Atuagagdliutit - 12.01.1983, Blaðsíða 10
Akit assigiinnerat
allaimgortittaria-
qanngikkaluarpoq
Sioqqat, ujaraaqqat ujaqqallu akiisa assigiinnerisa
allanngortinneqarnissaannik ministerip aalajangernera
naalakkersuisunut ilaasortap Lars Emil Johansenip sakkortuumik
akerlilerpaa
Nunaqarfiit — uani Kapisillit — isorliunerusullu, sioqqat, ujaraaqqat ujaqqal-
lu assigiimmik akeqartitaajunnaarmata illuliortiternerup sanaartornerullu inil-
leriarnerat malugiumaarunarpaat.
Bygderne — her Kapisigdlit — samt yderdistrikterne, vil uden tvivl komme til
at mærke en nedgang i bygge- og anlægsvirksomheden som følge af, at en-
hedsprissystemet ikke mere gælder for sand, grus og sten.
Farligt at pille
ved enhedsprisen
Landsstyremedlem Lars Emil Johansen går hårdt i rette med
ministerens beslutning om at ophæve enhedsprissystemet på sand,
grus og sten
Naak naalakkersuisut akerliuga-
luartut GTOp siunnersuinermut
Nuummi immikkoortoqarfianit
nalunaarutigineqarpoq sioqqat,
ujaraaqqallu siunissami assigiim-
mik akcqalissasut, pissarsiariniar-
ncranni aningaasarttiutiviusunul
naapertuttiimik.
— Assigiimmik akeqarunnaarsitsi-
neq ajorluinnarpoq, Lars Emil Jo-
hansen oqarpoq.
— Det er farligt at pille ved enheds-
prissystemet, mener Lars Emil Jo-
hansen.
Maniitsoq
får snart nyt sygehus
De ydre rammer af det nye sygehus i
Maniitsoq står nu færdige. Bygnin-
gerne ventes at kunne indvies i begyn-
delsen eller midten af februar, oply-
ser landslæge Jørgen Bøggild.
Det nye sygehus kommer til at in-
deholde ambulatorium, operations-
stue, røntgen-afdeling, et sengeafsnit
og hvad der ellers hører til et moder-
ne sygehus.
De nye bygninger er opført lige ved
siden af det gamle sygehus, der skal
omdannes til plejehjem. Der bliver
dog ikke tale om nogen luksusinstitu-;
tion, siger Landslægen:
— Desværre har det vist sig, at
bygningerne ikke er i særlig fremra-
gende stand. Det bedste ville være at
bryde dem ned og bygge et nyt pleje-
hjem, men det er der ikke penge til i
øjeblikket. solsi
Tamakkua assigiimmik akeqarti-
taasimagaluarnerat taamaalilluni Ka-
laallit Nunaannut ministerip Tom
Høyemip allanngortippaa. Naalak-
kersuisugullu sakkortuumik akissute-
qarsimapput.
— Nutaamik aaqqissuussineq ta-
manna eqquinerluttussaavoq, ajor-
nartorsiorneroreersut eqqorneqartus-
saammata, naalakkersuisunut ilaa-
sortaq Lars Emil Johansen ministerip
aalajangerneranut oqaaseqaammini
oqarpoq.
— Qularnanngilluinnarpoq nuna-
qarfinni isorliunerusunilu sioqqanik,
ujaraaqqanillu pisiniarneq akisuneru-
lerumaartoq, tamakkununnga assar-
torneq sivisusarmat, qularnanngitsu-
millu tamakkunani illuliortiterneq sa-
naartornerlu eqqorneqarumaarput,
Lars Emil Johansen oqarpoq.
Assortuultunik iliortut
— 70-ikkut aallartinneranniilli nunat-
sinni naalakkersuinikkut ingerlatsisi-
maneq eqqaallugu tamanna pitsaan-
ngilluinnartuunerartariaqarpoq, nu-
naqarfinnimi isorliunerusunilu pior-
saanissaq siunertarineqaraluarmat.
— Ministerip aalajangiineratigut
misigaarput, pisortaqarfiit marluk,
Danmarkimi nunatsinnilu naalakker-
suisut, ajornartorsiut ataaseq pillugu
imminnut assortuuttumik iliortut, ta-
mannalu soorunalimi imminiiginnar-
sinnaanngilluinnarparput.
— Pingaartumimmi ministeri aala-
jangiimmat inatsisartut naalakkersui-
sullu isumasioqatigeqqaanngilluin-
narlugit, Lars Emil Johansen oqar-
poq.
Niuernertaqarpallaarpoq
Sioqqat, ujaraaqqat ujaqqallu assi-
giimmik akeqarnerisa taamaatinne-
qarnissaannik ministerip aalajangii-
nera GTOp namminersortut tamak-
kuninnga akigititaannut unammiller-
tussaaneranik pissuteqarpoq.
— Taamatut isummemeq sooru-
nalimi inuinnarpalaarluni niuernipa-
laavoq, Lars Emil Johansen oqar-
poq, ministerilli eqqaamasariaqarpaa
Kalaallit Nunaat niuertarfiginnginna-
miuk.
— Kalaallit Nunaat inooqatigiif-
fiuvoq, nammineq tunngavissarisani
tunngavigalugit ingerlaniartussaq, ta-
matumanilu assigiimmik akeqartitsi-
neq pingaarluinnartuuvoq, namma-
gassarititanik nammaqatigiinnermik
tunngavissiisuugami, Lars Emil Jo-
hansen naggasiivoq.
På trods af landsstyrets protester
er der nu fra GTOs rådgivende af-
deling i Nuuk kommet besked om,
at sand, grus og sten for fremtiden
skal sælges til en pris, der svarer til
de faktiske omkostninger, der er
forbundet med udvindingen.
Grønlandsminister Tom Høyem
har hermed slået hul i det enhedspris-
system, som ellers har været gælden-
de på dette område. Det er en situati-
on, som har affødt stærke reaktioner
fra Landsstyret.
— Den nye ordning vender den
tunge ende nedad, fordi den i udpræ-
get grad vil ramme områder, hvor
strukturen er forholdsvis svag, siger
landsstyremedlem Lars Emil Johan-
sen i en kommentar til ministerens
beslutning.
— Det er klart, at det bliver dyrest
at købe sand, grus og sten i bygder og
yderdistrikter, som har den længste
transportvej, og det vil naturligt be-
laste bygge- og anlægsniveauet på
disse steder, siger Lars Emil Johan-
sen.
I hver sin retning
— Dette er så meget mere uheldigt på
baggrund af den politiske vilje, der
her i landet har eksisteret siden be-
gyndelsen af 70-erne, og som går ud
på at styrke udviklingen i bygder og
yderdistrikter.
— Med ministerens afgørelse ople-
ver vi, at to myndigheder, regeringen
og Landsstyret, trækker i hver sin ret-
ning i en bestemt problematik, og det
kan vi naturligvis ikke acceptere. —
Især ikke når ministerens afgørelse
faktisk sker hen over hovedet på så-
vel Landsting som Landsstyre, siger
Lars Emil Johansen.
For meget forretning
Ministerens begrundelse for at hæve
enhedsprissystemet for sand, sten og
grus er, at GTO skal kunne konkur-
rere med private firmaer på disse va-
rer.
— Det er nok et meget liberalt og
forretningsmæssigt synspunkt, siger
Lars Emil Johansen videre, men mi-
nisteren må gøre sig klart, at det ikke
er en forretning, han har i Grønland.
— Grønland er et samfund, der
skal overleve ud fra de naturgivne
forudsætninger, og et vigtigt middel
hertil er enhedsprissystemet, som sik-
rer en vis solidaritet i byrdefordelin-
gen, slutter Lars Emil Johansen.
P-
Fugle, dyr og fisk
udstoppes naturligt og hold-
bart. Billige priser. Medsend
annoncen, 5 % rabat. Salg al
færdigvarer.
Konservator Hans Novrup
Strandvejen 52, 7100 Vejle
Tlf. 05 81 47 27
Atuagagdliut
atuagagssiauvoK
angerdlarsimavfingne
tamangajangne
atuarneKartartOK
neKerorut
10
jmmmvmm