Det Nye Nord - 24.09.1919, Blaðsíða 14

Side 744
DET NYE NORD
24. September 1919
behov endast motsvarar omkring 3 % av totalbehovet,
varfor avtalets betydelse for Sveriges kolforsorjning
ej får overskattas.
Skall man med ledning av forhandenvarande upp-
gifter våga sig på beråkning av koltillforseln från
England under den nårmaste tiden, bor man forsik-
tigtvis ej råkna med en hogre siffra an 100.000 ton
per månad. Når vi sålunda granskat våra tvenne
huvudleverantorers prestationsformåga, hava vi att
konstatera en brist på 160.000 ton stenkol per må-
nad att fyllas genom import. Från de svenska gruv-
fålten å Spetsbergen kunna påråknas hogst 5.000
ton per månad och från Belgien och andra europei-
ska småleverantorer med såkerhet ej mer ån hogst
samma kvantum sammanlagt. Omkring 150.000 ton
stenkol per månad måste foljaktligen inkopas på nya
marknader, och det biir då mot Amerika som for-
hoppningarna med nodvåndighet måste riktas.
De amerikanska koltillgångarna åro, åtminstone i
forhållande till Sveriges importbehov, obegrånsade;
svårigheterna att anskaffa nodigt tonnage for hem-
transporten forefalla dåremot hittills vara ooverkom-
liga. Att sånda en 10.000 tons ångare varannan dag
over Atlanten med stenkol kunna de svenska redari-
erna knappast gå i land med. Underhandlingar hava
visserligen tidigare forts i Washington om tillhanda-
hållande av amerikanskt tonnage, vilka till en borjan
synts leda till ett gott resultat, men sedermera visat
sig praktiskt taget utan påfoljd. I den mån kolpro-
blemet genom Englands åtstramning blivit så trån-
gande som det nu år, har emellertid intresset med
fornyad styrka riktats mot Amerika. Konferenser
hava nyligen ågt rum infor utrikesdepartementet med
de stora kolimportorerna och redarna i syfte alt få
frågan om importmojligheterna från Amerika utredd.
Någon klarhet foreligger dock icke for nårvarande,
men frågans oerhorda vikt har foranlett kolimporto-
rerna att utsånda en delegation till Amerika for att
komma i direkt forbindelse med exportorerna och
samtidigt vinna en såkrare kånnedom om den ame-
rikanska kolmarknaden och dess betingelser.
Tiden intill dess en stenkolsimport från Amerika i
nåmnvård omfaltning eventuellt kan komma till
stånd biir utan tvivel mycket kånnbar for Sveriges
industri. Ånnu år emellertid dess mojligheter att er-
såtta stenkolen med vedbrånsle ej uttomda, och det
torde framfor allt bliva på denna våg som de når-
maste månadernas kolbrist måste kompenseras. Otånk-
bart år heller icke att våra stenkolsreserver åro något
storre ån som beråknats på basis av en månadsfor-
brukning av 300.000 ton under innevarande år, och
i varje fail torde man kunna beråkna att de i for-
ening med en okad sparsamhet i forbrukningen skall
kunna hålla den verkliga kolnoden från dorrarna,
under forutsåttning att den oundgångliga undsåttnin-
gen från Amerika ej låter vånta på sig alltfor långe.