Málfríður - 15.11.1990, Blaðsíða 14

försöker gissa vad bilderna förestáller
och vad de heter. Efter utstállningen
diskuterar hela gruppen konstverken,
och alla fár ge sina förslag till namn
och budskap. Slutligen avslöjar konst-
nárerna sjálva vad de vill sága med
sina konstverk. Det kan bli mycket fina
konstverk, men á andra sidan kan
eleverna vara mycket skickliga i att
anvánda alldeles enkla knep. Ett par
ritade bara ett svart hál och hittade pá
en otrolig historia om várldens under-
gáng och förorening. I en annan aktiv-
itet bad jag eleverna rita ett vykort
med den utsikt som de hade frán
hotellrummets fönster i Stockholm.
Dá fick jag ett kort fullt av smá svarta
prickar. Förklaringen lydde, att det
var sá dimmigt ute, att han helt
enkelt inte kunde se nágonting genom
fönstret. Det ár alltsá inte alls frága
om om man kan rita eller inte, utan
det ár frága om uppfinnigsförmága
och kreativitet. Det vármer förstás
lárarens hjárta, om han fár nágra
kreativa minnen av sina elever. Hár
ár ett av dem, ett kort med en dikt pá
första sidan och innehállet var verklig-
en en glad överraskning! All slags
kreativ verksamhet ár en följd av
konstnárliga undervisningsmedel.
Kreativt sysslande i klassrummet hjál-
per eleverna att anvánda sin
kreativitet ocksá pá andra omráden,
t.ex. i arbetslivet.
Poesi
Eleverna láser, skriver och t.o.m.
komponerar dikter, rim och ramsor.
Nár de sjálva skriver en dikt, kan
musik gárna anvándas som stimulus.
Till slut ska jag lása ett par smá dikter.
Men före det om lárarens roll. Det
frágas ofta, om en lárare som an-
vánder konstnárliga medel sjálv
máste vara konstnárligt begávad. Det
hjálper förstás om man sjálv kan
sjunga, rita, spela teater eller skriva
bra, men det ár inte nágon förutsáttn-
ing för en lárare som vill börja med
denna slags undervisning. Nágon gáng
kan det vara rent av ett hinder, om
láraren ger för bra mönster, för det
begránsar elevernas egen kreativitet.
Det finns ándá nágra egenskaper
som láraren borde ha. Det ár lárarens
uppgift att planera undervisningen sá
att inlárningen skulle vara báde effek-
tiv och behaglig.
Láraren borde
— vara en bra organisatör
— undvika negativa uttryck, vara
uppmuntrande och finnas till hands
dá eleverna behöver hjálp och stöd
— vara flexibel och ha en förmága
att dra snabba slutsatser
— kunna utnyttja nya, ovántade situ-
ationer som uppstár under aktiver-
ingen
— vara fördomsfri, nyfiken och ha
sinne för humor
— ha sjálvförtroende och förtroende
för elevernas möjligheter.
Dikter
Kára kolleger. Bara en liten del av
vára elever blir riktiga konstnárer,
men nár man anvánder konstnárliga
medel i undervisningen, márker man
att betydligt flera av dem kunde bli
det. Vár uppgift ár att lára dem sprák
och att ge vára elever chanser att ut-
trycka sig och láta alla blommor
blomma.
14