Atuagagdliutit - 05.01.1999, Side 6
6 • TIRSDAG 5. JANUAR 1999
ATUAGAGDLIUTIT
1998-imi 14-it inuartarineqarput
Marluk persuttarneqareerlutik aqqunarnitik toqussutigaat
(PM) - Siorna ukiortaap na-
laani AG-p nuannaarutigalu-
gu allaaseraa ukiup ingerla-
nerani pingasuinnarnik inu-
artoqarsimasoq. Naak sooru-
nami inuartarineqartut pinga-
sunik amerlavallaaraluartut,
siomatigumut naleqqiullugu
ikileriangaatsiarput.
Ukioq mannali taamatut o-
qartoqarsinnaanngilaq. 19-
98-imi inuit 14-init ikinne-
runngitsut inuartarineqarput,
1991-imut naleqqiullugu to-
qutanit 15-iusunit ataasiin-
narmik ikinnerullutik. Ajora-
luartumillu aamma ukioq
manna meeqqat sisamat to-
qutaasunut ilaapput.
Ammassallip Kommunea
eqqugaanerpaavoq. Kommu-
ni tamakkerlugu inuartarine-
qartut arfiniliupput, taakku-
nannga pingasut illoqarfim-
mi piliaallutik. Naatsorsuk-
kani tujorminartuni Ittoqqor-
toormiit tulliuvoq, pingasu-
nik inuarfiulluni, taakkunan-
nga marluk ullormi ataatsimi
piliaallutik. Narsami inuit
marluk toqunneqarput, Ka-
ngaamiuni, llulissani Nuum-
milu immikkut ataatsimik i-
nuartoqarluni.
Qatanngutigiit
Ukiortaaq 1998 iserfigiinna-
ripput qatanngutigiit, aappaa
sisamanik qaammatilik aap-
paalu qulinik ukiulik Tasiila-
mi angerlarsimaffiit ilaanni
qiminneqarsimasut nassaari-
neqarput. Pinerluttuliortoq a-
ngutaavoq 30-inik ukiulik,
nammineq naalungissi toqus-
sinnarlugu inooqammi pani-
anik toqutsisoq.
Aappariit inooqatigiinner-
minni imigassaq persuttaa-
sarnerlu ajornartorsiutigisi-
mavaat, angutillu niviarsiaq-
qat angerlarsimaffimminni
kisimeeqatigalugit toquppai.
Aammattaaq qulinik ukiulik
toqoreersoq kinguaassiutaa-
sigut atomerlussimavaa.
Angut piffissami aalaja-
ngigaanngitsumi Hersted-
vester-imiittussanngorluni
pineqaatissinneqarpoq.
Ikuallatsitsilluni
toqutsisoq
Nunaqarfimmi Tiniteqilaami
ikuallattup misissoqqissaar-
nerani ikuallatsitsilluni to-
qutsineq paasineqarpoq, tas-
sani arnaq 73-inik ukiulik ja-
nuarip qiteqqunnerani toqun-
neqarluni.
Aallaqqaammut isumaqar-
toqaraluarpoq ikuallanneq
kiassaateeqqamit, angallatit
kiassaataanit taaneqartartu-
mit pilersimassasoq. Politiilli
teknikeriisa misissuineranni
paasineqarpoq ikuallatsitsi-
soqarsimasoq. Pinerluttoq
44-nik ukiulik martsip aqqar-
nani politiinit tigusarineqar-
poq. Maanna pinerluuteqar-
simasunik inissiisarfimmiip-
poq, ukiuni tallimani tassa-
niissalluni.
Februarip qiteqqunnerani
angut 20-nik ukiulik Tasiila-
mi napparsimaviup pilattaa-
sarfiani toquvoq, sakissami
saamiatungaatigut kapine-
qarsimalluni suliarineqartil-
luni.
Arnaq, angutip taassuma
peqataa toqutsisutut pineqaa-
tissinneqarpoq, ukiuni talli-
mani pinerluuteqarsimasunik
inissiisarfimmiittussanngor-
tinneqarluni. Savilersorneq
arnap inaani pivoq.
Persuttaaneq toqumik
kingunilik
Kuummiuni angut 56-inik u-
kiulik Nunatta Eqqartuussi-
viani toqumik kinguneqartu-
mik persuttaasimasutut pine-
qaatissinneqarpoq, ukiunilu
marlunni pinerluuteqarsima-
sunik inissiisarfimmiittus-
sanngorluni. Angut aallaq-
qaammut Tasiilap eqqartuus-
siviani pinngitsuutinneqara-
luarpoq.
Angutip arlaleriarluni ar-
nap niaqua natermut anaar-
lussaappaa, arnallu aqqunar-
titernini toqussutigai. Arnaq
qaratsamigut sakkortuumik
aanaartoorpoq, toqumut i-
ngerlaannassutigisaminik.
Nakorsaq sakkortuumik per-
suttaaneq nalunaarutigine-
qatsiaannartoq, Tasiilamiit
Kuummiunut timmisartuun-
neqaraluarluni qanoq ilior-
sinnaasimanngilaq.
Nukappiaraq marlunnik
ukiulik
Arnap 32-inik ukiullip majip
13-iani tarnimigut erloqissu-
teqarnera ernerata marlunnik
ukiullip inuuneranik akeqar-
poq. Toqutsineq llulissani pi-
voq, arnap imminorniarluni
aalajangernerata kingorna.
Imminunngitsoorporli, tama-
tumalu kingorna napparsi-
mavimmi katsorsartariaqa-
lerluni. Taanna maanna pi-
nerluuteqarsimasunik inissii-
sarfimmiippoq, ukiuni talli-
mani tassaniittussaalluni.
Junip arfernani nunaqar-
fimmi Kuummiuni angut 22-
nik ukiulik qatanngumminik
angummik 29-inik ukiulim-
mik toqutsivoq, taannali suli
pineqaatissinneqanngilaq.
Maanna tarnimigut misissu-
gaavoq.
Angut piaaraluni toqutsisi-
mannginnerarpoq, nassuer-
porli angerlarsimaffimmi si-
lataani qatanngunni aallaasi-
mallugu.
Junip tallimaani 22-inik u-
kiullip angerlarsimaffiani
nuannattoqarpoq, erngutto-
qarsimanngilluinnarporlu.
Kapigamiuk
eqqaamanngilaa
Kangaamiuni toqutsinerup
kingorna ullut qulit qaangiu-
tiinnartut toqutsisoqaqqip-
poq. Tamatumuuna Nuum-
mi, tassani Emanuel Umee-
rinneq 43-nik ukiulik Tasii-
lameersoq, Radiofjeldimi
Blok 17-imi inissiat ilaanni
Maria Kuitse-mit savimmik
kapineqarluni.
Maria Kuitse, 21-inik uki-
oqartoq, aalakoomini peqqu-
tigalugu pisumit eqqaamasa-
qanngilaq. Politiit inissiamut
anngummata matu paamaaq-
qavoq, inissiap saniliani na-
jugallit arnaq savimmik ti-
gummiarluni matumiittoq ta-
kusimallugu kalerriimmata.
Arnaq tarnimigut misissor-
tereerpoq, politiillu tarnikkut
misissuinerup nalunaarusior-
neqarnera utaqqivaat, suliaq
naammassiniarlugu.
Ullormi ataatsimi
toqutsinerit marluk
Julip 25-iani Ittoqqortoor-
miini toqutsinerit marluk i-
nuiaqatigiinnguanut aalassat-
sitsipput. Nukappissap 17-
inik ukiullip angunni 55-inik
ukiulik savimmik kaporlugu
toquppaa. Taanna suli Is-
landimut apuunneqarani to-
quvoq.
17-inik ukiulik maanna
Danmarkimi tarnimigut mi-
sissugaavoq.
55-inik ukiulik suli toqun-
ngitsoq angut 44-nik ukiulik
politiinut imminut unnerluu-
tigivoq, inooqanni aallaallu-
gu toqussimallugu. Taanna
pinerluuteqarsimasunik inis-
siisarfimmiippoq, ukiuni ar-
finilinni tassaniittussaalluni.
Pisuni marlunni imigassar-
tortoqarsimavoq.
Aaverluni toquvoq
Ittoqqortoormiini marlunnik
inuartoqarneranit ullut arfini-
liinnaat qaangiuttut Narsami
angut 40-nik ukiulik pinerli-
neqarluni toquvoq. Inooqam-
minit 32-inik ukiullimmit
savimmik saaneeraajaammik
kapineqarnermi kingorna aa-
verluni toquvoq.
Aappariit ulloq naallugu
erngutereerlutik kamaapput.
Arnaq angerlarsimaffimmit
aneqquneqarami puuppoq, a-
ngullu kapillugu.
32-inik ukiulik toqumik
kinguneqartumik persuttaasi-
masutut inuullu inuuneranik
sumiginnaasimasutut pisuu-
tinneqarpoq. Maanna piner-
luuteqarsimasunik inissiisar-
fimmiippoq, ukiut pingajuat
avillugu tassaniittussaalluni.
Angut arnarlu 32-inik uki-
ulik ima aalakoorsimatigip-
put, angutip aanaarnerujus-
sua malugisimanagu. Aatsaat
nalunaaquttap akunnera qaa-
ngiuttoq, arnap pisimasoq
qanoq annertutiginersoq paa-
silerlugu ikiortissarsiorpoq.
Taamaalerneranili inortue-
reerpoq.
Ataataasumit
toqunneqarpoq
Mikkeline Bajare-p Kulusu-
14 mennesker blev slået ihjel i
To døde af deres kvæstelser efter voldeligt overfald
(PM) - Ved nytårtstid sidste
år havde AG fornøjelsen at
skrive, at der kun var begået
tre drab i løbet afåret. Selv-
om det er tre for mange, var
det et klart fald i forhold til
tideligere.
Det samme kan man ikke
sige i år. I 1998 var der ikke
færre end 14, og det er kun
én dræbt mindre end i 1991,
hvor 15 mennesker blev slået
ihjel. Der er ydermere den
meget triste omstændighed,
at fire børn var blandt ofrene
i år.
Ammassallip Kommunea
blev hårdest ramt. I hele
kommunen er drabstallet
oppe på seks, hvoraf tre af
dem blev begået i selve byen.
I den kedelige statestik føl-
ger Ittoqqortoormiit med tre
drab, hvoraf to blev begået
på samme dag. I Narsaq blev
to mennesker slået ihjel,
mens der i Kangaamiut, Ilu-
lissat og Nuuk blev begået ét
drab hvert sted.
Søskendepar
Knap var vi kommet ind i
nytåret 1998, da et søskende-
par på henholdsvis fire
måneder og ti år blev fundet
kvalt i en lejlighed i Tasiilaq.
Gerningsmanden var en 30-
årig mand, der slog sit eget
spædbarn og sin samlevers
datter ihjel.
Parrets samliv var præget
af alkoholmisbrug og vold,
og manden var alene hjemme
med pigerne, da han slog
dem ihjel. Han skændede
også den ti-årige pige, efter
døden var indtruffet.
Manden er dømt til et
tidsubestemt ophold i Her-
stedvester.
Mordbrand
En grundig efterforskning af
en brand i bygden Tiniteqila-
aq afslørede en mordbrand,
hvor en 73-årig kvinde døde
i midten af januar.
I første omgang var der
mistanke om, at branden var
opstået på grund af en defekt
skibsovn. Politiets teknikere
kunne imidlertid vise, at der
var tale om en påsat brand.
Den 44-årige gerningsmand
blev pågrebet af politiet den
11. marts. Han er i dag ved
at afsone en anstaltsdom af
fem års varighed.
I midten af februar døde en
20-årig mand på operations-
bordet i Tasiilaq sygehus af
en stiklæsion i venstre side af
brystkassen.
En jævnaldrende kvinde er
dømt for drabet og fik fem år
i en anstalt for sin ugerning.
Knivdrabet fandt sted i kvin-
dens bolig.
Vold med døden til følge
En 56-årig mand fra Kuum-
miut blev i Grønlands Lands-
ret kendt skyldig i tiltalen om
vold med døden til følge, og
fik to år i anstalten. Manden
blev i første omgang frifun-
det af Tasiilaq kredsret.
Kvinden døde af de
kvæstelser hun pådrog sig
efter manden gentagne gange
bankede hendes hoved mod
gulvet. Kvinden fik en kraf-
tig hjerneblødning, så hun
sov lige ind i døden. Der var
intet at stille op for den læge,
der straks efter anmeldelsen
af den grove vold, blev fløjet
fra Tasiilaq til Kuummiut.
To-årig dreng
En 32-arig kvindes psykiske
kvaler kostede hendes to-åri-
ge søn livet den 13. maj. Dra-
bet blev begået i Ilulissat,
efter at kvinden havde be-
sluttet sig for at begå selv-
mord. Det lykkedes hende
ikke at tage sit eget liv, og
hun måtte efterfølgende til
behandling på sygehuset.
Hun er ved at afsone en
anstaltsdom på fem år.
Den 22-årige mand, der
skød og dræbte sin 29-årige
bror i bygden Kangaamiut
den 6. juni, har endnu ikke
fået en dom for sin forbrydel-
se. Han er midt i en mental-
observation.
Drabsmanden har nægtet
forsæt til drab, men har er-
kendt, at han skød sin bror
med en riffel lige udenfor sin
bolig.
Den 5. juni havde der væ-
ret festlig komsammen i den
22-åriges hjem, og på intet
tidspunkt har der været tale
om druk.
Husker ikke hun stak
Der gik ikke mere end ti dage
efter drabet i Kangaamiut,
før det næste drab blev
begået. Denne gang var det i
Nuuk, hvor den 43-årige
Emanuel Umeerinneq fra
Tasiillaq blev stukket ihjel af
Maria Kuitsi i en lejlighed i
Blok 17 på Radiofjeldet.
Maria Kuitsi, der er 21 år,
kunne ikke huske noget fra
selve hændelsen på grund af
fuldskab. Døren var låst, da
politiet ankom til lejlighe-
den, alarmeret af naboer der
havde set kvinden stå i
døråbningen til sin lejlighed
med en kniv i hånden.
Kvinden har på nuværende
tidspunkt gennemgået en
mentalobservation, og politi-
et venter på en mentaler-
klæring, før de kan færdig-
gøre sagen.
To drab på ét døgn
To drab i Itoqqortoormiit den
25. juli rystede det lille sam-
fund. En 17-årig dreng dræb-
te sin 55-årige far med
adskillige knivstik. Han
døde, inden man kunne nå at
evakuere ham til Island.
Den 17-årig er for tiden til
mentalobservation i Dan-
mark.
Endnu inden den 55-årige
døde meldte en 44-årig mand
sig til politiet og oplyste, at
han havde dræbt sin samle-
ver ved at skyde hende. Han
blev dømt til seks års ophold
i en anstalt.
I begge de tragiske hænd-
elser var der spiritus involve-
ret.
Forblødte
Kun seks dage efter de to
drab i Ittoqqortoormiit led en
40-årig mand i Narsaq en
voldelig død. Han forblødte
efter, at hans 32-årige samle-
ver havde stukket ham med
en filetkniv.
Parret kom op at skændes
efter at have drukket tæt hele
dagen. Da kvinden blev bedt
om at forlade hjemmet, gik
hun ud af sit gode skind og
stak manden.
Den 32-årige blev kendt
skyldig i vold med døden til
følge og for prisgivelse af
menneskeliv. Hun er ved at
afsone en dom på to et halvt
år.
Både manden og den 32-
årige var så berusede, at de
ikke lagde mærke til det sto-
re blodtab, manden led. Først
efter en time gik det op for
kvinden hvor alvorlig situati-
onen egentlig var og hentede
hjælp. Da var det for sent.
Dræbt af familiefar
Drabet på den seks-årige
Mikkeline Bajare fra Kulu-
suk var på alles læber, mens
det lokale politi med for-
stærkninger fra Rigspolitiet
arbejdede på højtryk for at
finde gerningsmanden til
denne afskyelige forbrydelse.
meersup, arfinilinnik ukiullip
toqutaanera, najukkami poli-
tiit Rigspolitiinit ikiomeqar-
lutik ilungersuaqalutik piner-
luummik amiilaarnartumik
taassuminnga piliortumik u-
jaasinerisa nalaani oqallisaa-
qaaq.
Misissuinermi atorsinnaa-
sat tamarmik atorneqarput,
allaallu inuit pasinarsinnaa-
sut tamarmik aavinit misis-
sugassanik tigooqqaasoqar-
poq, pinerluttuliortullu tar-
nikkut pissusaanik naliliiso-
qarluni. Taamaakkaluartoq
aatsaat sapaatit akunneri arfi-
nillit qaangiuttut politiit pi-
nerluttuliortoq 30-inik ukiu-
lik, Gedion Nuko tigusaraat.
Taanna tarnimigut misissor-
neqareerpat aatsaat pineqaa-
tissiisoqassaaq.
Kulusumi pinerlunnerup a-
miilaamartup pineranit ullut
14-it qaangiutiinnartut Nar-
sami arnaq savimmik kapi-
neqarluni inuartarineqarpoq.
Inooqatigisimasaminit Kris-
tian Peter Sigurdsen-imit to-
qunneqarpoq, taannalu illup,
arnap pulaarsimaffigisaata i-
galaava aserorlugu iserpoq.
Inuartarineqartoq ikinngutini
amat marluk fjernsyneqatigi-
tillugit toqutaavoq.
Kristian Peter Sigurdsen
ukiuni arfinilinni pinerluute-
qarsimasunik inissiisarfim-
miittussanngortinneqarpoq.
Ittoqqortoormiini arnaq
30-inik ukiulik inooqammi-
nik 38-inik ukiulimmik okto-
berip 15-iani toqutsisimasu-
tut suli tigummigallagaavoq.
Taassuma aalakoorluni angut
kapivaa, politiinulli nassui-
aavoq ullup ingerlanerani si-
usinnerusukkut kapiniarlugu
aalajangersimalluni, sangis-
sartuallaarmat. Arnap anga-
joqqaavi savilersornermik i-
siginnittuusimapput.
1998
Der blev taget alle midler i
brug i løbet af opklaringsar-
bejdet, man tog sågar blod-
prøver på alle mistænkelige
personer, og arbejdede med
at lægge en psykologisk pro-
fil på gerningsmanden. Al-
ligvel gik der seks uger før
politiet kunne sætte den 30-
årige Gedion Nuko bag trem-
merne. Han skal undersøges
mentalt, før der kan falde
dom i sagen.
Kun 14 dage efter den
afskyelige forbrydelse i
Kulusuk, blev en kvinde
stukket ihjel i Narsaq. Hun
blev dræbt af sin tidligere
samlever, Kristian Peter
Sigurdsen, der skaffede sig
adgang til huset, hvor kvin-
den opholdt sig ved at knuse
en rude. Den dræbte så fjern-
syn sammen med to venin-
der, da hun blev overfaldet.
Kristian Peter Sigurdsen er
dømt til seks års anstaltsop-
hold.
En 30-årig kvinde i
Ittoqqortoormiit tilbagehol-
des stadig for drabet på sin
38-årige samlever den 15.
oktober. Hun stak ham i
fuldskab, men har forklaret
politiet, at hun tidligere på
dagen havde besluttet sig for
at stikke ham ned, fordi han
var så jaloux anlagt. Kvin-
dens forældre var vidner til
stikdramaet.