Atuagagdliutit - 04.01.1979, Blaðsíða 10

nangminerssornerulerneK
pivdluakatårfiusångilaK
— autdlarnautånitdle erKarsau-
liga avdlångortisimångilara, tåssa
pivdluarnigssamik kinguneKåsa-
ngatingilara. sordlule taimane i-
nusugtut OKauseKautåne atsioKa-
tauvfigissavne taineKartOK hjem-
mestyre kinguneKångitsortug-
ssåungilaK misigissanik ilungersu-
nartunik pigssarigsåginånginer-
migdlo. tamåna piarérsimavfigisi-
mavara taimanikutdle.
— inungnut atausiåkånut Ka-
noK suniuteKåsasoraiuk?
— isumaKarpunga sapingisamik
ingerdlatsineK tigujartusagigput
inungnut atausiåkånut suniute-
Karsinaunera maligtaralugo, ilua-
siartortitariaKåsagigputdlo inung-
nut atausiåkånut tungatitdlugo
ama.
— ilingnume KanoK kinguneKå-
sasoraiuk?
— pitsauvatdlångitsumik, sua-
lungmik akilerårutit tungaisigut.
avdlatutdle ajornartumik nang-
maKataussariaKåsaugut. tamåna-
lo piarérsimavfiginiarssaråra.
nangminerssulisaugut
akigssaKartileruvtigo
— isumaKarpit hjemmestyre
nangminerssulivingnigssamut aut-
dlarKautausinaujumårtoK?
— ilimagåra KaKugorssusagalu-
arnersoK inuiånguit ilåinut nang-
minerssulivigkusungnermik piu-
massaKautaulerumårtOK. suju-
mutdle takordlorsinåungilara pi-
sussutit tungaisigut KanoK pig-
ssaKartigiumårnersugut taKamo-
riarsinåunginavko. isumaKarpu-
ngale tamåna piumårtoK ingmi-
nut akilersinaulerpat.
— nunavtine inoKatigit KanoK
isangatipigit ukiut Kulit Kångiug-
pata?
— isumaKarpunga nangminer-
ssornerulerneK aitsåt misigivdlua-
lerumårigput, tåssa sujumut aut-
dlariartulerumårtugut.
— inoKatigit taimanikumut Ka-
noK isassut kigsautigisagaluar-
piuk?
— inoKatigit akunermingne a-
kåreKatigingnerat OKausinåungit-
sumik piviussungorsimåsassoK,
tåssa kalåtdlit Kavdlunåtdlo måne
atorfigssaKartitavut tamarmik
endgsivdlutik inoKatigigsinåusav-
dlutik.
naKiterisitsissarfiup Høst og Søns Forlag-ip naKitertisimavå atuagaK
ateKartoK „Eskimoting" (eskimut pé) Grete Petersen-ip agdlagå.
atuagaK 100-ngajangnik KuperneKarpoK, åmalo ajoKersussutiger-
Kigsårdlugo kussanartunik atortuliorsinauneK KangarujugssuaK eski-
mOt pissarneråtut. åjuna tugtup amianik åKångitsuliaK kussanavig-
sok misutamik amermik sinåkusersugaK. åKångitsoK åmit iligserner-
dlukuinit sanåjuvoK.
Høst og Søns Forlag har udgivet bogen „Eskimoting", skrevet af
Grete Petersen. Bogen er på knap 100 sider, og den giver nøjagtige
anvisninger på, hvordan man kan fremstille smukke brugsting på
grundlag af de gamle, eskimoiske traditioner. Her en køn vest af
rensdyrskind med kantninger i farvet skind. Vesten er syet af skind-
rester.
ajoKersuissoK 71-inik ukiulik
Kalåtdlit-nunåne suliniartOK
— Kilanårpunga sulinigssamut atorfigssaKartmeKar-
fivne, ajoKersuissoK utorKalissoK oKarpoK.
ajoKersuiartortitaK 71-inik ukiu-
lik, Jørgen Jørgensen, Århus, u-
kiortåK autdlartigpat Sisimiune
autdlåveKardlune Kalåtdlit-nunå-
ne nunagssiniarpoK ajoKersuiar-
tordlune.
Danmarkime Kristeligt Folke-
partimik pilersitseKatausimavoK
partivdlo avisiane oKalugtuardlu-
ne, Kalåtdlit-nunånik soKutigi-
ssaKarnine tungaveKartoK ukiune
20-ne agdlagfigeKåtauteKatigisi-
magamiuk Sisimiune pinsemissio-
nip stationiata pissortå, Hune
Åsbholm. — erKarsautaugatdlar-
poK ukioK atauseK Kalåtdlit-nu-
nåninigssara. kisiåne ingminut
aulajangivigigaluarpunga tagpa-
vaniginalerumavdlunga. Kilanå-
råra sulisinautitaunigssara pissa-
riaKartineKarfivne, Jørgen Jør-
gensen OKarpoK.
nangipordlo OKardlune ajorna-
kusortussoK kalåtdlit akornåne
suliniarneK. — ajoKersuiartortit-
sivik autdlartingmat 50-ikut aut-
dlartineråne agsorssuaK akerdle-
rineKarpoK — akerdliuneK, agdlåt
malerssuinermik taineKangajagsi-
naussoK, ajoKersuiartortitaK oKar-
poK. — kisiåne uvdlumikut pissut -
sit avdlåuput.
Jørgen Jørgensen åma atuagag-
ssiamik sarKumersitsissartusima-
vok. 1969-ime autdlarnerpå „Ba-
sunen", kingusingnerussukut ati-
ne avdlångordlugo „Midnatsbasu-
nen“-imik ateKalersoK. atuagag-
ssiaK 3.000 anguvdlugit amerdla-
tigissunit pissartagarineKalersi-
mavoK, kisiåne Jørgen Jørgen-
senip unigtitariaKarsimavå 1976-
ime aningaussatigut ajornartorsi-
utit perKutigalugit.
Jørgen Jørgensen: — ajornakusu
ngåtsiarpoK kalåtdline ajoKersuini-
arneK...
Jørgen Jørgensen: — Ret vanske-
ligt at missionere blandt grønlæn-
derne ...
bankbogit tamamikut
nalunaerutigineKarmat bankbogit 1.21532, 1.24336, 1.24497,
1.24641, 1,25273, 1.25882, 9.64538, 9.65017, 9.65032, 9.66216, 9.67094
åma 9.67941 tåmarsimassut Kåumatit pingasut Kångiutinagit
pigingnigtut aggerKuneKarput bankbogit pitik Kularnarung-
naersikiartcrKuvdlugit, taimailiångikunik atorungnaersineKå-
sangmata.
Grønlandsbanken A/S
Postbox 75, 3900 Godthåb.
Bortkomne bankbøger
Da det er anmeldt, at bankbøgerne 1.21532, 1.24336, 1.24497,
1.24641, 1.25273, 1.25882, 9.64538, 9.65017, 9.65032, 9.66216,
9.67094 og 9.67941 er bortkommet, indkaldes herved med 3 må-
neders varsel ihændehaverne til at melde sig og godtgøre
deres ret til bankbøgerne, der i modsat fald vil være morti-
ficerede.
GRØNLANDSBANKEN A/S
Postbox 75, 3900 Godthåb.
„uvanga nangmineK isumaKarpu-
nga — åssigingisitsineK atortine-
Kåinåsagpat — ajunginerussoK
nunarput ingminut nålagkersuler-
pat Savalingmiunisut. taimailig-
pat pisinaussånguarput nåpertor-
dlugo ikiunialisagaluarpugut nu-
navta piorsagauneranut".
taima OKarpoK taimane Au-
siangne kommunalbestyrelsime
sujuligtaissoK Hendrik Johansen,
AG-ime maj 1970 aperssorneKar-
dlune sume inungorsimanermut
tungatitdlugo.
taimåitumik
hjemmestyre 3
Hendrik Johansen uvdlumikut
sujuligtaissuvoK Ausiangne ikiui-
ssarnikut udvalgime tåunalo poli-
tikerit pingajoråt hjemmestyri-
mik akuerssordlutik tamanut ang-
massumik OKauseKarsimassut.
tåuna sujorxutdlugo landsrådi-
mut ilaussortaK Jørgen Olsen
(1959-ime) Inuit-partimilo sujulig-
taissusimassoK Ulrik Rosing
(1967-ime) oKauseKarsimåput
hjemmestyremik ilalerissunik.
Kåumat KångiutinartOK Hendrik
Johansenip entarsaut tamåna
malerssorsimavå junime Sisimiu-
ne atautsimérssuarnerme inusug-
tut OKauserissånut atsioKatauner-
migut.
kalåtdlit Nordisk
— nautsorssåtigerérneKarsinauvoK
Kalåtdlit-nunåne landsting, hjemme-
styre atullsagune kigsautigiumårå
Kalåtdlit-nunåta Nordisk Rådime siv-
nissoKarnigsså. taima nalunaerpoK
inatsissartune ilaussortaK Otto
Steenholdt Nordisk Rådip kulturud-
valgiata Christiansborgime atautsi-
mlneranut atassumik. Steenholdt pe-
KatauvoK atautsimlnerme kingorårti-
tut.
— Kangale kigsautigisimavarput
Nordisk Rådime sivnissoKarnigssar-
put, uvagut kulturerput, OKalugtuari-
ssaunerput, inåssauserput emarsar-
tauserputdlo sunerneKarsimaleKing-
mat nunanit avangnardlernit kultu-
riånitdlo, Otto Steenholdt OKarpoK.
Otto Steenholdtip oxautigå Nor-
1970-ime OKauserissaK tåuna i-
låtigut imåipoK: „månamut angu-
simassavut politikikut angunia-
gagssamik sujorniussaKarnerput
tungavigalugit såkortumik ersser-
Kigsarniarparput Kalåtdlit-nunåt
nangminerssornerussoK politiki-
kut anguniagkavta pingårdluinar-
tut ilagingmåssuk. sujunertap ta-
matuma anguneKarnigssånut av-
Kutigssatut pingårtutut issigårput
politikimut ingerdlatsinermutdlo
tungassunik aulajangertagkat må-
nåkornit angnerussumik nunavti-
ne nangminerme pissarnigssåt".
nangminerssornerulerneK
naligigsitauneK pinago
suna pivdlugo taima OKauseKarsi-
manine Hendrik Johansenip måna
navsuiauteKarfigå:
— pissutigåra kalåtdlit Kavdlu-
nåtdlo aningaussarsiaisa ingming-
nut Kaningoriartornigssåt norKåi-
ssutigineKaraluarmat anguneKar-
sinaunanile piårnerulårtumik. tai-
maingmat kigsautigisimavara a-
KutsineK uvagut nangminérne-
ruvdluta ingerdlatilisagigput, å-
ma aningaussat tungaisigut.
— hjemmestyre uvdlume sule
akuerssorpiuk?
— akuerssordluinarpara taima-
nikutdlo pissutigissåka uvdlumi-
kut avdlår.gortingilåka. aningau-
ssanutdle tungassuinait erKarsau-
tigivatdlårungnaerdlugit avdlati-
gutaoK ingerdlatsinigssaK aulaja-
ngissarnigssardlo isumagåka.
— hjemmestyre KanoK kingu-
neKartugssatut takordlorpiuk?
Råd soKutigigåt
disk Rådip kulturudvalgiata uvdlor-
mut OKalåserissånltOK tapersersor-
dlugo, tåssaussoK Nordisk Instituti-
mik Ålandime pilersitsinigssaK.
Stortingime ilaussortaK Jo Ben-
kow, Norge: — kalåtdlit Nordisk Rå-
dime sivnissoKarnigssånut ajornar-
torsiut uvanlpoK, nålagauvfit nang-
minerssortut kisimik ilaussortaving-
nik ilaussortaKartitsisinaungmata.
kisiåne åssersåtigssaKarpoK s6rdlo
Ålandip Finland avKUtigalugo ilau-
ssortaKartitsinerahik. Nordisk Råd-
ime pingårtineKarumårpoK Danmar-
kip tamatumunga KanoK isumaKarne-
ra. uvangale ilimagissorujugssCnerar-
sinauvara Kalåtdlit-nunåta ardlåtigut
ilivdlune sivnissoKalernigsså.
h.
10