Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 16.10.1980, Blaðsíða 22

Atuagagdliutit - 16.10.1980, Blaðsíða 22
AG Kultur/Piorsarslmassuseq Tuukkaq Canadamiissimasoq Nunarsuarmi nunat assigiinngitsut inoqqaavisa isi- ginnaartitsisartuisa Torontomi Canadamiittumi naapisimaarsimanerat pillugu Tuukkarmiut oqalut- tuartut. — Tamatuma nukissamik nutaamik tuni- vaatigut, Reidar Nilsson oqarpoq Kalaallit isiginnaartitsisartut pi- ngasut Tuukkameersut qanittuk- kut Torontomi Canadamiittumi takutitsisaqattaaqatigiinnermi ilaasimapput. Ilisimaneqartutut Tuukkaq Fjaltringimi Jyllandip kitaaniittumi angerlartarfeqar- poq. Canadamiinnerat eqqillit cana- damiunik peqateqarlutik peqati- giiffiata aaqqissugaraa. Peqati- giit suliniutigisimavaat taasartik »Indigenious Theatre Celebrati- on« (Nunap inuiisa isiginnaartit- sisarnikkut naapeqatigiittarfiat). Tassunga isiginnaartitsisartoqa- tigiit 16-it tamarmik nunani na- jukkaminni inoqqaajusut aggersi- mapput. Peqataasut tassa isigin- naartitsissutissanik ilitsersuisar- tut ilanngullugit Kalaallit Nu- naannit, Saamit nunaannit, Ir- landimit, Amerikamit qiterlermit Australiamillu pipput. Tuukkamit peqataasimapput Makka Kleist, Rasmus Thygesen Reidar Nilssonilu. Angalaneq namminneq akilertussaasima- vaat, taamaattumik isiginnaartit- sisartoqatigiit tamarmik ilaasin- naasimanngillat. Suna tamaat eq- qarsaatigalugu Tuukkaq Canada- mi maluginiarluarneqartarsima- voq. Ukioq manna isiginnaartitsi- sartut allat peqatigalugit takutit- sisaqattaartarnerni Europami nu- nani assigiinngitsuni pisuni Tuukkamut soqutiginninneq ma- lunnarsilluareersimavoq. Soquti- ginninneq tamanna Canadami Tuukkap ingerlatsisua Europamisulli annertutigisima- voq. »Indigenious Theatre Celebra- tion« ullut qulit sivisussuseqar- poq. Isiginnaartitsisartoqatigiit ataatsit takutitsigaangata taku- titaat aqaguani immikkuualut- tukkuutaarluni suleqatigiiaani oqallissutigineqartarpoq isornar- torsiorneqarlunilu. Tamatuma sa- niatigut isiginnaartitsisarnerup naalakkersuinermi upperisamilu inissisimanera oqaluuserineqar- tarpoq. Kiisalu oqallisigineqar- tarpoq isiginnaartitsisartoqati- giit aningaasaqarnerat isiginnaa- gassiamillu takutitsinissamut pe- riaatsit atorneqartartut sammi- neqartarlutik. Tuukkameersut isiginnaartit- sissutit isiginnaartitsissutigisar- takkatik nalunngisaasut pinga- sut, Inuit, Nattoralik Uaajeerner- lu tunuliaqutaralugit isiginnaar- titsisimapput. Isiginnaartitsisa- qattaarnissat aallarnersarlugit Makka Kleistip Tuukkap suline- rata ilaanik takutitsivoq. Tama- tumani Tuukkap qanoq iliorsin- naanini malunnarluinnartumik takutippaa. Tuukkaq isiginnaar- titsisartuinnik isiginnaartitsisar- toqarluni sulisinnaasut ikittun- nguit ilagaat. Sinnerisa 15-it akornani isiginnaartitsisartoqati- giit pingasuit aamma taama peri- arsinnaapput. Taakku ilagaat isi- ginnaartitsisartoqatigiit Austra- liameersut — taakku Tuukkakku- tulli ineriartorsimapput. Malun- LADA 1600 NIVA •enrigtig ”altmuligbil” 4-hiulstrukken terræn/landeveisvoan 58% stigning og Vi meter vand er ikke nok til at standse den ny l_ADA 1600 NIVA og alligevel klarer den også 130 km/t på landevejen. 78 HK (DIN), 4 gear+2 trins reduktionsgearkasse Pris & gule lader = 8 fremadgående _ _ ___ og 2 bakgear, 0-100 km/t på 23 sek. M M M (heraf moms 6.738,-) + lev.omk. kr. 769,— incl. moms BLADA -en snusfornuftig investering... IMPORTØR: FREDERICIA MOTORKOMPAGNI A/S. TLF. 05/92 24 77 Aut. LADA-forhandler: Andersen & Martini Amerikavej 15 • 1756 København V Telefon 01 - 21 38 00 • Telegramadresse: Jetcars A S naatiginerusaalli tassaavoq qitik atorlugu saqqummeriaaseqarner- tik. Australiamiut suleqatigiissu- nik tapersersuisunik tunuliaquta- qarput, taakku taamaalillutik isi- ginnaartitsinermut tunngasut ta- maasa piffissaqarfigilluarpaat. Tuukkami aningaasarsiornermut tunngasut piffissamik annertu- ngaatsiartorsuarmik atuinar- tuupput. Aalajangersagaaneq — Isiginnaartitsisaqattaarnermi tassani inuiaat nunani najukka- minni inoqqaajusut isiginnaartit- sisartuini nukissanik nutaanik pissarsilluarpugut, peqataasut pi- ngasuullutik AG-mut oqarput. — Isiginnaartitsisaqattaarnermi misigisatta Fjaltringimi suliner- put aalaj anger sar tu tut ippaa. Pe- qatigitillugu malugaarput isigin- naartitsisartuinnik sulinerup qa- noq pingaaruteqartiginera. Isi- ginnaartitsisartoqatigiit arlallit suleriaaseq taassuminngalu ma- linnilluarsinnaassuseq pitsaane- rusumik angusaqarnissaralua- minni amigaatigaat. Isiginnaar- titsisunut allanut Tuukkaq naleq- qiullugu suliarilluakkamik isigin- naartitsisartorpalaartumillu peri- aaseqarpoq. Taamaammat isiginnaartitsi- sartoqatigiit allat tamatuma pi- ngaaruteqassusia paasivaat. Tuukkami suleriaaseq nunani al- lani ajornanngitsumik atorneqar- sinnaavoq. Tuukkamik soqutigin- ninneq angingaarmat Toronto- miinnermi kikkulluunniit soquti- ginnittut Fjaltringimi suleqataa- rusussinnaasut oqaloqatiginiarsi- mavavut. Torontomilu naapitat- ta ilagaat isiginnaartitsisartut suliatik qimaannarlugit Fjalt- ringimut ilaarusukkaluartut. . . Tuukkalli suleriaasia siarua- reersimavoq. Soorlu isiginnaartit- sisartut Guatemalameersut pi- ngasut Reidar Nilssonip timip »allanut oqalunnissaanik« atui- nissamut isumai naapertorlugit sungiusartartut paasivagut. Taakkuli pingasut Guatemala- mut utersinnaanngillat sakku- tuut naalakkersuisunik uppititsi- nerat pissutigalugu. Taamaatto- qarnerata takutippaa nunani kif- faanngissuseqarfiunngitsuni isi- ginnaartitsineq allanut oqaase- qarniutitut kisimi atorneqarsin- naasoq. Suleqatigiiffik nutaaq »Indigenious Theatre Celebrati- on« nunat inoqqaavisa isiginnaar- titsisarnikkut suleqatigiiffeqaler- nissaannut aallaqqaataavoq. Uki- ut marluk qaangiuppata qular- nanngitsumik Canadami suleqati- giiffik nutaaq pilersinneqarsin- naassaaq ateqartussaq: »Indige- nious Peoples Theatre Associati- on«. Ukiummi marluk qaangiuppa- ta Canadami, Torontomi, peq- qammersoq assigalugu pisoqaq- qittussaavoq. Tuukkamit siun- nersuutigineqartoq naapertorlu- gu ukiut marluk qaangiuppata naapeqatigiinnissaq taaneqas- saaq: »Indigenious People Thea- tre-Aasivik«. Taamaalilluni ka- laallit oqaasiat taanna oqaatsit allat soorlu »qajaq« »annoraaq« »ulu« assigalugit nunarsuarmiut oqaasersiamittut pigileratarsin- naavaat! Ukiullu marluk qaangi- uppata qularnanngitsumik »Indi- genious Peoples Theatre Associa- tion« allaffeqalissaaq. Tassani su- lissutigisassat ilagissavaat tu- saammik tuluttuumik spaniamiu- suumillu isiginnaartitsisarnikkut nunap inoqqaavisa periartarneri- nik tusagassiornermik imaqartar- tussamik saqqummiisarnissaq. ■urt. Reidar Nilsson, Makka Kleist Rasmus Thygesenilu isiginnaartitsisartoqatigiit Canadami katersuunneranni iluatsilluarsimaqisumi peqataasimapput. Reidar Nilsson, Makka Kleist og Rasmus Thygesen har været på en spændende teater- tur til Canada. Tuukkaq-Teatret til teaterfestival for indfødte folkeslag Den grønlandske teatergruppe Tuukkaaq fra Fjaltring i Vestjyl- land har haft tre af sine medlem- mer til en teaterfestival i Toronto i Canada. Det var en canadisk- indiansk organisation, som havde taget initiativet til arrangeringen af den første »Indigenious Thea- tre Celebration«, hvor der deltog teatergrupper fra 16 landes oprin- delige befolkning. Deltagerne, som i alt var omkring 150 skue- spillere og instruktørere, kom fra Grønland over Sameland, Irland og Mellemamerika til Australien. Fra Tuukkaaq-Teatret deltog Reider Nilsson, Makka Kleist og Rasmus Thygesen. De skulle selv betale rejsen til Canada, hvorfor hele Tuukkaaq-Teatret ikke kun- ne være med. I det hele taget har Tuukkaaq-Teatret markeret sig stærkt i Canada, og først efter dette års deltagelse i en række fe- stivals i Europa har interessen for Tuukkaaq-Teatret og dets arbej- de været Uge så stor i Europa som i Canada. »Indigenious Theatre Celebra- tion« varede i 10 dage, hvor de en- kelte grupper gav forestillinger, som dagen efter blev diskuteret og kritiseret i grupper. Desuden drøftede man teatrets rolle i poli- tik og religion, teatrets økonomi og den iscenesættende teknik. De tre repræsentanter fra Tuukkaaq-Teatret byggede en ny forestilling op omkring de tre sto- re forestillinger Inuit, Nattoralik og Uaajeerneq. Det var Makka Kleist, der som festivalens optakt udførte en part af Tuukkaaqs ar- bejde. I det hele taget markede Tuukkaq-Teatret sig meget stærkt i denne sammenhæng. Tuukkaaq-Teatret var en af de få teatre, som har mulighed for at arbejde professionelt. Kun tre af de andre 15 grupper var i samme situation. Deriblandt en gruppe fra Australien, der pudsigt nok havde præcist samme udviklings- forløb som Tuukkaaq-Teatret — bortset fra at den austalske grup- pe arbejde med dans som ud- tryksform. Den australske grup- pe havde en støttekomite til at hjælpe sig, så teatrets medlem- mer udelukkende kunne koncent- rere sig omkring at spille teater uden samtidig at tænke på for eksempel økonomien, der stjæler megen tid i Fjaltring. En bekræftelse — Vi fik på denne festival for de oprindelige folkeslags teatergrup- per et nyt mod, siger Reider Nils- son, Makka Kleist og Rasmus Thygesen til AG. Festival var en bekrætigelse på de ting, som vi arbejder med i Fjaltring. Samti- dig kunne vi se vigtigheden at at arbejde professionelt med teate- ret. Mange grupper manglede en arbejdsform og en disciplin til at opnå et bedre resultat. Sammen- lignet med de øvrige grupper var Tuukkaaq-Teatret længst frem- me mod en stram og professionel arbejdsform, og de øvrige grup- per indså nødvendigheden af den- ne arbejdsform. Tuukkaaq- Teatrets form kan sagtens overfø- res til andre lande. Og interessen for Tuukkaaq-Teatret var på fe- stivalen i Toronto så stor, at Tuukkaaq besluttede at holde »Åbent hus« for de skuespillere fra disse grupper, som har lyst til at medvirke i arbejdet i Fjalting. Der var i Toronto endda skuespil- lere, som var parat til at slippe, hvad de havde i hænderne og tage med til Fj alting. Men modellen fra Tuukkaaq har allerede bredt sig. For eksem- pel kom der fra Guatemala en gruppe på tre, som bruger nogle af Reidar Nilssons ideer i deres træningsforløb med at bruge kroppen som det afgørende ud- tryksmiddel. Denne gruppe kun- ne imidlertid ikke vende tilbage til Guatemala på grund af et mili- tærkup. Dette forhold viste, at mange grupper kun har teatret som udtryksmåde i et land, hvor der ikke er demonkrati. Ny organisation »Indigenious Theatre Celebrati- on« var optakten til stiftelsen af en sammenslutning af teatre fra oprindelige folkeslag. Om to år vil den nye organisation sandsynlig- vis blive stiftet i Canada under navnet »Indigenious Peoples The- atre Association«. Om to år skal der nemlig i Ca- nada holdes en ny festival i lighed med Toronto-festival for nylig. På et forslag fra Tuukkaaq-Teatret skal mødet om to år foregå under titlen »Indigeous People Theatre- Aussivik« altså et grønlandsk ord, der på samme måde som an- dre inuit-ord som kajak og anorak vil indgå i et internationalt sprogbrug! Om to år vil der sand- synligvis blive nedsat en sekreta- riat for »Indigenious Peoples The- atre Association«, hvis opgave blandt andet vil blive at udgive en avis på engelsk og spansk om ak- tiviteterne indenfor teatergrup- per fra de oprindelige folkeslag, -urt. 22

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.