Atuagagdliutit - 24.07.1980, Síða 10

*
AG
EF-ip arferit piumavai
isumaKatigingningniarnigssamut pisinautitauneK
atautsimititap Danmark Kalåtdlit-nunåtdlo sivner-
dlugit kigsautigå.
arfangniarneK neKigssarsinartaKaoK, Inuitdlume arfangniarnermik inussuteKartuarsi-
måput.
Der er meget kød i hvalfangst, og inuit-befolkningen har traditionelt levet af hvalfang-
sten.
Rumame isumaKatigissutaussup
OKauseKatigivisa sujugdliåne ag-
dlagsimavoK nålagauvfit EF-
imut ilaussut »aulajangersima-
ssut Europame inuiait akornåne
atautsimut Kanigdliartuinarnig-
ssamut tungavigssaussumik pi-
lersitsisavdlutik«. isumaKatigi-
ssut pissugssautitsinångilaK
OKautsinut isumanatigissutip
ingmikortortaine 248-me agdlag-
simassunut, amale taimailiortar-
nigssamut nåmagsissaKardlui-
nartarnigssamutdlo. anguniagau-
ssok oKautigineKarpon tåssau-
ssok nålagauvfit ilaussortaussut
suliniuteKarnerinik tamanik
atautsimortitsiartuinarnigssaK,
Europamik atautsimititaK nålag-
kersuinikut agdlagfeKarfigalugo.
taimåitumik ingmikortume tuså-
massaussume 235-me agdlagsi-
mavoK, sune pissagssaKarfingne
atautsimortitsinigssaK kigsauti-
ginartOK påsinarsisagpat, isuma-
Katigissutdlo tamatumlnga ima-
Kångigpat, tauva atautsimititap
taimailiornigssamut tungavig-
ssaa nalernutoK suliarisavå, mi-
nisterrådivdlo inatsissartut tu-
sarniaivfigerérnerisigut tåuna
inatsisingortisavå.
sulenatigingnen namagsissa-
KardluarniartoK EF-ip sivnissuv-
figå, nåmagsissaKarumåssuser-
dlo ilåtigut samumerpoK isuma-
Katigissutip ingmikortuata 235-p
atorneKariartuinarneratigut. sor-
dlo retsforbundip ilaussortaisa
ilåta Ib Christensenip ardlaleriar-
dlune arajutsinavérsårKUSsarå
ilumut tamåna ingerdlatsineru-
vok arajutsinavérsågagssaussoK.
pissagssanarfit Rumame isuma-
Katigissumik suliaringnigtut
nautsorssutigisimångisait, tåu-
kualo atautsimortineKarnigssåi-
nut ingm. 235-p kivitsissutitut
atorneKarfigisimassai tamaisa
måne taigusångilåka, kingugdliu-
ssukutdle pisimassoK Kalåtdlit-
nunåta soKutigissainut tornåi-
nartumik agtumåssuteKartOK ki-
siat unigfigisavdlugo, tåssalo: ar-
ferit pivdlugit isumaKatiging-
ningniarnigssamut pisinautitau-
neK.
imap milumassue
imap milumassue Rumame isu-
maKatigissume agdlagsimatitdlu-
git ilautineKångitdlat. ingmikor-
tutdle 38-anut ilångussan Il-me,
sulivfit nunalerinermut aulisar-
nermutdlo tungassut agdlagtor-
neKarfigissåne, ingmikortut mar-
dluk tungaviussut puissit arferit-
dlo pivdlugit nålagkersuinikut
ingerdlatsinigssamut autdlarner-
fiussutut EF-ip tungånit atusav-
dlugit kigsautiginenartut taine-
Karput: åipå tåssa taineKartut
»umassut umåssusigdlit« åipålo
»Kalornit ulialo imap milumassui-
nit pigssarsiat«. kingugdlerme
taineKartume pingårtumik ernar-
sautauvoK arferup orssua avdlat-
dlo taimåitut, sordlo mågarina-
mik sananerme ilautineKartartut,
sujugdlermilo Rumame isumaKa-
tigissumik agdlagtut taimane isu-
mamingnitisimavait kukukut
inigssiamingnltut, ugsigit piarait
inimingnltut, pulukit kinguågssi-
ortitat avdlatdlo, tåunalo måna
angnertussutsimine tamarmiu-
ssume påsineKartalerpoK. arferi-
me umassuput umåssusigdlit,
nauk Rumame 1957-ime kimitdlu-
nit erKarsautiginenångikaluar-
tut.
autdlarnerfigdlo tutsuviginå-
ngitsoK tåuna autdlarnerfigalugo
— paragrafilo gummiussoK 235
tåuna atorneKarulugkiartuinar-
toK isumaKatigissutausimanera
pivdlugo såkugalugo — atautsi-
mititap isumaKatigingningniar-
nigssamut pisinautitauneK inui-
ait nålagkersuissuinit tiguvdlugo
arfangniarneK pivdlugo nunat ta-
malét atautsimititaliånut, IWC-
mut, ukiormåna tuluit nunåne ju-
lip 20-anit 27-anut atautsimltug-
ssamut mana tigutiniarniarpå.
Danmark piumångilaK
kisiåne EF ajornartorsiuteKar-
poK, tåssalo Kavdlunåt Kanon
isumaKarfigingningnerat. taimai-
liorniarnermime Danmark pena-
taujumångilaK. pissutaussut er-
KoriåinarneKarsinåuput — mini-
sterime akissuteKartineKarsinåu-
ngitdlat KanoK isumaKarnitik mi-
sigissuserpalårtut pivdlugit —
inuinaussuvdle pissutausinaussu-
tut takordlornartut mardluk ta-
kusinauvai. åipå tåssa Kavdlunåt
nålagkersuissuisa inuiaKatigig-
tut avdlanit OKartugssauvfigine-
Kånginerup iperarneKariartoru-
ssårneranut akerdliunerat, tama-
tumungalo pissutaugunardlune
taimanerpiaK Danmarkime EF-
imik tatigingningineK nalinginau-
ssok. åipålo tåssa Savalingmiu-
nik Kalåtdlit-nunanigdlo pingår-
titsineK, arfangniarneK tåukunu-
nga pingåruteKarmat Europap
ilåne ilisimaneKångitsumik.
suliagssame téssane atautsimi-
titap tungånit såkortunerussu-
mik såkukinerussumigdlunit åssi-
gingitsutigut påsiniaineKartit-
dlugo Danmark manamut isuma-
KateKarsimavoK, tåssalo tuluit
nunåt. amame tuluit kigsautigisi-
mångilåt inuiåussutsip iluane
nangmineK aulajangisinaunerup
teKerKUata tåussuma iperarne-
Karnigsså. tapertaussordle tåuna
mana aseroriartulerpon. aulisar-
nermut ministerit Luxemburgime
junip 16-åne atautsimlneråne tu-
luit erssersitsiput pineKartume
tåssane atautsimititap kigsautai-
sa akuerineKarnigssanut imana
piarérsimåsavdlutik. tåssalo tai-
mailivdlune mana Danmark kisi-
milerpoK, igdluatungeralugit
atautsimititaK åma inuiait arfi-
neK-pingasut nålagkersuissue,
tåukua tamarmik Kavdlunåt tai-
mailiorneKarnerat akissugssauv-
fiungitsutut nalerautungitsutut-
dlo isumaKarfigalugo. tamåna
Kavdlunåt åtésinaunerdlugo?
pineKartoK tåuna kalåtdlinut
ilungersunarpoK. arfangniarneK
pivdlugo atautsimititame isuma-
Katigingningniarnerit tukagtutut
sumut tamaunga sangmivigpag-
ssuaKarput ilungersunardlutig-
dlo, kisiåne Kalåtdlit-nunåt ma-
namut pitsauvdluartunik sivni-
ssutitaKarsimavoK, ilåtigut Ka-
låtdlit-nunåta ministerei<arfiati-
gut, tåussumalo kalåtdlinut pini-
artunut ilumussusia kimitdlunit
KularineKarsinåungilaK, Kalåt-
dlit-nunåta landsrådianit, måna
nangminerssorneruvdlutik onar-
tugssat, sivnissutitåtigut. ar-
fangniarneK pivdlugo atautsimi-
titame tåukuninga sivnissutita-
Karnikut manamut iluagtitsine-
KartarsimavoK kalåtdlinut pissa-
rissagssat aulajangersimassumik
amerdlåssusigdlit namaginartut
pigssarsiarisavdlugit. taimåissu-
serdle avdlångordluinartugssau-
vok soKUtigissavut IWC-me isu-
maKatigingningniarnigssamut
ångutingmermingne Europame
atautsimititamit ivsingerneKar-
Kårtalisagpata, soKutigissavut-
dlo sulissutigineKalisagpata ator-
filingnit europamiunut tamanut
atassunit KanoK pissuseKarnivti-
nik agdlagfinartigut ilisimassa-
Kartunit.
arferit mikissut
tamåkulo tamarmik pitsauneruli-
ssutigiséngilåt tusarnenartaler-
sok una: Amerikap Canadavdlo
nålagkersuissuisa pilerssårutigi-
gåt arfangniarneK pivdlugo
atautsimititaK kajumigsårniar-
dlugo arferit mikinerussut OKar-
tugssauvfigineKarnerat ama tåu-
ssumunga tigorKuvdlugo. periau-
siussut manamut atortussut ma-
ligdlugit IWC-p aulajangersaivfi-
gissarsimavai arferit angineru-
ssut, tåssalo tikågugdlingnit ku-
mutdlo. arferit mikinerussut sor-
dlo Kilalugkat KaKortat Kerner-
tatdlo, årdluarssuit avdlatdlo tai-
måitut OKausigssaKarfigineKar-
nerat nunap inuinut arfangniar-
nermik inuniarnermingnut Ka-
ngånitdle pissusigssamisuginar-
tumik sangmissaKartunut mana-
mut tigumlnartitdlugo.
arfangniarneK pivdlugo ataut-
simititap nunanit tamalånit ilau-
ssortauvfigineKartup aulajangi-
nigssamut pisinautitaunera ang-
nertusitineKåsagpat åma Kilalug-
kanut KaKortanut Kernertanut-
dlo tungassungordlugo åmalo ta-
matumunga penataussumik kalå-
lei< atautsimititame peKatauti-
taussoK EF-imit anisineKardlune,
tauva tamåna Kalåtdlit-nunåne
ersserKigdluinartumik misigine-
KåsaoK inuiait sulivfigssuaKarfiu-
ssut takornartat imånarssuardlo
sujulerssorneKartut tungånit pi-
ssauneK atordlugo åmalortumik
tigumingningnertut. kalåtdlit pi-
niartut akornåne narrujumerner-
ssuaKåsaoK, taimailineKarnerani-
lo Kularnångitsumik sule angine-
russumik KularungnaersineKå-
saugut taimatut ingerdlanerme
peKatigissagssat tugdluångitsut
KinerneKarsimassut.
tamatumingauna påsingning-
nermik ilåtigut pissutenartumik
»Inuit issigtormiut atautsimér-
ssuartut« Nungme atautsimlner-
mingne namagserKåmersume au-
lajangersagkamik isumaKatigi-
ssutenartut, tåssane OKautigine-
Kardlune atautsimérssuartut ta-
måkissumik Danmarkimik taper-
sersuinerånik, EF-ip pissagssa-
Karfingme tåssane atautsimortit-
siniardlune pilerssåruteKarnera
akerdleralugo. apemutine arfang-
niarnermut tungassune Kalåtdlit-
nunåta tupingnångitsumik peKa-
tigissagssai tåssåungitdlat Briis-
selime igdlorssuarssuarne igalå-
miniussune sissaussunilo igsia-
ssut.
pingortitamut tungassut
tamaisa EF-ip piumavai
pissagssanarfigdlo tåuna sule av-
dlanik ilaKarpoK. tåssanilo pine-
Karput eraigsisimatitsinermut
tungassut tamarmik EF-imik
atautsimititap issaine pingortita-
mut tungatineKalisassut — sor-
dlo pinenartOK tåuna Kavdlunåt/-
kalåtdlit periausiat maligdlugo
piniarnermut tungassutut suliari-
neuartugssaugaluartoK — åmalo
pingortitamut tungassut tamaisa
pivdlugit isumaKatigingningniar-
nermut pisinautitauneK inuiaKa-
tigit pingortitaK pivdlugo mini-
stereKarfinit nungneKartariaKar-
tOK atautsimititap ingmikortuisa
ilanut »pingortitamut tungassut
pivdlugit niorKutigssanigdlo
atuissut igdlersorneKarnigssånik
sulivfingmik« tainenartumut. av-
dlanit OKartugssauvfigineKångi-
nermik tuniussinermut, atautsi-
mut eKiterisitsinermut naligigså-
rinermutdlo atautsimititap på-
singningnera nåpertordlugo ama
tåssa ilånguneKåsåput nerssutit
nujuartat naussutdlo Europami-
tut, tåssungalo ilångutdlugit sut
tamaisa Kalåtdlit-nunåne imami-
tut, tingmissut pisugtutdlo. Ka-
låtdlit-nunane isumaKatigissute-
Karnermut tungatitdlugo Euro-
pamut ilauvoK, taimåitumigdlo
Kalåtdlit-nunåta puissai arferilo
åma tåssåuput »Europap nerssu-
tai nujuartat«. påsingnigsinau-
ssup påsiliuk.
Kalåtdlit-nunåt
ilaussortaujungnaertariaKar-
POK
tuluit nunåta taimatut ineriartor-
nermut akerdlilersuinine taimai-
tingmago Danmark ilungersunar-
torsiortugssauvoK. nålagkersui-
ssut KanoK isumaKarnerånik tati-
neK angnerusaoK. inuiait avdlat
nutårsiagssaKartitsissuine Kav-
dlunåt pingortitamut tungassune
sorKUsaitsunik ingmingnuinaK
nålagarissunik, Nordsøme aulisa-
pilugtunik Kalåtdlit-nunåtalo er-
Kåne arfernik ujajainiartunik tai-
neKartalerérput. malik KorsussoK
erKigsinermutdlo Korssussumut
isårian nukigtuput agdliartordlu-
tigdlo, månalo Danmarkip miki-
ssup Europap ilånut tamarmut
mana kisimltup ama Danmarkip
mikissup tåussumarpiaup misigi-
ssagssaK misigiumårpå. Europa-
me pingortitaK pivdlugo suliniar-
neK tamarme Danmarkimut ig-
dluatungiliutineKåsaoK. Europap
inatsissartuine pingortitaK piv-
dlugo udvalgime Kavdlunånut
OKautsit såkortut atorneKalerér-
put, taimailiornerdlo såkukitdli-
sångilaK Danmarkip »silagtumi-
nigssåta« inigssinigssåtalo tu-
ngånut. uvagut Kalåtdlit-nunåru-
tugut Kularutigingilarput Kav-
dlunåt nålagkersuissuisa piumå-
ssuseKardluarnerat arfernut tu-
ngassut inuiangnit nangminiu-
ssunit tiguminartineKarKuneri-
nut, tamatumale aulajaivfiginig-
ssåta Kanormita sivissutiginig-
ssånik ingmivtinut aperisavdluta
pissutigssaKardluarpugut.
tamatuma Kalåtdlit-nunånut
kinguneKarnigsså nalunångilaK.
uvagut Kalåtdlit-nunåne nåmagi-
narsinåungilarput Kularutigssåu-
ngitsumik arfagtarissagssat ang-
nikitdlisineKariartuinarnigssåt
Europa pivdlugo atautsimitit'a-
mit Europame inatsissartut pi-
ngortitarssuarmut udvalgiånit
eKåissuseKéngitsumit suniniapi-
lugtumitdlo pingitsailineKartu-
mit suliarineKartoK. kulturivtine
inunerup sianiutå tamatumånga
erKorneKarpoK. Kalåtdlit-nunåt
mana EF-imik agssortuissugpat,
tauva takuneKåsaoK KanoK pisso-
KåsassoK atautsimititap arferit
kisermåunialisagpagit.
ineriartornerup tåussuma ta-
matigut takutipå EF-ip avatånl-
kuvta pitsaunerusassugut. tauva
peKataunermut tungassumik Ka-
non itumigdlunit iluarsåussine-
nartitdlugo tungaviussukutdlo
soKUtigissavut inatsisitigut aula-
jangerneKartumik isumangnait-
dlisaivfiginenartitdlugit, imalu-
nit niuvernermut aulisarnermut-
dlo tungassumik pitsaussumik
isumaKatigissuteKåinardluta,
Europap aningaussauteKarfing-
nit taplssutisiarissartagkavut
ånainenartut isumai<atigissuti-
kut tåssuna igdluatungilernenar-
titdlugit. tamåna isumanik ernig-
sisitsisaoK. taimatut itumik ilusi-
linenartitdlugo EF agssortortigi-
sångilarput. inuianatigitdle nula-
ngerdlugit atautsimortitsiniar-
dlune penatigigfingmut nunar-
ssuarme avdlauvdluinartume pe-
KatåutuinarnigssaK, pissauner-
dlo inungnit uvavtinik påsingni-
ngitsunit tiguminenartitdlugo,
tamåna navianarpon.
Finn Lynge.
Annoncér i Grønlandsposten - det betaler sig!
10