Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 19.12.1995, Blaðsíða 22

Atuagagdliutit - 19.12.1995, Blaðsíða 22
22 Nr. 99 • 1995 GRØNLANDSPOSTEN Isiginnaariartoqarpianngilaq Landskampimut ataatsimut inersimasut 80 kroninik meeqqallu 40 kroninik akiliillutik isiginnaariartarnissaasa akisuallaarnera peqqutaasimasinnaavoq Qallunaat svensiutaat, Ulf Schafert, kalaallit assammik arsaattartui angutit ikiortussaavai. Danskernes svensker, Ulf Schafert, skulle hjælpe det grønlandske herrehåndbold landshold. (Ass./foto: Vivi Møller-Olsen). NUUK(JO) - Tallimanngor- mat arfininngormallu decem- berip 15-iani 16-ianilu Nuup Timersortarfiani assammik arsaannermik landskamper- toqarpoq. Kalaallit Nunaat Island-ilu unammimmata 40- 14-imik inemeqarpoq. Mar- luullutik A-landsholdiupput, Island-ili VM-imi ilisima- riikkatsinnit inuusunnerusu- nik arlalinnik peqataaffigine- qarpoq. Tallimanngormat isi- ginnaartut 150-200-t missa- anniipput, arfininngormallu 100-150-it missaanniillutik. Tallimanngormat unam- mineq kalaallit arsaattartuisa atugarliorfigeqaat. Kinguarsi- masut pitsaavissumik inger- lanngillat, taamatullu saas- sussisamerminni uivertaqalu- tik. Kalaallit arsaattartuisa kinguarsimasui saassussiner- ni tamangajavinni islandimiu- nit pakkemeqartarput, island- imiullu kalaallinut naleqqiul- lutik sukkaneroqaat. Kalaallit Nunaanneersut ta- kutitsilluanngillat, kinguarsi- masut tunniutiinnaqqaval- laarput, arsaattartullu immin- nut paatsuungaatsiartarkytuj, Taamaammat islandimiut pi- umallerlutillu isertitsisinnaa- sarmata tupinnanngilaq. Is- landimiut saassusseriartame- rat VM-imi isiginnaakkatsin- nit sakkukinneruvoqk, aam- mami kalaallit kinguarsima- sui qunusaartorsuunngimma- ta. Taamaakkaluartoq islandi- miut unammineq sungiusaa- titut atorpaat, periaatsit assi- ginngitsut atorlugit unammi- nermikkut. Uaatigut kalaallit kinguarsimasui arsaaffiup sinaani siuarsimasunit peer- sittarpaat, taamaalillutik iser- titsisinnaajunnaarsittarlugit. Kinguarsimasut ingerlallu- anngikkaangata målmandip periarfissai ajortorujussuu- sarput, taamaammallu ka- laallit målmandiat pikkorik- kaluaqaluni ikiorluarneqan- nginnami nallinnaqaaq. Saassussinerluttarnerit Kalaallit saassusseriarner- minni uivertorujussuusarput, aammami taamaannissamin- nut tunngavissaqarluaramik. Islandimiut sukkaqaat ka- laallillu saassusseriarnerini uivertitseriallaqqissuullutik. Kalaallit unamminerminni a- qutsisuata arlaleriarluni saas- susseriamerit aallartittaralu- arpai, periaatsilli amerlaner- saanni iluatsitsinngitsoortar- luni. Arsaattartut arlallit aqu- tsisortik suniamersoq paasin- ngitsoortarpaat. Unammineq tamaat island- imiut piumasartik malillugu ingerlapput, kalaallillu ar- saattartuisa periaasii arlallit aaqqittariaqarunarput allan- ngortittariaqarlutillu. Asser- suutigalugu oqaatigineqas- saaq kalaallit arsaattartui nu- nanut allanut unamminissa- minnut piareersimanngillat. Tunngaviusumik sungiusar- nerat arlalitsigut amigaate- qarpoq, sungiusarfissamin- nullu anngukkamik qasujaas- susiat pitsaavallaanngilaq. Kim Hougaard, Sisimiuni SAK-mi arsaattartoq nuna- nut allanut unammiartortar- tuni pikkorinnersaavoq. Taannattaarlu arlaleriarluni nammineq ilanilu isertitsis- satillutik aqqutissiuisarpoq. Arfininngormat unammineq Arfininngormat unammineq kalaallit isaannik isigissa- gaanni pitsaanerujussuuvoq, unamminerlu naammassim- mat islandimiut qulingilua- annarnik siuarsimavoq. Ka- laallit arsaattartuisa unammi- nertik aqussinnaaneruaat. Unamminermi siullermi ta- kutitaminnit allaanerussuar- mik periaaseqarput. Dommerip unammineq aallartillugu siggarneranit u- nammineq sukkasuumik i- ngerlanneqalerpoq, allaallu kalaallit islandimiunut an- ngutingajaqqinnaarlutik. Ka- laallit kinguarsimasui pitsaa- nerujussuarmik ingerlapput, paatsoomerillu tallimanngor- mat takusagut annertungaat- siartumik aaqqinneqarsimap- put. Mianersuaatsumilli iser- titsiteriartarnerit amerlaqiga- mik holdimut iluaqutaanngil- lat. Kalaallit saassussiniartar- nerat ilaanni sivisusarpoq, assullu nuannerpoq kalaallit sianissusertik atorluarlugu eqqarsarlutik unammimma- GRØNLAND 1. David Olsen, Kågs- sagssuk 2. Hans Peter Poulsen, NUK 3. David Fisker, NUK 4. Brian Fencker, GSS 5. Tom Pedersen, SAK 6. Finn Nielsen, K-33 7. Arent Olsen, SAK^ 8. Jacob Noahsen, NUK 9. Peter Fr. Olsen, 1-69 10. KunUk Lynge, NUK 11 .Rasmus Larsen, K-33 12. Mikael Storck, K-33 13. Jan Nielsen, NUK 14. Kim Hougaard, SAK 15. Pilinnguaq Alaufe- sen, GSS 16. Hermann Møller, Nagtoralik 17. Tage Lyberth, Kagssagssuk 18. Peter Møller, Kågs- sagssuk Træner ulf Schaefert Asst. Træner Palle Jeri- miassen Holdleder Gudmundur Thorsteinsson ISLAND 1. Bergsveinn Bergsve- insson, Afturelding 2. Bjarni Frostason, Haukar 3. Olafur Stefånsson, Val ur 4. Robert Sighvatsson, Afturelding 5. Dagur Sigurdsson, Valur 6. Halldor Ingolfsson, Haukar 7. David Olafsson, Valur 8. Leo Orn Thorleifs- son, KA 9. Ingi Rafn Jonsson, Valur 10. Njordur Amason, IR I 1 .Gunnar Andresson, Afturelding 12.Aron Kristjånsson, Haukar Træner Thorbjørn Jens- son Hjælpetræner Boris Akbashev ta. Taamaalilluni arsaattartut amerlanerit malinnaasin- naapput, arsallu tigumminera sivitsoriartortillugu periarfis- sat annerulertarput. Taman- nalu unamminermi siullermi amigaataasimavoq. Taa- maammallu unammineq taanna isiginnaaruminarne- rulluni. Arsaattartut pigiinnassavaat Nunatsinni assammik arsaat- tartut kattuffiata (GHF-ip) arsaattartut pigiinnarniarsa- rissavai. Kisiannili passutta- riaqarput! Massakkut lands- kampimik unammereerput, peqatigiiffinnullu ilaasorta- affimminnut angerlareerlu- tik, kisiannili massakkumut kattuffimminit »puiguinnar- neqartarput, aatsaalli atorfis- saqartinneqaleraangamik ag- NUUK(JO) - Fredag og lør- dag den 15. og 16. december blev der spillet landskamp i håndbold i Godthåbhallen. Landskampen stod mellem Grønland og Island og slutte- de med 40-14. Det var begge landes A-landshold, men Island stillede dog op med flere yngre spillere, som vi kender dem fra netop VM i Island. Der var omkring 150- 200 tilskuere om fredagen og cirka 100-150 tilskuere om lørdagen. Kampen i fredags var noget rodet for det grønland- ske landshold. Forsvarszo- nen fungerede ikke optimalt, og dermed blev angrebet også meget stresset. Det grønlandske landsholds for- svar blev udspillet i næsten alle angreb fra islændingene, islændingene var for hurtige i forhold til grønlandsk niveau. Grønland viste ikke stors- pillet frem på nogen måde, forsvaret var for defensivt, og der var mange misfors- tåelser mellem spillerne. Derfor var der ikke noget mærkeligt i, at islændingene scorede efter behag. Islænd- ingenes angreb var noget rin- ge i forhold til det, vi så under VM, men det grøn- landske forsvar bød heller ikke på de helt store udfor- dringer. Alligevel kunne islændin- gene også bruge kampen til en træningskamp, og det gjorde de ved at spille bredt. De udspillede de grønland- ske hold blandt andet ved at trække dets forsvar væk fra fløjspillerne, som derfor ofte blev i stand til at score. Når et forsvar ikke kan fungere, er målmandens chancer meget dårlige, og det var synd for de gode grøn- gersarneqartarlutik. Massak- kulli arlaannik pisoqartaria- qalerpoq, attaveqarfigineqas- sappullu taamaalillutik mas- sakkumut atukkaminit pi- tsaanerusumik atugaqartinni- arneqalissallutik. Ulluni marlunni unammi- nerni Nuup Timersortarfia- landske målmænd at de ikke fik den hjælp, de skulle have for at yde deres bedste. Stresset angreb Det grønlandske angreb var for stresset, men det var selv- følgelig også med god grund. Islændingene var hurtige og gode til at stresse det grøn- landske angreb. Spilstyreren på det grønlandske holdt prøvede flere gange at sætte noget igang, men uden resul- tat i det fleste systemer. Fle- re af spilleme fandt ikke ud af, hvad det var spilstyreren ville. Hele kampen igennem spillede islændingene på deres præmisser, og der må vel være meget, der skal ret- tes og ændres på de grøn- landske hold. For eksempel var de grønlandske spillere ikke klar til sådan den opga- ve, det er at som det er at spille internationalt hånd- bold. Grundtræningen mang- lede på mange måder og kon- ditionen var vel heller ikke den bedste, da man kom til træningslejren. Kim Hougaard der til dag- ligt spiller for SAK fra Sisi- miut var klart den bedste spiller på landsholdet. Det var ham, der tog det fleste initiativer til at spille både sig selv og det andre fri til scoring. Lørdagskampen Kampen om lørdagen var meget bedre set med grøn- landske øjne og sluttede med kun ni måls føring til Island. Der havde det grønlandske hold bedre styr på deres spil. De var helt anderledes end det, de viste i den første kamp. Kampen blev spillet hur- tigt fra første dommerfløjt og nut isiginnaariat pisarnertut amerlanngillat, taamaatto- qameralu Kalaallit Nunaata arsaattartuinut pitsaavallaan- ngilaq. Qaqutigoortorujus- suuvormi Kalaallit Nunaanni nunat unammisartuinik u- nammisoqartamera. det grønlandske hold for- måede enda at spille næsten lige op mod det islandske. Forsvaret hos det grønland- ske fungerede meget bedre, og de misforståelser, vi så om fredagen var rettet bety- deligt op. Men der var for mange hasarderede skud udefra, som ikke var til nogen nytte for holdet. Angrebet hos det grøn- landske hold varede til tider længe, og det er var flot at se, hvordan de grønlandske spil- lere bevarede fornuften og spillede med hovedet. På den måde kommer flere spillere med, og chancerne bliver større jo længere man holder bolden. Det var dette, man manglede i den første kamp. Kampen blev derfor også bedre at se på. Skal holde på spilleme Den næste opgave for Grøn- lands Håndbold Forbund vil helt klart blive at holde på spillerne. De skal rent ud sagt plejes! Nu har de spillet landskamp og skal hjem til deres respektive klubber, men som det har været det sidste mange gange, bliver de »glemt« af forbundet, og når man så igen får brug for dem, så kalder man bare. Der må nødvendigvis ske noget i mellemtiden, så man har kontakt med dem, og så de kan forberede sig bedre, end de kan med de nuværende vilkår. Til kampen begge dage var der ikke den store tilskuer- skare som det plejer at være i Godthåbhallen til sådanne arrangementer, og det er synd for håndboldsporten i Grønland. Det er meget sjæl- dent tilskuere får mulighed for at se et internationalt hold i kamp i Grønland. DEADLINE Atuagagdliutit/Grønlandsposten 1996-imi siullermeerluni saqqummissaaq: Sisamanngorneq 4. januar 1996 Annonciliinissamut piffissarititaq kingullerpaajuvoq pingasunngorneq 27. december 1995 nal. 12.00 Atuagagdliutut/ Grønlandsposten første udgivelse i 1996 bliver: Torsdag, den 4. januar 1996 Dead-line på annoncer vil blive onsdag, den 27 december 1995 kl. 12.00 Tilskuerskaren blev væk Grunden kunne være den høje billetpris, som var på 80 kroner for voksne og 40 kroner for børn til én landskamp

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.