Nordens Aarbog - 01.06.1921, Blaðsíða 70

VERNER SÖDERBERG
se ut. I Danmark och Norge ar denna sarskilt för Sverige
utmarkande sed relativt okand, átminstone vad de inhemska
förgrundsmánnen angár, och i mönsterlanden England och
Frankrike varierar man átminstone med att láta de för alla kánda
paradportrátten ersáttas av snapshots för dagen eller mer eller
mindre válvilligt ritade karrikatyrer.
Hár har hittills, kanske alltför utförligt, talats om tidningarnas
yttre utstyrsel. Aven ifrága om inneháll och ámnesurval för=
tjánar átskilligt att pápekas, som de senaste árens utveckling fört
med sig. Nár under kriget stora franska tidningar krympte ihop
till 2 á 4*sidigt format och motsvarande engelska till 4 á 6*sidigt,
och dá pappersbusten pá liknande sátt reducerade de tyska tid*
ningarnas sidoantal, sá máste naturligtvis dessa inskránkningar
medföra betydande förándringar i frága om texturvalet. Vad som
icke ándrades, det var exempelvis det stora utrymme de engelska
tidningarna ágnade át sporten, de franska tidningarnas koncen*
trerade lilla káseri för dagen pá första sidan eller deras förkárlek
för smá noveller och politiska karrikatyrer, de tyska tidnim
garnas «feuil!eton» med dess kulturhistoriska plockgods och smá*
notiser frán den vetenskapliga várlden. Dáremot gingo inskránk*
ningarna i alla tre lánderna ut över exempelvis ráttegángsreferaten
och de ofta redan förut ganska knapphándiga lokalnotiserna.
Utrikespolitiken áter berördes föga av formatbegránsningen.
Nár normala förhállanden började áterintráda och formatet öka^
des, sá bibehöllos i regel de ovan antydda slagen av innehálls^
begránsning. Dock bör konstateras, att den engelska pressens
förkárlek för sensationsprocesser snart kom denna avdelning
att áter sváll ut till traditionellt omfáng. I Frankrike dáre»
mot ár det alltjámt endast undantagsvis, som intressanta brottí
mál refereras med forna tiders utförlighet, och i Tyskland och
Österrike, dár efter kriget kriminaliteten betánkligt tilltagit,
tyckes rent av denna omstándighet ha minskat allmánhetens och,
genom reflexverkan, áven pressens intresse för de mánga, pá
sista tiden begángna brottens detaljer. Massor av brott, som
íörr i tiden skulle ha vidlyftigt skildrats i fransk press, avfárdas
nu med nágra rader under «Faits divers» Jag erinrar mig ur
«Le Matin» behandlingen av ett dylikt «crime passionel» helt
60