Atuagagdliutit - 01.09.1982, Blaðsíða 46

Isumaliutersuut- Kronik
nangmineK nukit
tatigalugit
ilmiartitauneK sulissugssatdlo
agdlagtoK: Peter Berliner
måjip autdlarKautåsiornerne er-
sserKigssarneKarlarpoK nåtnagina-
go sule likisitat inuiaKatigTne ator-
fingnik pingårtunik amerdlasunik
tigumissaKartuarnerat. ilångutdlu-
gulo OKautigincKarlarpoK agdlåt
KiiianainartoK sulissugssanik tike-
rartitsiuarneK, måssa sulivfigssai-
leKineKaraluartoK.
uvdlunilo måkunane OKatdlisigine-
KarpoK ibniardtaunerup periausiata
inuiaKatiginut nåpertutungortiniar-
neKarnigsså inuit ihniartineKartut su-
liagssanut pineKartunut iluaKutau-
ssumik pisinåussuseKalertitdlugit. år-
Kigssuiniarnerme sujunersutigineKar-
tut periautsit nunane sujuarsagagssa-
ne atornefcartartut åssigait, tåssa ili-
niartitaunerup ajunginerussumik pi-
lerssårusiorfigineratigut, åmalo atu-
agkatigut perorsaineK sulinermik atu-
artitsinermigdlo ilatdlugo.
OKalugtuånguaK encartulåsavara
ajornartorsiutit Kulåne taineKartut
sujunersutausimassut mabnardlugit
iluarsineKarsinåunginerånik takutitsi-
ssok. naggatåtigutdlo erssencigssu-
mik sujunersuteKåsaunga ajornartor-
siumik Kångisitsissugssatut issigi-
ssangnik uvanga nangmineK silarssu-
årånguangnut ilisimassavnut tunga-
ssumik, tåssa sulivfigissangnut.
OKalugtuånguaK
silarssuarme nunarpagssuput. misig-
ssugagssatut Kina Tanzanialo Kineri-
artigit. nunat tåuko mardluvdlutik
nunanut sujuarsagagssanik taissar-
tagkavtinut ilåuput. taimåikaluartor-
dle ibniartitaunerup sulissugssaxar-
neruvdlo tungåtigut ingmik&rutileru-
jugssuvdlutik, uvdlumikut Kalåtdlit-
nunånut iliniarfigssancigssusinauv-
dlutik.
Tanzaniame periautsit, måna må-
ne oKatdlisigineKartut — suliap atu-
artitauneruvdlo ataKatiglnerat — pi-
viussungortiniardlugit OKåtårneKarsi-
måput. iluamigdle iluatsitsiviusimå-
ngitdlat. iluatsitsinginermut pissutau-
vok misiligauneK méncat atuarfTnåne
ingerdlangneKarsimagame. tamatu-
ma kingunerå inusugtut ibnianciniar-
tut avdlatut ajornartumik universite-
time atuancitariaKartarmata iliniar-
fingnilunit avdlane méncat atuarfi-
sutdle periausiliugångitsune. uni-
versitetime iliniartitsissut amerdlaner-
påt tåssaussarput Europap kitåmiut
»ingmikut ilisimassagdlit«, tåssa tiki-
sitat. Tanzaniame isumaKartOKar-
poK tikisitat tauko ilisimassait nunap
piorsarneKarnerane atorneKarsinau-
ssut. naitsumik OKautigalugo méncat
atuarflne atuartitauneK ibniancig-
fingnilo ib'niartitsineK ingmingnut na-
lencutingitdlat — åma måne Kalåt-
dlit-nunåne méncat atuarfisa avdlå-
ngorti neKarnerat ibnianc ingniarner-
milo periautsit pigTnarniarneKarpata
taimåikumårtoK, (sordlo HF imalu-
nit Danmarkime universitetime ilini-
artarnetc.)
Tanzaniame angnerussumik ilinia-
gaKarnerme tikisitat atorneKarnerat
mardlungnik pitsåungitsunik suvniu-
teKarpoK. sujugdlermik tikisitat ani-
ngaussarsiaisa inuiaKatigine iliniarsi-
massut aningaussarsiait Kagfartipait.
aipagssånik tikisitat soKutigissaråt
»ilisimåssungmik kisermaissaKar-
neK« pigjnarniardlugo, ilisimassa-
mingne tunisissarnerat inussutigiga-
rru'ko. kisalo tåuko ilisimassait Euro-
pap kitåmiunérput, imåipOK
aningaussautiligssuit ilisimassait,
Tanzaniamut encutinavigsavdlugo
atorsinåungitsoK (ilisimassaKarnerme
åma OKalugtuagssartaKarpoK). tikisi-
tat suliaisa inernerat Tanzaniame inu-
it akorngåne atorsinaussumik iluaKu-
taussumigdlo kinguneKarsimångilaK.
tamatuma iliniartitsissausitoncap pi-
ginarnigsså ikiorsTniarsimanerat ilå-
ngutdlugulo iliniartineKarnermikut
agdliussut atorsinaunerat migdlisarsi-
mavdlugo tåukulo amigautålersitdlu-
git. Tanzaniame pissortat ajornartor-
siut tåuna issertorniåinarpåt isumap
pingårtitdlugo anguniagkamik tunu-
anut, tåssa OKaramik inuiaKatigjt
akimassortaKaratigdlo pitsortaKåså-
ngitsut socialistissutdlo, tamånalo
anguneKarsimarérnerardlugo. pissut-
sip tamatuma ajornartorsiut agdlisl-
narpå.
Kina TanzaniatordluinaK ajornar-
torsiuteKarsimavoK. KinåtaoK suli-
ssugssat ik'niarsimassut amigautigisi-
mavai. Kinavdle nutånerussumik ine-
riartortitsilernermine piårtumik påsi-
simavå nangmineK nukime tatigini-
ssai. 1960-ip migssåne Sovjet-imik
atåssutaerukame avatånérsunik ikili-
ortigssaisualerpoK, taimåitumigdlo
nangminertaoK ingmikut påsisima-
ssah'ngorti t ariaK alerd lu ne.
Kiname suliagssat atuartitaunerdlo
ingmingnut kåtuneKarput méncat
atuarfine taimatutdlo iliniarfingne
angnerne. 1960-ikut nålerneråne kul-
tureKarnikut pikititsineKarneranut
tungaviuvoK iliniarfingne angnerne
iluax utåussuseKångitsumik ih'niartit-
sineK. Kiname akimanerussut atau-
siussuseKartitaunigssåt OKatdlisigine-
KarneK ajorpoK, akerdlianigdle er-
ssencigssarneKartarpoK inuiaKatigit
iluåne åssigisitauneK soraersiniardlu-
go sorssungneKartuartOK, imåipOK
inuit atornerdlungneKartut inuitdlo
ingmikut itunik pisinautitauvfeKartut
åssigingissutåt nungutiniarneKartuar-
poK. tamånataoK ihniartitaunerme
atorpoK. isumaliut anguniagardlo
tåuna kulturikut pikigtitsinermlt
1970-ikut ingerdlalerérnerånut iluat-
sitseKissumik maligtarineKarpoK tai-
mailivdlunilo iliniartitaunikut ilisi-
massagssat inungnut tamanut ang-
måineKardlutik. tåssa imåipOK: ilisi-
massagssat pingåruteKardlutigdlo pi-
ssariaKartut amerdlanerpånut siaru-
artineKarput. åssersutitut taineKarsi-
nauvoK periauseK ilisimaneKardluar-
toK »nakorsaK kamigdlaingassoK«-
mik pineKartartoK. »nakorsaK ka-
migdlaingassoK« tåssauvoK inuk sivi-
kingnerussumik iliniartineKartOK, ih-
niarérnerminile najugkamine nåpau-
tinik nalinginainerussunik amerdla-
nerpånik påssugssilersinaussoK. tai-
mailiornikut nakorsavit nåpautinik
ajornarnerussunik suliaKarnigssa-
mingnut periarfigssaKarnerulertitåu-
put. »nakorsaK kamigdlaingassoK«
nakorsavingrut aningaussanik inuia-
Katignut sipårtitsiput.
Kiname anguniagkat pingårtitat
subssutigåt sulissartut (inuit tamar-
mik) peKataunermingnik missigisi-
måssuseKarnigssåt ajungitsorsiagssat
anguniarneKarnigssånlt (sordlo ing-
mikut pisinautitauvlTt aningaussarsi-
ancortut il.il.)
suna tåssane iliniarsinauvarput?
iliniarsinauvarput ingmikut ilisima-
ssaligssuarnik akigssarsiarKortunik
tikisitsiuarneK sujunigssaK ungasing-
nerussoK encarsautigalugo inuiaKati-
ginut iluaKutåungitsOK. åma ih'niarsi-
nauvarput pissutsit atorneKartarne-
Karatdlartut pissusigssåtut issigiler-
sordlugit taimåituåinartugssångorti-
torneKarsinaungmata. avdlamit av-
dlamut nikerialernerme åncigssussi-
nerugatdlartut taimåitånalersortar-
put. åma ihniarsinauvarput ajornå-
ngitsoK nangmineK nukit tatigisav-
dlugit takorngartat sulissoriuåinarni-
åsånglkåne. Kinap inuiaKatigit per-
Kigsut samånga nancanit pilersisima-
vai avatånit »ikiorneKarnane«.
nunane siuarsagagssane tamane ili-
niarsimassunik sulissugssaKarniarneK
ajornartorsiutauvoK. taussumale sa-
niatigut inugpagssuaKartarpoK suliv-
figssaileKissunik ilåtigut patsisigalugo
piumassarineKartunik pisinåussuse-
KarfeKånginamik — imalunit pisi-
naugaluardlutik akilernerdlugauvat-
dlåramik.
måne Kalåtdlit-nunåne åma tamå-
na nalungilarput, sordlo nakorsag-
ssaileKineK atupoK. angisumik ih'aga-
KarsimassunutaoK atupoK. ihniarti-
taunerup angnerussup pissusitOKai
malinamiåsagutigit inuit sulissugssat
iliniarsimassut amigautaujuåsåput,
taima OKarsinauguta. naitsumik
OKautigalugo atorfit inugtagssarsiu-
neKartut Kavdlunånit tiguneKartuå-
såput.
påsiniaruvdle ajornartorsiut ataju-
våsangmat atorfigssarsiuissarnerme
pissusiussoK ilusilersutaussordlo
atortuåinartitdlugo. Tanzaniame na-
joncutaussut atuinartitdlugit avdlanit
sulissugssanik tikisitsiuarneK nangmi-
nérdlune inuiaKatigit kigsautiginar-
tup tungånut ineriartortineKarnigssåt
angutinaviångilå. åssersutitut taine-
KarsinauvoK ingmikut påsissimassa-
ligtut tikisitat pingitsorneKarsinauler-
nigssamingnik tapersersuteKångitdlat
atorFmgmingne kingorårtigissagssa-
mingnik ib'niartitsineK ajoramik. kit-
dluanigdle ingmikut ilisimassaligtut
tikisitat subssutigait taperserssordlu-
gulo ibniartitaunikut periautsip ilusi-
lersorneKarneratalo åtatinarnigsså ili-
simassaKarnerme tåssaungmat ani-
ngaussanik, ingmikut pisinautitauv-
fingnik atancineKarnermigdlo tuni-
ssissartOK. taimåitumik ilisimassa-
KarneK nioncutigssånångorsimavoK,
tåssaujungnaerdlune ilisimassaKåssu-
seK inuiaKatiginut iluaKUtaussug
ssaK. „ -
taima ilusilersuinerup kingunerå
kisitat »ilisimassait« inuiaKati©1111
iluaKutåussusérusinauvdluarmat ’
inunerup uvdluinarne piumassariss^
nut nablerneKarsimånginertik pivcl
go. ilencutut atortussut ibsimassaKar
nerdlo taimailigdlutik avigssåran^
Karput. avigssårtitsineK ingmikut K
simititdlugo atuartitaunerme pissus
rissånut KånginiutigssåungitsoK^
matuma OKatdlingneK tarnåkisso
nagssatarissariaKarpå påsiniaissug
ssaK ilumut uvdlumikut subvfigssa
siniarnerme atorfigssarsiniarnermi
ilusilersutaussoK aulajangiuneKar
måinåsanersoK. Europap kitåm1
aningaussautiligssuit subvfigssarsto
nerme ilusilersuinerat inuiaKatig1
måne åma ilåtigut atorneKalersini
vok, periauseK Kilangmit nakaf
ngitsoK, inuiaKatiginile pilersitauv
gisimassamine OKalugtuagssanik 3
lajangersimassunik tunuliaKUte^3
tOK. sulivfigssarsiortarnerup ilu_slle
sorneKarnera avdlångortineKarsina
vok. tassunga atatitdlugo taineK
saoK avdlångortitsineK ibniartitaun
rit avKutigalugit pigsångingmat,
niartitauneK avatårutineKarpat sU
lemigssardlo sujoncutdlugo P>ssU®
ssatut issigineKarpat. nuname nans
minerme sulissoKarneK tunissagssi
nerdlo kingusingnerussukut nunau
avdlanut tunissagsiordlualerntgsS
mik taperdlugo nålagkersuissunit
nissorneKartumik ingerdlangneK31
pat sulissunik piuartume iliniarti
neK nangineKåsaoK, imaKalo tallTI.
liorneK ajornartorsiutaussumik K,
n^sitsisinauvoK. sujunersut una ^
ssauvoK nunane sujuarsagagssane
simatutut misigssuissartup J .
Schauby-p suliarisimassaisa inerne
atuagkiortup erssencigsarpåtaoK n
nane sujuarsagagssane 1960-ikoK
lemerane tunissagssiornerup agdl
arneratigut ibniartitaussariaicar11
pissariaKartineKalersimassoK. iljnl
titaunerup pissusigssauta sultss o
ssatdlo pisinaussariaKagaisa ingm11^
nut ataKatiglnerat erssencarivigsuUe
laK — tamånalo tungavigssausin3
vok inuiaKatigt avdlat subagssarsi
nerme ilusilersornerata imaibnaru
go tiguneKartånginigssånut. . •
tikisitat ilisimassait tåssåuput u*
massat kulturimit avdlamit tig^.
Kartut. tikisitat »ingmikut iturmk
simassait« tåssåuput ilisimassat m
aKatigne aningaussautiligssu3
angnertunik angussaKarérsimass
pilersineKarsimassut — Kalåtdbto^
me nunåt taimåitungilaK imaKalo
måitungungissånåsavdlune. ,
måssåkorpiaK tikisitanik U*sl
ssaKåssutsimik siamarteriniartug
nik peKarpugut, måssa imaxa na -
mingnérdlutik avdlatut kigsautiglS
Karaluardlutik, taimåitoK subags ‘
mingnut tungatitdlugo måna PerI
sinssoK åtangniartuåinarpåt, ,tasS^ u-
simassat inungnut tamanut inug
ssunut iluaKutigssångoru'niartugss
galugit. taima ilisimassagssartik P
sitsiniarneK tåssaKauna naleKan.
pa.
årKériarnigssamut sujunersut ^
Kanga många tikisitatut tikikama
junertarisimavara KaKugo ping1 ^
neKarsinaulernigssara. periausig .
tut issigåra inuit måne nunaveK3
ibniartiniardlugit suliangnik tig11 •
naulersitdlugit. piviussutdle tung
46
ATUAGAGtD LIUTIT