlneKaKalutik, piniartunut suniu-
teKartugssauvdlutik. tamåkulo soku-
tigineKångitdlat. kalåtdlitdlo piuma-
ssarissariaKarpåt pisussutinik ukiu-
mut taimarssuaK nunavtinit ånissui-
neK piårnerpåmik unigtineKartaria-
KartOK matuneKardlunilo.
1979-ime sulissartut sulisitsissut-
dlo akigssautitigut isumaKatiging-
niarnigssåt erdloKinartugssauvoK.
Greeneximilo suliumajungnaernerup
kingorna sulisitsissut piumassariler-
simavåt sulissartut akerssunigssami-
kut kigdlilersorniarneKalersut tunga-
viussumik Kilerssuissumigdlo isuma-
Katigingniarnikut pilersugssaK.
SIK-ip Kavdlunåt åmigssussinig-
ssamut taimåitumut nangarsimåring-
ningnerat tapersersordluinarparput.
hjemmestyrep erKuniarneKarnerati-
gut pilersiniarneKarpoK sulisitsissut
nunavtine Danmarkimilo atautsimut
igdlu’tungiliukumanerat, Kulåne tae-
rigkavtinut atavdluinartoK. tamatu-
malo nigorsimaniarnigsså åmåtaoK
suleKatauvfiginiarparput.
ersserKigsumik nalunaerutigerusu-
tarput unauvOK:
kikutdlunit nålagkersuinikut suli-
niaKatigigfit atarKissariaKaråt SIK-
ip atautsimérssuarnermine aula-
jangersimasså, suleKatigingnut kiku-
nutdlunit KilerssorneKarumångineK.
nalungilarput sulissartut SIK-imut
ilaussortaussut aulajangiussarigåt
Kutdlersaussunit aulajangiusimane-
KartuartugssaK. taimailivdlune suju-
nertarissaussoK sulinermik inuniutig-
dlit pissaunerup mumingneKarnigsså-
nik sujunertaKartumik partiliornig-
ssaK aitsåt piviussungortineKarsi-
naungmat. tamatumanilo Inuit Ata-
Katigit peKataunigssartik sujunerta-
rissartik maligdlugo aulajangiusi-
mavdluinarpåt.
sulissartuneK autdlåviuvoK, ataKa-
tigingneK pissauneruvoK*
Inuit AtaKatigit Kitiussumik
nåkutigdlissoKarfiat
git Kamuna åniatdlangnermik mi-
sigissaKarfiungitsorneK ajorput.
nuliat — Kitornat -— angajorKåt
nimårnerat tusåvarput, tåukualo
saniane KeKartutut aperiumav-
dluta: sok? ukiordle KångiutoK a-
kissuteKarane ingerdlarKigpoK.
aulakordlutik ånersaissut ila-
mingnik iloKiångortitsissut agdlåt
tOKutsinerpagssuit pisimåput i-
nuiånguane taima ikigtigissune i-
kingutigiginartariaKaraluartune
mingnerungitsumigdlo suleKatigi-
ginartariaKaraluartune. imigag-
ssamut periautsit nutåt KanoK ki-
nguneKarumårnersut ukiortåme
pisångatigåvut.
nangminerssornerulerdluta u-
kioK nutåK atulerumågarput ti-
kitdluarKuniartigo. ukiutut avdla-
tutdle issertugaKarpalugdlune tå-
kutOK. Kularutigingilarput nuå-
nersorpagssuarnik misigititaru-
måråtigut åmale åipåtigut nalu-
nago nuåningitsunik nalautaKar-
tarumårdluta. sujunigssaK nalu-
ssarput atåssuteKaKatigigdluta a-
vigsårtunatalo iserfigisavarput,
nunavtine inungup atausinauv-
dlunit pisinåussusia nukingilo pi-
ngitsorsinåungilavut tamaisa a-
torfigssaKartipavut.
avångarssuaK — KavångarssuaK
— pavångalo tunumit neriutit a-
tautsimut katerssortigik. nålag-
kersuinikut isumat åssiginginerat
tamåt Kumut Kångerdlugo ukior-
tågssame atausinarmik kigsaute-
Karpugut: „ukiortån pivdluarnar-
tingåruk".
Otto Steenholdt.
HANDELSKOSTSKOLE
Lærlingeskole-handelseksamen-facjprover-specialkurser
Atåssutip ukiortåme
i n uvd I uar Kussutå
inup atausTnauvd I unit nuké
pmgitsorsmåungilagut
8