Atuagagdliutit - 01.09.1982, Blaðsíða 28

angume inugsuanut
naussortaJivoK
umiat amernik citissalingnik anguartigdlit Margrethe
ingiatdlorpåt naussortaliartormat KeKertamut angajorKåme
erKaissutigssanik inugsulingmut
angatdlaténcat ardlagdlit kungip
umiarssuå ingiatdlorpåt Ausiangnut
tikisartornerane. talitarfingme inu-
sugtut Kagdlorsimåput karserssuar-
nut Kutdlltdlo napassuinut Kutdlar-
tersimavdlutik. avdlanisutdle tikitdlu-
ancussineK ingerdlavoK. Ausiaitdle
igdloKarfiuput angnertumik inusug-
tunut sulivfigssaileidnartut åmale så-
migdliuniat talerpigdliuniatdlo ma-
lungnauteKarfigissåinik inugdlit. ta-
månalume malungnarpoK. ukiut si-
samat matnma sujornagut Nup ig-
dloKarfigtut nagdliutorsiorneratut er-
falassulerfit amorutait kivdlorneKar-
simåput.
borgmesterile Knud Sørensen Atå-
ssutikormiuvoK. tåunålo Kamånga
pissumik kungikormiunik tikitdluar-
KUSSivOK.
nangminerssorneK
suleKatigingnerdlo
tikitdluamussineKainariartOK kungi-
kormiut KeKertamut Tupilangmu-
karput kiingimut inugsoKarfingmut.
tåuna nåparneKarsimavoK ukiut 30
matuma sujornagut Ausiait sujug-
dlermerdlutik kungimik tikerårne-
Karmata. ujarKat tåssanitut Ausiait
pigissåinit tamanit katerssorneKarsi-
måput.
nunarput taimane nunasiauvoK,
niuvertordlo O.R.B. Hansen ulersi-
nermeOKarpoK:
»inugsuk tåuna nalunaiaissusaoK
inuit kungikunik nuånaringningnerå-
nik åmale atautsimut kigsautigissau-
ssumik. tåssa nangminerssoriartorne-
rup agdliartuinarnigssånik. tåuna
Kaersumut tungavilerneKarsimavoK
erssersitsivdlune sujunigssame kig-
sautigissarput, kalåtdlit Kavdlunåtdlo
suleKatigingnigssaåt åma Kaersumut
tungavilerneKartariaK armat«.
åna dronninge naussortalivoK sivi-
sumigdlo KeKardlune angajorKåmi-
nut encåissutigssap kigdlingane.
amutsivik katerssugausivigdlo
amutsivingme sulissut 65-it sutdlisili-
ssårtut siagsimåput tikeråt amutsi-
vingmut pingmata. direktør J.H. Ste-
ensen OKalugtuarpoK tåuna pilersine-
KarsimassoK 1947-me taiguteKardlu-
ne Landskassip Umiatsialiorfinik.
autdlancåunut tukutuancanut tai-
mågdlåt amutsiveKarpoK. ukiut pi-
ngasut Kångiungmata pujortulérar-
ssuit KaKineKarsinångorput, 1960-
ikutdlo nålerneråne 250 tonsigdlit
amuneKartalerput.
GTO-ip amutsivik ingerdlatilerpå
1975-ime sujorna umiatsialiorfik 675
kvadratmeterinik angnertutigissoK
atulerpoK. sulissut kalålinåuput tat-
dlimat kisimik pinatik, sulissutdlo ag-
fait iliniarsimassuput. iluarsainerup
umiatsialiorneruvdlo saniatigut sulia-
rineKartarput matugssat listigssatdlo
kisalo radiunik iluarsaineK.
tikeråt soKutigingnigdlutik Kimer-
dlorpait igdloKarfiup katerssugausi-
viane åssit. katerssugausivik tåssa
ukiorpagssuarne K’utdligssane niu-
vertusimassup Avangnånilo folketi-
ngimut ilaussortaoncårtup Frederik
Lyngep igdlugisimasså, nautsTviaru-
pordlo inugtånut encåissutigssaK.
åssilissat ilagåt eneumitsuliortOK
ilisimaneKardluartoK Alibak, kingu-
liaKutå nikerartOK ukiut nikitarnerat
maligdlugo. åssilineKarsimavoK båli-
arssuarmik akiartoK Tipitumit imer-
tardlune efterskolime illniaKatime
uvfarfigssånik.
takugssaugujordlo arnaK puisse at-
dlautdlugo pilagtoK, issigingnårtiga-
lugo kunge Frederik, såkutut imarsi-
ortut nålagarssuåtut atortoK. tåssa
1952-ime kungikorsiornermit åssili-
ssaK. taimane KCKertaK IperarssuaK
aussivingortineKarsimavoK tovKit
åmit nåpåtitcrdlugit, umiat Kåinatdlo
sigssamut talititerdlutik. taimane ali-
anaersåvigsimåput K’unårdlo angut
imåinåungitsoK OKarsimavoK:
»kungiå, ernTnartoruna tåkuter-
Kingniarit, tikcrårångavit nuånerta-
kusoKaoKl«
nererssuarneK Nikomut-me
kommune nererssuartitsivoK Hotel
Nikomut-me, nerineKardlutik eKaluk
Ausiangne tikitcUuarKussiartortut clronningip Hagsigai.
Dronningen hilser på byens honoratiores i Aasiaat.
pujugaK, tugto sujataK kingulenciut-
dlo romfromage, tamatumane borg-
mester Knud Sørensen OKalugpoK
ilåtigut ima:
— uvdlume igdloKarfik nagdliu-
torsiorpoK issertuneKåsångilardle uv-
dluinarne ajornartorsiuterpagssuaKa-
ravta. Ausiait Kanga atuarfeKarnikut
Kitiuvdlutigdlo nioneutigssanut ni5r-
Kaivfiusimagaluarput. aulisarnerdle
igdloKarfiup sujunigssarå, taimåitu-
migdlo aningaussat atorniarpavut au-
lisariutitigut nunamilo aulisagkanik
sulivfigtigut piorsainermut.
sulissartusimassutdle aulisartu-
ngortineKarsinåungitdlat uvdlormit
uvdlormut. kommunimile aulaja-
ngersimavugut pisinaussarput nåper-
tordlugo sulivfingnik nutånik pilersit-
siortorniardluta, neriugpugutdlo
nangminerssorneruvdlutik OKartug-
ssat tapersersusagåtigut taimatut nor-
Kainivtine.
kungikormiutdlo sågdlugit Knud
Sørensen OKarpoK:
nalungilarput nunavtlnut tikerar-
nerse pissugssauvfigtumaK issiging1'
kigse. tamåname erssiutauvoK mane
ineriartorneK maligtariumavdlugo
angnertumik soKutigingningnivsinut-
Knud Sørensenip tikeråt ingerdlav"
dluancuvdlugit kigsåupai dronning
Ingridilo inuvdluarKutencuvdlugo.
tauva borgmesterip tunissutigssat
tuniupai, tåssalo såncutit kussanar-
torssuit Kajåncatdlo nålagauvfiup
sivmssånut nålagkersuissunutdlo
ilaussortamut Moses Olsenimut.
Margrethe KujavoK borgmesterip
okausinut kommunimilo najugagdW
tamaisa iluanårnigssamik pivdluar-
nigssamigdlo kigsautdlugit.
»misigissutsit kissartut ilineKarst-
måput kungimut inugsuliame. misig1'
ssutsitdlo tåukuput uvavtinut uvdlu-
me nivtarneKartut, dronninge oKar-
poK. Juiut
Ausiangne tikerårneK nalerordlugo ingididiortaussume Tulugkame kuissi#1
ssårneKarpoK kaperdlagtartumsimanermut ugpernarsautigssamik. tåssa sak1
iok ilaminit nåkigineKarane pmguarineKartoK.
Besøget i Aasiaat faldt sammen med polardåb om bord på inspektionsskibd
TithtgaK. Her ses en dåbskandidat under skrap behandling af sine kantine
ter.
Atuagagdliut
atuagagssiauvoK
angerdlarsimavfingne
tamangajangne
atuarneKartartoK
neKerorut
GRØNLANDSPOSTEN
er bladet, som læses i
næsten alle
grønlandske hjem
28
A.TUAGAGDLIUTIT