Atuagagdliutit - 17.04.1984, Blaðsíða 28

OKaitsunit univkåt
1850-ikut nalånérsut
Johan Reimer, Onaitsune pårssissoK agdlagsimavoK
Atuagagdliutine 3. oktober 1879 sarmmersune tåvane
pi'ssutsinik erKartuivd/une
uvangånguaK måssa sapiukaluar-
dlunga taimåitOK isumaliui'narneK
pigiungnardlugo agdlangnialerpu-
nga, Kangale piukortaraluardlunga
sapiutinarama; kisame isumaga ar-
tulerdlugo inunivne angalassarnika
nalåutagkåkalo univkåriniarpåka
kujatåmiunut.
Kanortordlo tarKavunga apu-
kungnarpata Kiviardlugit atuarisi-
gik. tavKavånga Atuagagdliutit
maunga Avangnånut pissarångata
uvanga atuardlugit nuånareicigav-
kit pigituinarpåka; åmalo isumag-
ssavnik navssårfigissardlugit. Ka-
nortordlo åma agdlagkåka Atua-
gagdliutinut ilångutdlugit ilivsinut
tamavsinut tusardliukilit.
méraugatdlarama angajoncåka
ilitsorKupåka, OKaitsune inungor-
simavunga, atåtaga piniartoK ajor-
ssångitsoK, inuit Kavslt Kinussar-
fiat; måssåkugaluarpat pinerarig-
sorssuarmik tåisagaluarpara. angu-
tå åma angumeråra sujornagut kiv-
fausimassoK; tåunalo åtånguara
Kavdlunåmik anguteKarsimassoK.
kisimitdluta nunarKateKarata uki-
ssarpugut, ukiorssuaK nåssarårput
ajorssarnartumik takunata, mérau-
gama pinerpoK.
Atåne kiserrangmik
ukioK 1851 ukiussoK nunamut tå-
vunga pivugut; nuna tamåna tai-
ssarparput: Atånik, Agdlugtup tu-
nua; tåssanilo uklsagavta nunarKa-
teKarata ukivugut. erKarput Kanig-
tumik inoKångilaK, kujåmut inuit
ungasigtigaut milit 9 migssånik; a-
vangnamut milit 3 migssigai. kisiv-
talo Kavdlunårtarput ilagalugo, ig-
dlume arfineK mardluinauvdluta u-
kiorssuaK nåvarput; utorKaussugut
sisamåinauvdluta, uvangalo kisima
angalassupalårdlunga, Gutip pår-
ssineragut malungnartukut, sulile
uvdlumimut agdlåt malungnarpoK.
taimanime nunasiarput puissilig-
ssuvok, Kanorme tauva avdlamik
piniartoKaraluarune angutigisaga-
luarpa? taimanime ukéKateKåsaga-
luarpugut, nunarKatigssaraluavta
ukiaugilingigpåssuk, ukiaugiler-
dlugo Kimåinarpåtigut. taimane u-
kéncåravta ajorssarnartumik angi-
sumik takungilagut, nauk kisimi-
kaluardlunga piniaKateKångika-
luardlungalo; taimågdlåt Kajartor-
niaraluardlunga inertinalerångå-
nga Kajartusaersimalerångama a-
jorssakulugtarpugut; ilånilo silar-
ssuaK ajungitdlarångat Kajartor-
dlunga angussaleraluartunga na-
viangalunga inertilerångånga Ka-
jartusaeraraunga, ajulerångavkit
uningåinaleraraunga. kisa suarata
ukiorssuaK någujarput, upernar-
matdlo nunarKatigssavut tikiuput
nunasiartordlutik, tipaitsungnaKi-
gujOK.
taimanime sule kisimitdluta u-
pernalerå Kajartorralerama, tamå-
ssa Kavdlunårtavta umiatsiångua-
mik ilåne erKangersimassarpånga
Kanigtumlkångama. ilåne-åsit ka-
ngivtinut Kajartorama, Kilaluvkat
takussardlugit piniåripalåraluar-
dlugit, åsit saperavkit kimut aut-
dlardlunga takulerpara åsit umiat-
siåmik avatinguavtine avalagsima-
ssok; tauvalo Kanigdlivdlugo taku-
lerpåka Kilaluvkat tunoncutilerå-
nga. sågdlugitdlo pioravkit patdli-
sanganagit-åsit, taimåitOK katsu-
ngåserfiginardlugit ilåt puissoK ki-
same nåligpara. tåssalo åsit Kajå-
nguamik encavne isumatdluteKar-
nanga; avataralo morssugtoK Ka-
ngale tunuvnit umiatsiarpalu-
nguarsse; tamåssåsit nautsorssu-
luvdlunga takukasingneraminga,
sunauvfa nukingitsagdlune pissor-
palua. tungivnutdlo autdlakasig-
tOK. Kilaluvkat avatartagdlit tu-
nungmut nusångingmata uvanga a-
våmut inerardlugo autdlarpunga;
kisiåne kingunavnit tordlulårpat-
dlangmanga, kingumut Kiviarama
takulerpara avatara saninguagut å-
nigsimagå; sågfigalugo ornigkavko
tikitdlugulo, anguvigkamik piniå-
sagiga avatara Kapinguvdlune Ki-
mulerångat kåpialåraraoK, avåta-
mut aporasugalunga; kisa umiat-
siåmut niorKuvinalermanga niuv-
dlunga autdlaingmik toKiipara. si-
latdle taimane nuåneK kalivdlugo
tulåukavtigo, silatdle nerissugssaK
ajornaK, inuit taima ikigtigissut.
aKaguane åma angisorssuarmik
Kilalugarujunga, taimanilo åma a-
Kagukut tåuko sujornaungmat nu-
nasiartortugaluit, imalunit uki-
ssugssaugaluit, sunauvfa uvavtinik
takuniaivdlutik Kåinat mardluk ti-
kiutut, ativtinut tulagtut aitsåt ta-
kuvdlugit; Unårårnerup ernere,
Agdlugtume nunagdlit, tamaunga
nusassut upernåK måna, tamau-
ngalo ukiartusassut. — aussarmar-
dlo tamaunga nunavtinut nunasiar-
torput, ukiutdlo Kavsinguit tamå-
nikamik åma sermip tungånut nu-
put; tåukulo nukarit tikigsimang-
mata imågdlåt alutoråvut.
Igdluluarssungne
kingornalo sermip tungånut Igdlu-
luarssungnut nunasiartorput; uva-
gutdle Atå Kimångilarput, nuna
tåuna tamanik pissagssaKartuinar-
mat; puisseKaKissoK Kasigiarssuit-
dlo åma nunarput avKutiglnarpåt;
tamatumalo kangerdlup Kinguane
ernissardlutik sermip kuvane. uper-
nagssåkutdlo pulatilerångata pissa-
rissalikasinåraut, ilånilo uvdlormut
mardlorårtarikasikålugit; ilånilo
igdlauligssuit puatdlarutorsima-
ssut Kivérsimassunik igdlaoKartar-
put; Kåumåme måjime ingerdlåler-
sarput, kisalo june tikitdlugo; juliv-
dlo uvdluisa pingajuåne piarKat
nagdliutilersarput. ila nagdliutile-
rångata agdligkanik malerssordlu-
git KuvianaKaut.
åmalo avdlat pissagssat pissaru-
javut, merKit ernilerångata tamav-
ta nåmagtitdluta månigssararau-
gut; sujornagume nunagilerKårav-
tigo taiipa isumaliortaluarnarmat
Kimåsanago, ajorssarnångeKissoK
sujugdlermik, ukiugaluartumilunit
imerssuaK pissårnaKaoK, igdlup tu-
noralånguane kugssuaK taserujug-
ssuarmit kugtOK, mamitugssåu-
ngitsoK KanoK l'ssigtigigaluarunilu-
nit.
tåvanime sujugdlermik perdlo-
Karata ikavta nuåneKissoK, taimåi-
tordle igdlut mardluinauvugut Kav-
dlunårtavta igdlua pingatsiutdlu-
go; tåukule nunancatigigaluavut
Igdluluarssungnut nugsimalermata
ajortumik erKuivunga; nunarKativ-
ta inusugtortåt kisiat åiparalugo;
Katångutålo uvfa Igdluluarssung-
nut erne åiparalugo tikerårsima-
ssok, kangivtinut Kajartordluta jå-
nuårip uvdluisa 8-ne. sikuarssung-
mit sigssaK KimåmineK ajorna-
Kingmat, tåunalo åiparissara sule
nukangakulugtoK, ungasigsumut
KimarKunanga OKarfigigaluarivne
tusångilånga; avativnutdlo pivdlu-
ne sikugssåkut ingerdlassoK takuv-
dlugo, alatsiardlugo Kiviariatdlari-
ga taimak takuvdluinångilara, mi-
silingniarKigdlugulo malugilerpara
tauva kåna kinguleratåtdlartoK si-
kugssap KerKane; malugivdluåi-
nardlugo erninaK tungånut aut-
dlarpunga, tuaviorniaraluardlunga
sikuarssuaK mavtusoK ajornaKuti-
galugo, tikingitsiardlugo takuler-
para ajornåtdlak, niorérsimassoK
Kåine eKigsimavdlugo; tauvalo er-
ninaK OKarfigåra ajungitsumik uni-
ngavdluarniarKuvdlugo.
kisauna tigutdlariga
taimanilume sikuarniarssuarmit a-
vatara nagsarnago asule autdlai-
niåinalerdluta, tikikavko Kajå put-
dlaersimassoK Kinorssuarmitdlo i-
luamik åma tikitdluarneK ajordlu-
go, kisauna morssoriångitsoK inug-
tågut tigutdlariga. tigutdlugulo o-
Kimåissusia misigigavko avatara
erKaigaluarujara, måssalo erninaK
tiguneK ajornaKissoK; sanimut Ki-
nerdlunga takulerpara pugtånguaK
(naggutitånguaK) inup morssugti-
kungnångiså. tåssalo tigumlnarneK
ajulerdlugo, imarmiuvatdlångine-
rane talia tarKavnut Kerdlutdlugo
OKarfigåra; »Kåinat putdlaersima-
vatdlåKigame iluaKutigineK ajor-
naKingmat unga pugtånguamut ka-
liginiaraluåsavavkit«. Kajålo ipe-
rarKuvdlugo, iperarmagulo taima
pissarnarpoK, sordlo ujarak kivi-
lersoK, taimåitordle Kåinama ig-
dlua nanertordlugo Kajara Karssu-
tingajagtOK kisame unigpoK. tåssu-
ngalo pugtånguamut kaligalugo
KaKitikavko sordlo tikiukiga; Kajå-
lo uterfigalugo tikikavko putdlaer-
simassoK imaK mitdlugutdlugo,
makitinialeraluaravko ila artorna-
KaoK; kisa imaK kåvdlugo talera Ki-
terKutdlugo aitsåt tarKågut sujor-
dlikut tiguvdlugo Kumut nusutdlu-
go imå igdluanut autdlarame maki-
poK; makitikavkulo inuanut pissut-
dlugo, uvanga tåssunga pugtångua-
mut niunanga mikivatdlåKingmat,
avatånit ikiordlugo uvfalo pugtå-
ngup igdluanut pileriartoK pugtå-
nguaK kåputileraluartartoK. uva-
nga niusånginama Kåinåkut ikior-
dlugo Kajå uverterérdlugo amumi-
sitardlugo, påvatigut imå kuilårtit-
dlugo OKililermat kisauna pugtå-
nguaK agssatdlariångitsoK Kåine
KaKitdlarå; taimailingmat tulåu-
nigsså Kulariungnaimivdlugo, Kåi-
naminutdlo ikingmat aperåra Kia-
neranik nukitdlånganeranigdlo, a-
kivångale Kiarulungitsumik uner-
dlune, åma nukigdlångångitsumik
unerpoK. taimailermatdlo apunig-
sså Kulariungnaerpara, sunauvfale
någga. tåssångalo autdlaravta
nangmineK aulagsarigsumik paor-
mat neriugpunga suartinago aputi-
sagiga; tikivfigssarput milip KerKa-
ta KerKatut ungasigtigingmat, sila-
lo taimane l'ssigdluångingmat. tu-
nungmutdlo autdlartugut najugar-
put tipisarnilerdlune, ilungarmilo
sikuåinarssugame katsorane aju-
ngitsumik ingerdlaneK ajornarse-
kuok; autdlarutileravko erninaK i-
sumatårpunga ingerdlanivne ilisi-
majungnaernigsså pivdlugo Kiler-
miusersorlugo ajungingmat; tai-
mailivdlugulo autdlaravta, nang-
mineK åma såkortumik nukine atu-
lermagit agsut iluaråra; kimut aut-
dlartugutdlo tipisarneK nagtimaler-
dlune sikuardlo autdlartitdlune, ki-
mut ingerdlaneK ajuleravta tu-
nungmut såginarpugut.
tunungmukarfigssarputdlo Ka-
nigkaluartOK sikuarssuarmit inger-
dlaneK ajungajagdluta, kisalo sule
nuna tikinago malugilerpara nukig-
dlåriartortoK; taimåitOK nukigtu-
sårKuinardlugo, sigssaK ornerusså-
ravtigo kisame tikiparput; tåssau-
nalo niumiguvta åma tikivfigssavti-
nut milip Kencata migssigigå, kisiå-
ne nunåkutdlo sikukutdlo ingerdla-
ssariaKardlune. taimåitOK tåssuna
tulavfivtigut niugavta, uvanga Kåi-
nagut Kåungup Kånut amoråinar-
dlugit pusingnagitdlunit, åipara or-
nigkasuardlugo tikipara tauva nu-
kigdlårnera malungnarsivigsortoK;
atissamalo ilainik atissalersiniara-
luaravko kigdlormut akimanga
suaringikine unerdlune taimaitdli-
ginardlugo autdlarutlnarpara; nu-
nåkutdlo autdlardluta itivneK atu-
lerdlugo malugerKileravko nukig-
dlårnera amåkiupara, inugdlo a-
ngingikaluartOK OKimaigeKåra,
aitsåt taima inunivne ussilerama;
sule anerterissoK matorpara
sulilo itivneK igdluanut ujangina-
go, nangmineK pisugsinaujung-
naerdlune akuerinerdlunit ajuler-
poK; taimåitOK sule amårdlugo si-
kup tungånut ujangikama, åma i-
kågagssara kangerdluk tåuna, å-
malo ikårmiguma igdlua majorKa-
Karivdlune; taimåitOK sule amår-
dlugo sikumut arKarpunga, inger-
dlåmersoraluardlungalo anernine
kisiat autdlutinalermago, kisa ka-
ngerdluk tåuna ikerparaluardlugu-
lo Kasuvdluinarama iluliamineK ti-
kikavko tåussuma orKua apumik
28 NR. 16 1984
ATUAGAGDLIUTIT