Morgunn


Morgunn - 01.07.1974, Qupperneq 47

Morgunn - 01.07.1974, Qupperneq 47
ÍSI.AND VAR ÓSKALANDIÐ 45 og samband er miíli kristins dóms miðalda og heimspeki Aristótelesar. Island hefur algjöra sérstöðu í sögu mannkynsins. Þegar Norðmenn fundu það um 870 var það gjörsamlega óbyggt land. Það er ekkert til, sem hægt sé að kalla upprunalegan ís- lenzkan kynstofn. þess vegna varð taka íslands alveg sérstæð meðal allra landa veraldar og alveg karmalaus. (Hér á Mikael við, að engin hermdarverk hafi verið unnin á öðrum við töku landsins, sem leitt gætu til neikvæðra örlaga síðar samkvæmt karmalögmálinu. En það er ekki annað en staðfesting á því, að orð Biblíunnar: „Eins og Jiér sáið svo munuð J>ér og uppskera“ séu undantekningai laust lögmál.) Landið hefur þar að auki nokkur sérstæð einkenni. Það er eitt af hinum sjö chakra hnattarins, sem við byggjum. Það er að segja, það er hin eina starfandi lífstöS plánetuhringaflsins. Þegar við segjum chakra þá eigum við við miðdepil lífsaflsins eða lífsaflstöð. Og Mikael bætir við, að þegar hann skrifar bréf sitt (þ.e. 1921) séu af sjö slíkum stöðvum á hveli jarðar fimm óstarf- andi og ein hlutlaus, eins og hann orðar það, hinn neikvæði endurkastandi á suðurhveli jarðar, en hin sjöunda Island, sé hin mikla sálræna miðstöð. Þá getur hann Jiess, að hann sé að undirbúa eins konar astralkort af Islandi. Segir hann um það, að Snæfellsjökull sé miðdepillinn og frá honum gangi tvær hvirfingasúlur, önnur segulmögnuð en hin rafmögnuð. Hin fyrri streymi frá vestri til austurs, en hin síðari rangsælis. En öll sé eyjan mjög næm fyr- ir sálrænum öflum. Og ályktun Mikaels Eyres er, að ísland sé hinn ákjósanlegi uppeldisstaSur mikilmenna. Segir hann að Jiau endunholdgist venjulega sem mikilsháttar leiðlogar í Austurlöndum eða ann- ars staðar. Segir Mikael, að hinn kínverski fræðari hans hafi spáð því, þegar hann ræddi endurholdganir, aS fyrir Islandi œtti aS liggja aS verSa miSstöS voldugs andlegs vitsmunaríkis, þegar
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Morgunn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Morgunn
https://timarit.is/publication/668

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.