Atuagagdliutit - 12.01.1983, Blaðsíða 39

atåt tikencåmit nalånit Sårdlutsia-
nerKåriardlutik Eicalugårssuit KeKer-
tanTtartut tåssa Jacob Heilmann, inu-
ssok 1882, piniartorssuaK. nugke ila-
gissardlugo Frederik Heilmann, inu-
ssok 1885, ukiorpagssuarne Marntsu-
nie organistiussoK.
ukiune kingugdlerne Kåinat ator-
dluaratdlarmata 1930-p migssåne pi-
n'artut mardluk Kåinamik IsortoK u-
t'kagfigissarpåt teriangnianut putdla-
sersorfigalugo anguniarfigalugulo.
lassåuput piniartorssup PåviårKap
ernerisa nukardlersåt Rasmus Møl-
ler,
inussoK 1905, tåussumingalo a-
ngajugdliulårtoK igdlua Johannes
M0ller. nalungilarput IsortoK agsar-
aermit ukiamit upernagssamut anor-
ulertuartartoK. ukiumigOK anordlile-
rugtorångame Kulånit issigalugo per-
sorissångikaluardlune Kerxa Konciu-
simassutut itarpoK. taimåitOK ukua
■gdlorit ukiamit ukiumut igdluanut-
dlo sångneranut utikagfigissarpåt. ki-
ngorna 1932-p migssåne pujortulé-
rartårput igdlortik Niels Møller pi-
ngatsiutdlugo, tåunale Kåinamik I-
sortuliaKatigissångilåt tatdlimigut
autdlartorfiginermigut akornusigau-
game. autdlartorfigingikatdlarame u-
kunånga igdlorminit mardlungnit
katnåkut ajornerusimångilaK. tupigi-
Ssarparput tatdlime igdlua ikutsime
nalåtigut Keratåinaraluax Kajartortu-
artarniat angussardlunilo.
. Pajortulérartårnatik sule EKalu-
garssuit KeKertåtigut igdlutårput
“30-me pujortulérartårput ukiarser-
‘gissarpåtdlo teriangniarniarfigitiga-
ago anguniarfigissardlugo, ilånilo
Jutdlip Kåumatå anguvdlugo tagpa-
vanltardlutik.
isortume alianåinerit ilagåt Isortup
sarKånItoK Nugårssuk Isortup Ker-
kata migssånlpoK. tåssane aussiving-
naKarput Seth Lyberth, inussoK 1873
aalia Johanne, inussoK 1880. menca-
■gdlo Seth Lyberth-ip Katångune Ja-
c°b Lyberth, inussoK 1881, Jåkorssu-
ak nulialo Emilie Nugårssungme au-
SseKatigissarpai.
Nugårssungme alianaeKutit ilagåt
■sukagpissap kitdleKUSsuata nåkå-
ssarnera. silarssup nipaitdlerugtorne-
["ane pavånga ujaragssuit sermimik a-
uvdlutik nåkåssartut. Nugårssup a-
'ane kangianlpoK Isortup alånguane
vnarssuaK. kanginguanilo ivnårKat
ardlarit, tamarmik tåterårpagssuar-
n'k> agpanik naujanigdlo ernivigine-
kartartut, ilåtigut perugtuleravta ilå-
"gartagkavut.
Isortup sarKågut Nugårssungmit ki-
"ukaruvta »Igdlut kitdlit« tikisava-
vut.
1930-kune Daniel Skifte-p, inu-
S°K 1880, Kåmavigalugitdlo eKa-
Ungnik immiartarfé.
. Igdlut kitdlit igdloKarput 1930 su-
jØfKutilårdlugo Morten Møller-ip A-
j'ahani Møller-ip ernerisa angajug-
aiersåta igdluanik.
Igdlunit kitdlernit silåmukaruvta I-
ortup alånguane tikisavavut »Sår-
utsiait«. Sårdlutsiait inutOKaråt Ja-
°b Jørgensen, inussoK 1882, Katå-
^gunilo panlnalik Abraham Jørgen-
n- avdlanigtaoK aussarigsinigssåta
ugånut SårdlutsiainitualugssuaKar-
rPOK aulisagkanik tamalånik eKa-
ugnianigdlo piniartartunik.
ii Jørgensen-ip ernerisa anga-
,gf'ersåt Ole Jørgensen, inussoK
'2, méraunerminit sule månamut
ukiut 50-it sivneKalugit autdlaorsima-
juartarpoK. tugtuniarfigssångorå-
ngatdlo Isortup Kinguanut naggatå-
gutdlo MajorKarmut auvariartuar-
dlune.
»K’åmavik«, Sårdlutsiainit silå-
mukangåtsiaråine tikitariaKarpoK I-
sortup alånguane på-tungånitOK. it-
sardle KamariarfigineKartuartarsima-
ssok ukiunilo kingugdlerne eKalung-
niarfigineKartartOK eKaluit ilungmu-
kånerisa nalåne, åmalo aulisagkanik
åssiglngitsunik piliniarfiussardlune. i-
nuit tamalåt autdlårsimavfigissarpåt.
»Upernivik«. Isortup saneåta pu-
lariåta kangia tunginguanipoK nuna
pukitsoK siarKigsuinaK kangerdlua-
rångualik. Upernivik Kangarssuardle
uperniviussarsimassoK tuperssuaku-
nik Kanganitsanik pilik. tåussuma
kangia tunginguanipoK nuna angni-
kitsoK åmut kuimårtOK KorsorKig-
tuåinartOK, ateKarpoK: »Narssår-
ssuk«.
MajorKaK erKaerKilårdlara. Kanga
umiaKaratdlarmat tugtuniarfitOKar-
ssuaK, umiaerungmat tugtuniarfigi-
neKåsaerpoK.
Jørgen Møller-ivdle 1943-me u-
miaussarssuarmik franskit umiarne-
rit umiaussånik narea manigsuinar-
mik misiligdlugo iluagtitsivoK. ki-
ngornalo 1947-me narKa manigsu-
ntik umiaussarssualiorput taimane i-
nusugtunguit uko peKatigalugit: 1)
Jacob Heilmann, måna fabrikime
formandit ilåt. 2) Kristian Berthelsen,
måna fabrikime KalulerissoK. 3) Mi-
kael Heilmann-ilo, måna aulisartor-
ssuaK.
pingasuvdlutingoK 15 kr-nik sana-
nigssånut akiliput, tapersisimåputdlo
Jens Heilmann, måna borgmester-iu-
ssok, Josef Møller-ilo tamarmik 5 kr-
mik tunissivdlutik. MajorKiartau-
siagssartik inermat atsersimavåt »A-
kuila«.
1948-milo MajorKiautigerKårdlu-
go, tåssalo taimanimit uvdloK måna
tikitdlugo aussat tamaisa MajorKa-
mit tugtorpagssuit pissarineKartar-
put. sujugdlermik Akuilamit umiåra-
Kalermatdle umiåncamik, kisalo må-
na aKuteralait atordlugit.
tåuna MajondartalerKingnigssa-
mik isumagssarsissoK Jørgen Møller
uvdluinarne »Adålia« angajugåra, i-
nussoK 1907. naugdlo 1916-ime nå-
pautipajugssup Børnelammelsep tat-
dlime igdlua nukigdlårtikaluarå, uva-
nga ugpatika nukigdlårtitdlugit, piu-
måssuseKardluarame inusugtungiut
sapitsut ilagalugit MajorKarmik ang-
maencigput, månamut Manitsup i-
nugpagssuisa ilåinik pigssarsiviuvdlu-
artartumik.
måna Kangatut IsortorssuaK ilåne
IsortoK taimak taissaravtigo ausså-
kut ornigarneKartuartarpoK feriartu-
nit, eKalungnianit tugtunianitdlo.
månamutdle »K’uvneK« aussiartorfi-
gineKartuarpoK. itortaulerpoK kiv-
faK soraerningorneK Esra Josefsen, i-
nussoK 1904, nulé Grethe ilaKutatik
avdlatdlo sule månamut »kuv-
ner«mut autdlaortarput. »K’aersutsi-
aK« Jens Bech-ip nunatOKarssua åma
tåssanitartunit Anders Rosing itor-
tauvoK, tåuna inussoK 1909, Kåinap
atugaunerata nalånit Isuigsup kug-
ssuatigut Kåinissardlune auvaKatau-
ssarsimassut kingugdlersåt. sule mér-
Kane inuitdlo avdlat aussivigissarpåt.
erinå: Kalorfiup nua.
1. imaKåtaorme aussarssuarme
IsortorssuaK ilungmukåråine
KivdlarinaussoK anersåminartOK
tingmiarpagssuit ingerdlaorfiat.
2. Kanga ipuinaK Isorsiartartut
isersarnånguaK tigsiardlugo
tulatdlagtånguaK igatdlagtånguaK
timik kavfimigdlo iggiserdlugo.
3. Upernivip nua uiariaråine
sordlume tagpava KaerKussissoK
nunat Kernarigsut ilait
tungujortut
ilaitdlume Korsorigsut pineKissut.
4. uvalilersordlo isersarnånguaK
tikiutordlo eKivut pavfa
iputit KaKitdlugit
tingerdlaut amuvdlugo
sianålånguaK tusarnårdlugo.
taigdliortOK: K. Møller
taimailivdlunga Manitsup Isortua o-
Kalugtuarilårpara. atortorigsåruteKå-
ngikatdlarmat Kåumat juni Isorsiar-
figissarparput nunangiagtariardluta,
ukiumut Kissugssat pitsagsspit tipi-
gigsut kissangnartut. inusugtuvdlune
nunangissat nutsugdlugit talerigsautit
pitsait: »patdlit«.
måna atortorigsårutit atulermata
upernåkut nunagiagkiartoKåsaer-
poK.
taorsiutdlugule upernåkut pujortu-
lérarssuit bundgarnerssorfigiuartar-
påt.
erKortumik OKautigisagåine OKa-
lugtuatorKat »Tusilartukutdle« nalå-
nit sujorKutingårdlugitdlo tåssausi-
mavoK nunavtine pigssaKåssuseK er-
Kåisagåine »Kangerdluk pisorssuaK«
sule uvdlumimut taimåipoK.
taineKarsinauvortaoK manitsormi-
ut peKusiviånik. taimåitumik piuma-
ssariaKarparput atarKineKarnigsså i-
måta, pingårtuniigdlo nunatåta eKa-
loKarfisalo itsartutdle minguitsutine-
Kartuarnigssait.
nangipara atancineKardlune inirhi-
gineKardlune minguitsutineKartuar-
nigsså. tåssaungmat uvdlume feriar-
fiutigalune inunermut nutångorsaiv-
dlunilo Kasuersårtarfik piniarfigdlo.
Vælgen
GOLF
- den populære,
slanke cerut med den fine, krydrede smag.
GOLF torKaruk
- sikåvaraK nuånarissaK amitsOK
mamartOK susungnigigsOK.
ATUAGÅGDLXUTIT
39