Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 17.04.1984, Blaðsíða 28

Atuagagdliutit - 17.04.1984, Blaðsíða 28
OKaitsunit univkåt 1850-ikut nalånérsut Johan Reimer, Omitsune pårssissoK agdlagsimavoK Atuagagdliutine 3. oktober 1879 sarKumersune tåvane p&sutsinik erKartuivdlune uvangånguaK måssa sapiukaluar- dlunga taimåitoK isumaliuinarneK pigiungnardlugo agdlangnialerpu- nga, Kangale piukortaraluardlunga sapiutlnarama; kisame isumaga ar- tulerdlugo inunivne angalassarnika nalåutagkåkalo univkåriniarpåka kujatåmiunut. Kanortordlo tarKavunga apu- kungnarpata siviardlugit atuarisi- gik. tavicavånga Atuagagdliutit maunga Avangnånut pissarångata uvanga atuardlugit nuånareicigav- kit pigituinarpåka; åmalo isumag- ssavnik navssårfigissardlugit. Ka- nortordlo åma agdlagkåka Atua- gagdliutinut ilångutdlugit ilivsinut tamavsinut tusardliiikilit. meraugatdlarama angajorKåka ilitsorKiipåka, OKaitsune iniingor- simavunga, atåtaga piniartoK ajor- ssångitsoK, inuit Kavsit Kinussar- fiat; måssåkugaluarpat pinerarig- sorssuarmik tåisagaluarpara. angu- tå ama angumeråra sujornagut kiv- fausimassoK; tåunalo åtånguara Kavdlunåmik anguteKarsimassoK. kisimltdluta nunarKateKarata uki- ssarpugut, ukiorssuaK nåssarårput ajorssarnartumik takunata, mérau- gaina pinerpoK. Atåne kiserrangmik ukioK 1851 ukiussoK nunamut tå- vunga pivugut; nuna tamåna tai- ssarparput: Atånik, Agdlugtup tu- nua; tåssanilo uklsagavta nunarKa- teKarata ukivugut. encarput Kanig- tumik inoKångilaK, kujåmut inuit ungasigtigaut milit 9 migssånik; a- vangnamut milit 3 migssigai. kisiv- talo Kavdlunårtarput ilagalugo, ig- dlume arfineK mardluinauvdluta u- kiorssuaK nåvarput; utorKaussugut sisamåinauvdluta, uvangalo kisima angalassupalårdlunga, Gutip pår- ssineragut malungnartukut, sulile uvdlumimut agdlåt malungnarpoK. taimanime nunasiarput puissilig- ssuvok, Kanorme tauva avdlamik piniartOKaraluarune angutigisaga- luarpa? taimanime ukéKateKåsaga- luarpugut, nunarKatigssaraluavta ukiaugilingigpåssuk, ukiaugiler- dlugo Kimåinarpåtigut. taimane u- kérKåravta ajorssarnartumik angi- sumik takiingilagut, nauk kisimi- kaluardlunga piniaKateKångika- luardlungalo; taimågdlåt Kajartor- niaraluardlunga inertinalerångå- nga Kajartiisaersimalerångama a- jorssakulugtarpugut; ilanilo silar- ssuaK ajungitdlarångat Kajartor- dlunga angussaleraluartunga na- viangalunga inertilerångånga Ka- jartusaeraraunga, ajulerångavkit uningåinaleraraunga. kisa suarata ukiorssuaK någujarput, upernar- matdlo nunarxatigssavut tikiiiput nunasiartordlutik, tipaitsungnaKi- gUJOK. taimanime sule kisimitdluta u- pernalerå Kajartorralerama, tamå- ssa Kavdlunårtavta umiatsiångua- mik ilåne erKangersimassarpånga Kanigtumlkångama. ilåne-åsit ka- ngivtinut Kajartorama, Kilaluvkat takussardlugit piniåripalåraluar- dlugit, åsit saperavkit kimut aut- dlardlunga takulerpara åsit umiat- siåmik avatinguavtine avalagsima- ssok; tauvalo Kanigdlivdlugo taku- lerpåka Kilaluvkat tunorKutilerfi- nga. sågdlugitdlo pioravkit patdli- sanganagit-åsit, taimåitoK katsu- ngåserfiginardlugit ilåt puissoK ki- same nåligpara. tåssalo åsit Kajå- nguamik erKavne isumatdluteKar- nanga; avataralo morssugtoK Ka- ngale tunuvnit umiatsiarpalu- nguarsse; tamåssåsit nautsorssu- luvdlunga takukasingneraminga, sunauvfa nukingitsagdlune pissor- palua. tungivnutdlo autdlakasig- toK. Kilaluvkat avatartagdlit tu- nungmut nusångingmata uvanga a- våmut inerardlugo autdlarpunga; kisiåne kingiinavnit tordlulårpat- dlangmanga, kingumut Kiviarama takulerpara avatara saninguagut å- nigsimagå; sågfigalugo ornigkavko tikitdlugulo, anguvigkamik piniå- sagiga avatara Kapinguvdlune Ki- mulerångat kåpialåraraoK, avåta- mut aporasugalunga; kisa umiat- siåmut niorKuvinalermanga niuv- dlunga autdlaingmik toKupara. si- latdle taimane nuåneK kalivdlugo tulåukavtigo, silatdle nerissugssaK ajornaK, inuit taima ikigtigissut. aKaguane ama angisorssuarmik Kilalugarujunga, taimanilo åma a- Kagukut tåuko sujornaungmat nu- nasiartortugaluit, imalunit uki- ssugssaugaluit, sunauvfa uvavtinik takuniaivdlutik Kåinat mardluk ti- kiutut, ativtinut tulagtut aitsåt ta- kuvdlugit; Unårårnerup ernere, Agdlugtume nunagdlit, tamaunga nusassut upernåK måna, tamau- ngalo ukiartiisassut. — aussarmar- dlo tamaunga nunavtinut nunasiar- torput, ukiutdlo Kavsinguit tamå- nTkamik ama sermip tungånut nu- put; tåukulo nukant tikigsimang- mata imågdlåt alutoråvut. Igdluluarssungne kingornalo sermip tungånut Igdlu- luarssungnut nunasiartorput; uva- gutdle Atå Kimångilarput, nuna tåuna tamanik pissagssaKartuinar- mat; puisseKaKissoK Kasigiarssuit- dlo åma nunarput avKutiginarpåt; tamatumalo kangerdlflp Ki'nguane ernissardlutik sermip kuvane. uper- nagssåkutdlo pulatilerångata pissa- rissalikasinåraut, ilanilo uvdlormut mardlorårtarikasikålugit; ilanilo igdlauligssuit puatdlariitorsima- ssut Kivérsimassunik igdlaoKartar- put; Kåumåme måjime ingerdlåler- sarput, kisalo jiine tikitdlugo; juliv- dlo uvdluisa pingajuåne piarKat nagdliutilersarput. ila nagdliutile- rångata agdligkanik malerssordlu- git KuvianaKaut. åmalo avdlat pissagssat pissaru- javut, merKit ernilerångata tamav- ta nåmagtitdluta månigssararau- gut; sujornagume nunagilerKårav- tigo tairpa isumaliortaluarnarmat Kimåsanago, ajorssarnångeKissoK sujugdlermik, ukiugaluartumilunit imerssuaK pissårnaKaoK, igdlup tu- noralånguane kugssuaK taserujug- ssuarmit kugtoK, mamitugssåu- ngitsoK KanoK issigtigigaluarunilu- nit. tåvanime sujugdlermik perdlo- xarata ikavta nuåneKissoK, taimåi- tordle igdlut mardluinauvugut Kav- dlunårtavta igdlua pingatsiutdlu- go; tåukule nunarKatigigaluavut Igdluluarssungnut niigsimalermata ajortumik erKuivunga; nunarKativ- ta inusugtortåt kisiat åiparalugo; Katångutålo uvfa Igdluluarssung- nut erne åiparalugo tikerårsima- ssok, kangivtinut Kajartordluta jå- nuårip uvdluisa 8-ne. sikuarssung- mit sigssaK KimåmineK ajorna- Kingmat, tåunalo åiparissara sule nukangakulugtOK, ungasigsumut KimarKunanga OKarfigigaluarivne tusångilånga; avativnutdlo pivdlu- ne sikugssåkut ingerdlassoK takuv- dlugo, alatsiardlugo Kiviariatdlari- ga taimak takuvdluinångilara, mi- silingniarKigdlugulo malugilerpara tauva kåna kinguleratåtdlartOK si- kugssap KerKane; malugivdluåi- nardlugo erninaK tungånut aut- dlarpunga, tuaviorniaraluardlunga sikuarssuaK mavtusoK ajornaKuti- galugo, tikingitsiardlugo takuler- para ajornåtdlak, niorérsimassoK Kåine eKigsimavdlugo; tauvalo er- ninaK OKarfigåra ajiingitsumik uni- ngavdluarniarKU vdlugo. kisauna tigutdlariga taimanilume sikuarniarssuarmit a- vatara nagsarnago asule autdlai- niåinalerdluta, tikikavko Kaja put- dlaersimassoK Kinorssuarmitdlo i- luamik åma tikitdluarneK ajordlu- go, kisauna morssoriångitsoK inug- tågut tigutdlariga. tigutdlugulo o- Kimåissusia misigigavko avatara erKaigaluarujara, måssalo ernTnaK tiguneK ajornaKissoK; sanimut Ki- nerdlunga takulerpara pugtånguaK (naggutitånguaK) inup morssugti- kungnångiså. tåssalo tigiiminarneK ajulerdlugo, imarmiuvatdlangine- rane talia tarKavnut Kerdlutdlugo OKarfigåra: »Kåinat putdlaersima- vatdlåKigame iluaKUtigineK ajor- naKingmat unga pugtånguamut ka- liginiaraluåsavavkit«. Kajålo ipe- rarKUvdlugo, iperarmagulo taima pissarnarpoK, sordlo ujarak kivi- lersoK, taimåitordle Kåinama ig- dlua nanertordlugo Kajara Karssu- tingajagtOK kisame unigpoK. tåssu- ngalo pugtånguamut kaligalugo KaKitikavko sordlo tikiiikiga; Kajå- lo uterfigalugo tikikavko putdlaer- simassoK imaK mitdlugutdlugo, makitinialeraluaravko ila artorna- KaoK; kisa imaK kåvdlugo talera Ki- terKutdlugo aitsåt tarKågut sujor- dlikut tiguvdlugo Kiimut nusutdlu- go imå igdluanut autdlarame maki- poK; makitikavkulo inuanut pissut- dlugo, uvanga tåssunga pugtångua- mut niunanga mikivatdlåKingmat, avatånit ikiordlugo uvfalo pugtå- ngup igdluanut pileriartoK pugtå- nguaK kåputileraluartartoK. uva- nga niiisånginama Kåinåkut ikior- dlugo Kaja uverterérdlugo amumi- sitardlugo, påvatigut imå kuilårtit- dlugo OKililermat kisauna pugtå- nguaK agssatdlariångitsoK Kåine KaKitdlarå; taimailingmat tulåu- nigsså Kulariungnaimivdlugo, Kai- naminutdlo ikingmat aperåra Kia- neranik nukitdlånganeranigdlo, a- kivångale Kiaruliingitsumik uner- dlune, åma nukigdlångångitsumik linerpoK. taimailermatdlo apunig- sså Kulariungnaerpara, sunauvfale någga. tåssångalo autdlaravta nangmineK aulagsarigsumik paor- mat neriugpunga suartinago aputi- sagiga; tikivfigssarput milip KerKa- ta KerKatut ungasigtigingmat, sila- lo taimane issigdluångingmat. tu- nungmutdlo autdlartugut najugar- put tipisarnilerdlune, ilungarmilo sikuåinarssugame katsorane ajii- ngitsumik ingerdlaneK ajornarse- KaoK; autdlarutileravko erninaK i- sumatårpunga ingerdlanivne ilisi- majungnaernigsså pivdlugo Kiler- miusersorlugo ajungingmat; tai- mailivdlugulo autdlaravta, nang- mineK åma såkortumik nukine atu- lermagit agsut iluaråra; kimut aut- dlartugutdlo tipisarneK nagtimaler- dlune sikuardlo autdlartitdlune, ki- mut ingerdlaneK ajuleravta tu- nungmut såginarpugut. tunungmukarfigssarputdlo Ka- nigkaluartoK sikuarssuarmit inger- dlaneK ajungajagdluta, kisalo sule nuna tikinago malugilerpara nukig- dlåriartortOK; taimåitoK nukigtu- sårKuinardlugo, sigssaK ornerusså- ravtigo kisame tikiparput; tåssau- nalo niiimiguvta åma tikivf igssavti- nut milip KerKata migssigigå, kisiå- ne nunåkutdlo sikiikutdlo ingerdla- ssariaKardlune. taimåitox tåssuna tulavfivtigut niugavta, uvanga Kåi- nagut Kåungup Kanut amoråinar- dlugit pusingnagitdlunit, åipara or- nigkasuardlugo tikipara tauva nu- kigdlårnera malungnarsivigsortoK; atissamalo ilainik atissalersiniara- luaravko kigdlormut akimanga suaringikine unerdlune taimaitdli- ginardlugo autdlarutinarpara; nu- nåkutdlo autdlardluta itivneK atu- lerdlugo malugerKileravko nukig- dlårnera amåkiupara, inugdlo a- ngingikaluartoK OKimaigeKåra, aitsåt taima inunivne lissilerama; sule anerterissoK matorpara sulilo itivneK igdluanut ujangina- go, nangmineK pisugsinaujung- naerdlune akuerinerdlunit ajuler- poK; taimåitoK sule amårdlugo si- kup tungånut ujangikama, åma i- kågagssara kangerdluk tåuna, å- malo ikårmiguma igdlua majonca- Karivdlune; taimåitoK sule amår- dlugo sikumut arKarpunga, inger- dlåmersoraluardlungalo anernine kisiat autdlutlnalermago, kisa ka- ngerdluk tåuna ikerparaluardlugu- lo Kasuvdluinarama iluliamineK ti- kikavko tåussuma orKua apiimik 28 NR. 16 1984 ATUAGAGDLIUTIT

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.