Det Nye Nord - 14.05.1919, Blaðsíða 15

14. Maj 1919
DET NYE NORD
Side 175
finna ett skydd mot ekonomiskt vanstyre av kommu-
nerna under de nya forhållandma genom en beståm-
melse om kvalificerad (två tredjedelars) maj o-
r i t e t vid vissa beslut av storre finansiell råckvidd: i
huvudsak inkop eller avhåndande av f as t egen dom,
anslag till n y a åndamål eller behov eller anslag, vartill
medlen måste anskaffas genom upplåning.
Den ur vånstersynpunkt otillråckliga reformen av
1907 skulle dock ej lange få bestå. Demokratien hade
knappast hunnit våxa i den 40-gradiga rostskalan (i
realiteten verkade den genom sin anordning ej stort
annorlunda an som en 4-gradig rostskala), forrån de
vårldsskakande håndelsema ute i Europa framkallade
en vida radikalare reform åven i Sverige. Genom 1918
års urtima riksdags beslut har den allmånna och
1 i k a kommunala rostråtten genomfordes i kommu-
nema, Valråttsåldem har hojts till 23 år, eller från och
med det år, vilket man fyller 24 år, alltså densamma,
som kommer att galla vid politiska val. Den enda
skillnaden mellan den kommunala och den politi-
ska rostråtten biir nu, att for den politiska fordras
fullgjord vårnplikt, for den kommunala kvarstår
ånnu ett u t s k y 1 d: s s t r e c k: fullgjord skatteplikt mi-
dter ett av de tre senaste åren fordras.
Genom 1918 års reform har fullståndigt avlågsnats
det samband mellan skattebetalning och rostrått, som
sedan gammalt — i på olika sått graderade rostskalor —
varit inskrivet i de svenska kommunalforfattningama.
Personlighetsprincipen och ingenting annat
år den avgorande for den kommunala rostråtten. Dår-
med har sjålvfallet också en del utvåxter avlågsnats på
den gamla flerrostråttens tråd, framfor allt rostråtten
for b o 1 a g och andra juridiska personer.
En annan foljd av personlighetsprincipens genomfo-
rande år, att ingen får rostrått annorstådes ån i den
kommun, dår han år mantalsskriven. Forut hade man
rostrått åven i annan kommun, dår man skattade for
egendom eller inkomst. 1918 års reform har åven givit
kvinnorna kommunal rostrått i full omfattging.
Kvinnlig rostrått i kommunema fanns åven under den
5,000-gradigas tid, men var då fullståndigt betydelselos.
Från 1907 kunde kvinnor invåljas i stadsfullmåktige,
liksom de åven kunde rosta på samma villkor som mån-
nen.
Den stora forfattningsreformen genomfordes under
intrycket av vårldshåndelsema genom en frivillig over-
enskommelsc mellan partierna, dår åven hogern gick
med »med kånsla for de krav på samverkan och sam-
forstånd, som den nårvarande tiden i sårskild grad stål-
ler på fosterlandets alla medborgare — trots alla betånk-
ligheter«. Man sokte och fann dock vissa garantier mol
en alltfor radikaliserad kommunalpolitik. I detta syfte
hade diskuterats, men awisades ett skårpande av
statsuppsikten over kommunema. I stållet enade
man sig om att vidga kravet på kvalificerad ma-
joritet vid beslut om anslag i kommuner,
dår skattetrycket nått en viss hojd. (I Sverige åro de
direkta skattema till staten jåmforelsevis låga,
dåremot till kommunen, som endast har att uttaga di-
rekta skatter, i allmånhet mångdubbelt hogre). De nya
reglerna åro i korthet av foljande innebord. Kravet
på 2/.t majoritet for anslag till nya åndamål och behov
kvarstår. Om det dåremot år fråga om ett åndamål
eller behov, som visserligen ej år nytt, men for vilket
under det lopande året anslag ej utgått, gåiler kravet på
2/3 majoritet blott kommuner, inom vilka kommunal-
skatten overstiger 9 (i stad 10) kr. for 100 kr. inkomst.
Om det slutligen år fråga om hojande av visst under det
lopande årets utgående anslag, år den kvalificeradte ma-
joritetens tillåmpning beroendte av okningens storlek
jåmte skattetrycket i kommunen (beståmmelsen år ej
tillåmplig for kommuner med en kommunalskatt om
hogst 9, i stad 10, kr. per 100 kronors inkomst). En
annan garanti skapades i kommunalfullmåkti-
g e s obligatoriska inforande i kommuner med mer ån
1,500 invånare och i vissa beståmmelser åsyt'tande åren-
denas sorgfålligare beredning, framfor allt i kom-
muner, som stannade vid systemet med beslutande pri-
mårs tåmmor.
De nya lagarna trådde i kraft redan den 1. mårs 1919,
och under våren 1919 ha alla kommunala representa-
tioner blivit nyvalda. Dåremot foljde riksdagen i c k e
Kun gi. Maj:t, dår Kungl. Maj:t foreslagit nyval åven
av kommunala nåmnder och styrelser. Hår år sorjt for
en något mindre bråd overgång från det gamla. Valen
ha, som man kunde vånta, overallt medfort en omvålv-
ning inom kommunema. Det gamla hogervåldet år slut
och demokratien håller på att taga kommunernas for-
valtning i full besittning. Sverige år — på gott och ont
— ett demokratiskt land.
DE SVENSKA KOMMUNALVALEN.
Då den ovan skildrade radikaliseringen av rostråtten
tillriksdag och kommunalforsamlingen omedelbartskulle
tråda i kraft, forsiggingo de sedvanliga marsval, som
vartannat år forekomma till landsting (lånens represen-
tationer, vilka hos oss utse ledamoter i forstå kamma-
ren) och kommunema i lika och allmånna rostråttens
tecken. For samtliga kommuner foreligga icke ånnu
några exakta resultat. For landstingen åter cirkulerar
foljande sammanstållning i pressen, enligt vilken med
inråknande av de roster, vilka avgivits vid stadsfull-
måktigevalen i de sex ståder, som numera ha egna re-
prcsentanter i Forstå kammaren, hoger- och bon-
departiernas sammanlagda rostetal kan uppskat-
tas till 663,000, de frisinnades till 441,000 dfch de
socialdemokratiska partiernas till 632,000. Det
betyder, att 38 procent av valmanskåren består av hoger-
mån eller bondeforbundare, 25 procent av frisinnade och