Atuagagdliutit - 25.01.1984, Blaðsíða 30

Oqallinneq • Debat_____
isumineK amigartoK
uvdluvtine OKauseK kulture sang-
mineKartorujugssuvoK (piorsarsi-
måssuseK)-mik isumerneKarsimav-
dlune isumaicarpunga OKauseK
piorsarsimåssuseK civilisation-i-
mut KaningnerussoK pissutigalugo
inuit atugarigsåruteKardlutik inu-
ssut civiliserersimassunik tainetcar-
tarmata.
uvanga oxautsip kulturip KanoK
isumaKarsinaunera påsiniamissår-
tarsimavara. påsissorissåkalo tu-
ngavigalugit (ajungitsutinik ine-
riartortitsineK)-mik isumaKartig-
tardlugo.
isumaKarpunga erKortusinau-
ngitsoK oKartOKartarmat kulture
tåssaussoK inuneK tåussumamtut-
dlo. tamåna akuerineKåsagpat pi-
viussunik ingmikut påsinigtause-
KarneK KimåneKåsaoK.
åssersusioriarta: Robinsonitut
Kerertamut umiardluta nunigpugut
nuna tikitarput inuvfiusinauvoK ki-
siåne kultureiearnane pingortitame
nangminerme ima ineriartorneKar-
simavoK silåinaK, nuna, imardlo i-
nungnut inuvfiusinauvdlutik (ud-
vikling) tåssa pingortitame inung-
nit akuliuvfigineKångitsume ajor-
tup akerdlia ajungitsugssaK ineriar-
torsimavotc nunamilo tåssane ajti-
ngitsutit ima inerisimatigait nuna i-
nungnut inuvfiusinåungorsimav-
dlune. kisiåne kultureKarnane.
nalungilarputdle Robinson nu-
namit kulturilingmit aggersussoK,
taimåitumik aulajangerpoK sapi-
ngisånguane tamåt atordlugo Ke-
Kertame inuniarumavdlune nuna
ingminut nåmagtugssaK ujaraiarpå
agssagdlagterdlugo ineritugssanig-
dlo ikugssuivfigalugo. Kaerusuk
nagssåne inungmut najoruminartu-
ngordlugo årKi'ssupå sinigfigssa-
liorpoK avdlanigdlo inugtut pissa-
riaKartitaminik suliniuteKarpoK,
nerssutauteicalerpoK, pisigsilior-
poK taimalo umassorniartalerdlu-
ne. avdlatut oicautigalugo Robin-
sonip Kerertamine eKiagtitårnerup
akerdlia pingortitame ajungitsuti-
nik atordluainiarneK kulture piler-
sipå sordlo silarssuarme avdlani-
saoK amerdlaKissune taima pisso-
KarsimassoK, tamånauvdlo uv-
dluvtine teknikikut angussanut tu-
pingnartunut autdlancautausima-
ssok, inuit pingortitame inuvfigi-
ssamingne (ajungitsutinik ineriar-
tortitsineK) pilersisimavait.
Upperisamik
atuartitsineq
Qangali eqqarsaatigisaraluarlugu i-
sumaqarama Pele-p ilanngutarisi-
masaa piviusumik ullutsinni eqqar-
saatigisariaqalersoq tapersiuteqa-
laarpunga nalunnginnakkuttaq ila-
giinni suleqatit tamanna massuaati-
gittuartaraluaraat.
Meeqqaninguna perorsaaniar-
neq imaannaanngitsoq, angajoq-
qaat qitornatik ullup annersaa atu-
arfimmut perorsagassanngorlugit
tunniuttarpaat, ilinniagassarpas-
suit, aamakkulu ilinniartitsisut as-
sigiinngitsunik ilisimasallit peror-
saasigisassat. Upperisamulli atuar-
titsineq qiviaraanni sapaatip akun-
neranut nalunaaquttap akunnera a-
taaseq kisimi atuartitsivissaavoq,
ajuusaarnaraluartumik pivusumilli
paasisakka makkuusut saqqum-
miukkusuppakka. Takornartaan-
ngeqaat apersortittussat arlallit a-
taatarpoorluunniit suli tamakker-
lugu nalugaat, apersortereersima-
sut aperigaanni, inatsisit qassiup-
pat? Upperisaq qassinik immik-
koortortaqarpa? Ajoqersukkat
qassiuppat? Allallu, meeraanitsin-
ni atuartitsineq annertunerugallar-
mat ukiup aappaanni ilikkareersi-
masagut ilaatigulluunniit ukiut aq-
qarnanni atuartut iluamik akisin-
naaneq ajorpaat. Aperisoqarsin-
naavoq meeqqallimi nalusimapput,
ilinniartitsisuisa suna suliarisara-
mikku? Angajoqqaammi? Meeq-
qalli namminneq pisuunngillat ul-
lumikkulliuna atuarfiup ilusilersor-
neqarnera peqqutaasut annersari-
gaat. Eqqarsaatigeriartigumi sap.
akunneranut nal. akunnera ataaseq
ilinniagarpassuit saniasigut eqqaa-
masassanik pissarsiffiginiassallugu
ajornakusuussaqaaq. Taamaattu-
mik atuarfeqarnermut akisussaasut
ilississaaq Kristumiususi eqqarsaa-
tigillualaarniarsiuk upperisarsior-
nitsinnut akisussaaffik annertooq
tigumigassiuk.
Tupigusuutissaqanngilanga
massakkut angajoqqaat inuusun-
nerusut ilarpassui meeqqaminnut
Kristumiussutsip tungaatigut tun-
niussassaqanngippata tamakkut-
taarmi atuarfeqarnermut inatsisip
eqqoreersimavai. Taamaattumik i-
nuiaqatigiit namminersornerulersi-
masut pissusissamisuussaaq ineri-
artorneq tarnikkuttaaq eqeersi-
maarnerusumik ingerlaviginiassa-
gutsigu. Oqaluffiummi sapaatik-
kut tunniussinnaasai killeqarput.
Taamaattumik sapaatip akunnera-
nut nal. akunneri marlunngornis-
saat atulersissallugu pissusissami-
soortussaavoq, timiusaannarmi i-
nuup inuussutigisinnaanngilaa.
Neriuppunga qulaani eqqartuk-
kakka piviusuusut ullumikkut o-
qallisigilissallugit piffissanngor-
toq.
Ilinniaqatigisimasat atuartussallu i-
nuulluaritsi,
imåipoK: pingortitame ineritug-
ssat ajungitsut piorérsut kulturiu-
natik pingorKårtusimagput tåssau-
lerdlutik inerititat ajungitsut inung-
nut inussutausinaussut (udvikling)
inuitdle inerititat ajungitsut tamå-
kua ineriartutiginiardlugit pitså-
ngorsarsimavait taimalo (kulture)
pilersitdlugo.
ajungitsutinik ineriartortitsineK
igdlersorpara måko pivdlugit: aju-
ngitsutinik ineriartortitsinerup
nagsatarisimavå piorérsunik pit-
saunerussunik navssårtorneK. å-
ssersutigisigo KajaK umiardlo. ig-
dlo igssunik ujaricanigdlo Karmalik
uvdluvtine pitsångorsarneKarsi-
magput nauk tcanga tåssausimaga-
luardlutik kultureicautaussut.
tauvame KaKugukut kulture ku-
kussumik isumertarparput? OKåi-
nåisaguvta kulture tåssaussoK inu-
neK tåussumanltutdlo ingmivtinut
tangmartisaugut pissutigalugo inu-
ngutsivtinit tupingnartumik anå-
nap mérKavdlo akorngåne misigi-
ssuseKarmat tupingnardluinartu-
mik tåssalo: »asaKatigmgnermik«
tamåna tungavigalugo pinerdlung-
niarneK imigagssamigdlo atorner-
dluinex inunerup taimalo kulturip
avdlångorneratigut pissusigssami-
sortumik atutilersimassutut akuen-
nagagssatut OKautigisaguvtigik er-
Kortuliorsinaungilagut. tåssa imåi-
POk: inugtut inunivtine ajungitsuti-
siaKarpugut silarssuarme inup u-
vavtinut xaningnerpaussup tåssalo
anånavta uvagutdlo akunivtine. ta-
månauvordlo åma pingortitap u-
vavtinut tunissutå ajungitsutisiavti-
tut avdlatutdle ineriartortiniagaS'
ssarput.
naggatågutdlo imaKa åma oKat'
sinauvugut inungutsivtinut ajortot-
siaKartugut? ungasingitsukut tv-
me issigingnårpara sikuiuitsume
kujatdlerme isarukitsorssup inine
erdligalugo isarukitsoKatimina1
kamagssuårtOK. tamavtame P1'
ngortitaussugut ingmikut silarssua-
nguaKartitauvugut nålagauvfigiu'
massartåkavtinik. angutip nuliaOe
avdlanut erdligissarpå pårdlagtua'
nigdlo arnap uvine. nunat ingmika1
kitdleKarfeKarnigssartik kigsauta
gissarpait tåussumalo iluane nåla-
gaiumassardlutik. tåssampoK åma
anersåkut ajungitsutisiarput ta'
mavta ingmikut inuvfigisinaussav-
tinik najugaKarsinautitaunerpat’
najukamilo tåssane kigsautigissar'
parput paitsivérunerup akerdlia
torKigsisimaneK pigalugo inoru-
suvdluta.
tåssa imåipoK: pingortitame a'
jortunik ajungitsunigdlo ingmikot'
titsisinauneK. uvagutdlo isumarpa1
maligdlugo erKungitsunik erKortU"
nigdlo ingmikortitsisinauneK PJ'
ngortitatut pigissaraugut. tama'
kualo tungavigalugit ajungitsutin,1;
ineriartorsitsiniarnermitaoK ntisl'
gissuseK inungutsivtinit pigissarpa1
inunivtinut akuliugsimavoK tåssau-
Ierdlune piorérsunik pitsångorsårU'
sussuseKarneK. eKiagtitårnerup s1'
nikatauginarneruvdlo akerdlia u"
vanga (ajungitsutinik ineriartortd'
sineK)-mik taiumassara imaluta1
tåssaussoK (kulture).
Samuel Hard■
Nordiska
kulturfonden
Nordiska kulturfondens syfte år attfråmja nordiskt samarbete
genom bidrag till samarbetsprojekt på kulturområdet. Bidrag
kan utgå till projekt som ror forskning, utbildning eler allmån-
kulturell verksamhet, exempelvis bildkonst, film, litteratur,
musik och teater (ej gåstspel). Fonden delar under 1984 ut 10
miljoner danske kronor.
Bidrag ges fråmst till projekt av engångskaraktår, t ex konfe-
renser, moster, utstållninger, publikationer och utbildnings-
eller forskningsprojekt och skall sokas av arrangøren. I forstå
hånd utgår bidrag till nyskapande och initierande verksamhet,
dåremot som regel inte återkommande verksamhet. Bidrag
utgår heller inte till enskilda studieresor eller studiestod.
Ansokningar som andast omfattar ett eller två av de nordiska
lånderna/områdena biir normalt hånvisade till nationella eller
bilaterala fonder men bidrag kan beviljas ur fonden efter sår-
skild prøvning.
Ansokningshandlingar kan fås från Nordiska kulturfonden,
sekretariatet for nordiskt kulturellt samarbete, Snaregade 10,
1205 København K, telefon 01-11 47 11, eller från Ministeriet
for kulturelle Anliggender, Nybrogade 2, 1203 København K
eller Undervisningsministeriet, Frederiksholms Kanal 25 B,
1220 København K.
Nordiska kulturfonden
Sekretariatet for nordisk kulturellt samarbete.
Snaregade 10, DK-1205 København K,
telefon: 01-11 47 11, eller från
Utbildningsdepartementet,
103 33 Stockholm.
30 NR. 4 1984
Kdtagte ________
ATUAGAGDLIUTIT