Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 02.12.1981, Blaðsíða 21

Atuagagdliutit - 02.12.1981, Blaðsíða 21
Kalaallit Nunaat ilisima- tusartunut sammineqartoq Naalakkersuisunut ilaasortaq Lars Emil Johansen aallarniisussaagaluartoq qinersinissaq Pissutigalugu utoqqatsiinnartariaqarsimavoq Statens Samfundsvidenskabelige forskningsråd afholdt i dagene november et seminar på fune Landbrugsskole med det tormål at diskutere en række pro- jektskitser og projektideer, pri- jriært indenfor forskningsrådets beslutning om at gøre grønlands- torskning til et særligt initiativ- ornråde fra 1982 og nogle år frem. Blandt emnerne var således er- hvervsforhold, konsekvenser af ressourceudnyttelse og større an- *®gsarbejder og retsforhold og registrering af ressourceudnyttel- fen. Endvidere blev seminaret brugt til at diskutere samarbej- det mellem forskningsgrupperne, l rønlands Hjemmestyre og grøn- andsadministrationen iøvrigt, så forskningsprojekterne kan få hiart anvendelsesperspektiv alle- rede i projektoplægningsfasen, diedes at der fra projekternes start kan etableres samarbejdsre- lationer omkring udførelsen af de enkelte projekter. Blandt seminarets indledere var også landsstyremedlem Lars Emil Johansen, men i sidste øje- blik måtte han, på grund af ud- skrivelsen af folketingsvalg, mel- de afbud. Efter planerne skulle Lars Emil Johansen have talt over emnet: Grønlands Hjemme- styres erhvervspolitik, ligesom han skulle have skitseret de er- hvervsmæssige problemer og de politiske målretninger for dette arbejde, som hjemmestyret vil koncentrere sin indsats om i de kommende år. Endvidere var det meningen, at Lars Emil Johansen skulle have fremsat hjemmesty- rets ønsker til danske forskeres bidrag til analysen af erhvervs- området samt dets forventninger til det kommende arbejde. I seminariet deltog 73 forskere, politikere og embedsmænd. For- uden Lars Emil Johansen skulle også landsstyreformand Jona- than Motzfeldt have deltaget, men også han måtte sende afbud. Derimod deltog sekretariatschef Gunnar Mårtens og direktør Emil Abeisen. Blandt de vrige indledere var afdelingsleder Carl I. Carlin og konsulent Lars Birger Nielsen fra Grønlands Hjemmestyre, som af- lagde status for arbejde med 2. del af betænkningen om den er- hvervspolitiske udvikling i Grøn- land samt lektor Jens Dahl, som sammen med forskningsmedar- bejder Gerda Marie Odgaard tal- te om: Perspektiver i bygdeudvik- lingen. Nye projekter Den 15. december i år udløber an- søgningsfristen for de projekter, der falder indenfor de rammer som er udstukket i forbindelse med beslutningen om at gøre Grønland til et særligt initiativ- område. I løbet af foråret 1982 vil Statens Forskningsråds særlige grønlandsudvalg, der var arran- geret af seminaret, behandle de indkomne ansøgninger for deref- ter at sende en prioriteret indstil- ling til Forskningsrådet, som her- efter vil foretage den endelige for- deling af forskningsmidlerne, så projekterne kan igangsættes fra april-maj. Flere af projekterne vil have en løbetid over to måske tre år. -rg. Københavnimi kalaallit illuanni siulersuisut nutaat Københavnimi Kalaallit Illuanni ukiuni pingasuni forstanderitut sulereerluni Frederik Berthelsen novemberip aallaqqaataani ator- fimminit tunuarpoq. Illup siulersuisuisa tamatuma kingorna aalajangerpaat 1982-imi martsip aallaqqaataata tungaa- nut illu siulersuisooqatigiinnit si- ulersorneqarallassaaq tassaasu- nit siulersuisut siulittaasuat Jens Poulsen illumilu aalajangersima- sumik assistentiusut pingasut, suliassanik nalinginnaasunik, ani- ngaasaqarniarnermik qanoq iliuu- sissanillu assigiinngitsunik isu- maginnittartussat. Frederik Berthelsenip siunissa- mi kalaallit Københavnimi peqa- tigiiffittaavat aallunnerulissavaa kulturikkullu iliuutsinik assigiin- ngitsunik isumaginnittarluni. Jens Poulsenip AG-mut oqaati- gaa illup siulersuisui isumaliortut martsip aallaqqaataata missaani, aningaasassaqarnerulersimassa- gunik, forstanderimik atorfinit- sitseqqikkumaarlutik. -rg Ny ledelse af Grønlænderhuset i København Efter tre års virke som forstan- der for Grønlænderhuset i Kø- benhavn er Frederik Berthelsen pr. 1. november fratrådt stillin- gen. Husets bestyrelse har derefter besluttet, for en periode indtil 1. marts 1982, at ledelsesfunktio- nerne skal varetages af en kol- lektiv ledelse bestående af besty- relsens formand, Jens Poulsen, og husets tre faste assistenter, der henholdsvis varetager de praktiske ting, økonomien og ar- rangementerne. Frederik Berthelsen vil frem- over hellige sig arbejdet med den nye Grønlænderforening i Kø- benhavn og andre kulturelle ak- tiviteter. Jens Poulsen oplyser overfor AG, at husets bestyrelse påtæn- ker at besætte forstanderstillin- gen igen omkring 1. marts, når økonomien igen tillader det. -rg- pakatsiumångikuvit Atuagagdliutine neKeroruteKarit F orskningsrådet afholdt seminar om grønlandsforskning ■f'0ndsstyremecllem Lars Emil Johansen skulle have lndledt, måtte melde afbud pga. valget Statens Samfundsvidenskabelige forskningsråd novemberip 16- Janniit 18-iannut Tune Land- orugsskolemi seminareqartitsisi- Ofavoq oqaluuseritikkumallugit Phersaarusiassat pilersaarutissa- Oullu siunnersuutit, pingaartu- tunngassuteqartut forsk- ningsrådip Kalaallit Nunaanni ili- shnatusarnermik 1982-imi ukiuni- u tulliini pimoorussinerussa- Oiaarneranut. Taamaattumik oqaluuserisat Pagisimavaat inuutissarsiorner- ftiut tunngasut, atorneqarsinnaa- sUt atorneqarnerisa aammalu sa- Oaartornerulernerup kinguneri- sinnaasaat, kiisalu atorneqarsin- ftaasut atorneqarnerisa inatsisi- nut tunngasortaat nalunaarsor- neqarnerilu. Seminarimissaaq oqaluuserineqarput ilisimatusar- Kalaallit Nunaanni nammi- Oersornerullutik oqartussat Ka- aallit Nunaannilu pisortatigut 0qartussaasut allat suleqatigiin- n6rat, ilisimatusarnissamut piler- Saarutit pilersaarutaannaagallar- Oerminnili sumut atorneqarsin- Oaanerat paasinarnereertaqqullu- aammalu aallartinneqaner- j'ariniilli pilersaarutinut ataasiak- Kaanut suleqatigiiffiusinnaasu- nut ikkunneqareertarsinnaanerat pissutigalugu. Seminarimi aallarniisunut ilaa- sussaagaluarpoq naalakkersuisu- nut ilaasortaq Lars Emil Johan- sen, piffissarli kingullerpaaq ator- lugu utaqqatsiinnartariaqarsima- voq, folketingimut qinersissus- sanngoriasaarneq pissutigalugu. Pilersaarutit malillugit Lars Emil Johansenip oqaluuserisussaaga- luarpaa: Kalaallit Nunaanni nam- minersornerullutik oqartussat inuutissarsiornermut politikiat, kiisalu attullatsiartussaagaluar- lugit inuutissarsiornikkut ajor- nartorsiutit aammalu ukiuni tulli- uttuni namminersornerullutik oqartussat ilungersuunnerussa- maagaasa politikikkut sammivii. Eqqarsaataasimagaluarportaaq Lars Emil Johansenip saqqum- miutissagai namminersornerullu- tik oqartussat inuutissarsiorner- mut tunngasut sorliit ilisimatu- sartunut paasiaaffigeqquneraat aammalu suleqatigiinnissaq qa- noq isumaqarfigineraat. Seminarimi peqataapput 73 ili- simatuutut misissuisut, politike- rit atorfillillu. Lars Emil Johan- senip saniatigut aamma naalak- kersuisut siulittaasuat Jonathan Motzfeldt aggertussaasimagalu- arpoq, aammali utoqqatsiinnarta- riaqarsimalluni. Peqataappulli al- laffeqarfimmi pisortaq Gunnar Mårtens direktør Emil Abelseni- lu. Peqataasut ilagaat immikkoor- tortami pisortaq Carl I. Carlin si- unnersortilu Lars Birger Nielsen Kalaallit Nunaanni namminersor- nerullutik oqartussaqarfimmeer- sut, taakkualu Kalaallit Nunaan- ni inuutissarsiornikkut politiki pillugu isumaliutissiissutip im- mikkoortuisa aappaata sumut kil- lissimanera nalunaaruteqaati- gaat aammalu lektor Jens Dahl, ilisimatusarnermi suleqataasoq Gerda Marie Odgaard peqatigalu- gu oqaluuserinnittoq pillugu: nu- naqarfiit ineriartorneranni pisus- satut ilimagisat. Pilersaarutit nutaat Kalaallit Nunaata immikkut ittu- mik suhniarfigineqarnissaanut atatillugu pilersaarutit qinnute- qaatigineqarnissaannut piffissaq nassaaq decemberip 15-ianni. 1982-imi upernaat ingerlanerani Statens Forskningsrådip Kalaal- lit Nunaannut tunngasut pillugit immikkut ataatsimiititaliaata, se- minareqartitsisuusup, qinnute- qaatit tikiussorsimasut oqaaluse- rissavai tamatumalu kingorna pi- ngaarnersiuilluni Forskningsrådi- mut inassuteqassalluni, taassu- mallu aamma aningaasat ilisima- tuutut misissuinermi atugassat agguataavissorneqarnissaat isu- magissavaa, pilersaarutit maj- aprilimi aallartinneqarsinnaaq- qullugit. Pilersaarutit ilaat ukiuni marlunni pingasuniluunniit inger- lasussaasarput. -rg Atuagagdliutit 21
Blaðsíða 1
Blaðsíða 2
Blaðsíða 3
Blaðsíða 4
Blaðsíða 5
Blaðsíða 6
Blaðsíða 7
Blaðsíða 8
Blaðsíða 9
Blaðsíða 10
Blaðsíða 11
Blaðsíða 12
Blaðsíða 13
Blaðsíða 14
Blaðsíða 15
Blaðsíða 16
Blaðsíða 17
Blaðsíða 18
Blaðsíða 19
Blaðsíða 20
Blaðsíða 21
Blaðsíða 22
Blaðsíða 23
Blaðsíða 24
Blaðsíða 25
Blaðsíða 26
Blaðsíða 27
Blaðsíða 28
Blaðsíða 29
Blaðsíða 30
Blaðsíða 31
Blaðsíða 32
Blaðsíða 33
Blaðsíða 34
Blaðsíða 35
Blaðsíða 36
Blaðsíða 37
Blaðsíða 38
Blaðsíða 39
Blaðsíða 40
Blaðsíða 41
Blaðsíða 42
Blaðsíða 43
Blaðsíða 44
Blaðsíða 45
Blaðsíða 46
Blaðsíða 47
Blaðsíða 48
Blaðsíða 49
Blaðsíða 50
Blaðsíða 51
Blaðsíða 52
Blaðsíða 53
Blaðsíða 54
Blaðsíða 55
Blaðsíða 56

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.