Atuagagdliutit - 07.11.1957, Blaðsíða 2

atuartartut agdi lagait
V tamanitdlo tigulågkat
yV kisermåussivdlune niuverneK atauardle!!!
1957-ime landsrådip atautsimlnera-
ne — tusarnåmeKarsmåungitsumik a-
tau tsimineKarti tdlugo — Kalåtdlit-nu-
navtine kisermåussivdlune niuverne-
rup ingerdlåneKarsinaunera suliarine-
KarpoK. påsineK ajornartuvoK sok
landsrådimut ilaussortat kisermåussiv-
dlune niuvemermut isumaKatausi-
naungmata. OKåinariaKarporme lands-
rådimut ilaussortat nunavtine nang-
minerssordlutik niuvertut erKarsauti-
gingitdluinarsimagait — kångunåi-
narpoK! taima kisermåussivdlune niu-
verneK grønlandskommissionip isuma-
liutigssissutainut 1950-ime pisimassu-
mut aussardlo måna landsrådip ataut-
similerdlune angmarneKarnerane ilau-
ssortat ilåta OKausinut akerdliuvdlui-
narpoK. kingumut kisermåussanik
angnertusisitsineK nangminerssordlu-
tik niuvertunut aseruissuvoK, tåssame
nangminerssortut niorKutigssamingn ik
pisiniarfigissartagkamingnut pisiniar-
sinaujungnaersitaungmata.
erKumikulugtunigtaoK måne nalu-
ngisaKarpugut; niuvertarfingnit nang-
minerssortunj t au tdlami ssoKar tarå-
ngat niuvertoKarfingmit asserpiångua
autdlartineKartaraoK. tåssa Kånger-
niunertut unangmigdlernivik — niu-
vemeK nangminerssortut akerdleralu-
git. niuvertoKarfingmit OKautigine-
KartåinarpoK unangmigdlernerungit-
sussok, tauvame sunåusava? — åp, si-
la tusårdluinéssusikasé iluarsinaria-
nguarpåt — kisermåussivdlune niu-
verneK atauardle!!!
JS
na.rK.iut.
„Atuagagdliutit“ne nr. 19, 12. sept.
1957 Benjamin Storch atuartut agdla-
gaisigut pingitsailivdlune nugtertitau-
neK pivdlugo agdlagaKarmat OKausisa
ilait narKitariaKarsoråka, atuartut pi-
neruvdlugit, isumaKartoKarsinaung-
mat aumarutigssarmiussugut tamavta
taima isumaKartugut.
pingitsailinikut nugtertitauniarne-
rarmatigut igdlugssanik titartarigka-
nik agdlåt pilerisårneKarsimassugut
OKardlune, uvanga taima isumaKéngi-
langa.
uvanga nungniarpunga pingitsaili-
ssaunermik pissuteKarnanga igdlug-
ssatdlunit titartarigkat pileriginermit
pissutiginago. påsisimavaralo nunar-
Katika angutit ardlaKartut uvavtut
isumaKartut. uvagumiuna nugkuma-
ssugut nungnigssavtinut pissutigineru-
gigput måne inutigssarsiorneK artor-,
narsiartuinarmat, åmale uvagut ani-
ngaussaK piumagaluaKigavtigo, uvdlu-
mikume aningaussaK piginago ajor-
narsingmat.
Skansen, 9. okt. 1957
Jens Geisler.
„Atuagagdliutit“ne nr. 19, 12. sept.
1957 naKitane Aumarutigssane ajOKip
Benjamin Storchip „atuartartut ag-
dlagait“ne Aumarutigssanit nugtertit-
siniarneK pivdlugo agdlagå, landshøv-
ding Lundsteenip erssendgdluartumik
akissuteKarfigeréraluarå, kommunal-
bestyrelse sivnerdlugo OKauseKarfigit-
siarniarpara.
Benjamin Storch agdlagpoK: „nug-
tertitsineK kommunalbestyrelset pi-
ngitsailinikut ingerdlataråt“.
Benjamin Storch ilumorpalugdlui-
nartutut nangåssuteKarpalungivigsu-
tutdlo kommunalbestyrelsemik pissu-
titsiniardlune taimatut agdlagsinaung-
mat tupigusutigingitsorsinåungilara.
ilumordlunga OKartariaKarpunga „pi-
ngitsailineKångivigpoK“. neriuinarpu-
nga Benjamin Storch påsinerdluiner-
mik tungaveKardlune taima agdlaga-
KarsimassoK.
aperKutip tamatuma sarKumerKår-
neranitdle Kanon iliutsinik maling-
nausimanera tungavigalugo isumaKar-
sinauvungalunit, inup avdlap, aperKu-
tip tamatuma KanoK ingerdlasimane-
ranik iluamik ilisimassaKaranilo Ka-
noK pissoKarsimaneranik kigdlinga ti-
kitdlugo ilisimassaKångitsup, OKalug-
sårineranit sunigausimavdlune taima-
tut agdlagtariaKalersimasoralugo.
Aumarutigssat aumarutigssåta ing-
minut akilersinåungitdluinarnera aju-
nårutauvatdlårneralo pissutigalugit
nunaKarfiup Aumarutigssat inueru-
sarneKarnigssånik aperKUt sarKunier-
matdle aumarutigssarmiut ersserKig-
sumik navsuiaivfigineKarérsimåput,
tamåna ima påsineKåsångitsoK „pi-
ngitsailivdlune nugtertitsiniarneK",
ilisimatitsissutigineKarpordlo pingit-
sailivdlune sumilunit nugtertitsiniar-
toKarsinéungitsoK. Kaumanerussumig-
dle sujunigssaKarumagåine KanoK
iliortariaKartoK, sordlo landshøvdingip
tamåna- ersserKigsumik OKautigigå.
ilumorpoK inuit igdluinut pulårdlu-
git OKaloKatigineKartarmata KanoK
isumaKarnersut tusarniardlugo, pi-
ngitsailineKångisåinarputdle, påsiuma-
neKåinartarpoK suna aulajangiusima-
neråt.
decemberime 1956 Aumarutigssani-
kama boligstøttemit igdluliagssatut
sujunersutigineKardlutik akuerssissu-
tigineKarsimassut titartarnere nagsa-
tarisimavåka inungnut misigssuatårsi-
naorKuvdlugit, inuime nungnigssa-
mingnik kigsauteKartut KanoK itunik
igdluliuneKarsinaunertik ’ilisimassa-
riaKarmåssuk, piumagunigdlo igdlu-
liaritiniagaussoK avdléngortikumav-
dlugo sujunersuteKarsinaungmata. pi-
lerisårutitutdle atorneKarsimångivig-
put.
Storch agdlagpoK inuit katerssorti-
neKarsimångivigsut, imaKalo pingit-
sailissut taimailiornigssamingnut ku-
nusimassut.
OKautsit taimåitut tusåsavdlugit u-
vavtinut nuånersuinåungitdlat inung-
mataorpalugpatdlåluatsiardlutigdlo.
Aumarutigssat inuerusarneKarnig-
ssånik aperKUt sarKumermat inuit (ig-
dlup itue) katerssortitdlugit OKaloKa-
tigineKarput navsuiaivfigineKardlutig-
dlo. OKaloKatigingneK kussanartumik
ingerdlavoK, inuitdlo KinuvigineKar-
dlutik tamåna akissuteKarfiginginera-
ne erKarsautigivdluarKårKuvdlugo,
taimåitumik pissutitsiniåinardlune tu-
ngaveKångitsumik oKarneK ajornar-
poK inuit katerssortineKarsimångivig-
sut.
ingmikut oKautigissagssarpagssui t
erKartornagit kigsautiginarumavara
aperKUt tamåna pivdlugo ajoKe Ben-
jamin Storch OKaloKatigiumårdlugo.
inuvdluarKussivdlunga.
Godhavn, 29. sept. 1957
Karl Møller,
kommunalbestyrelsesformand.
pilerngularssuit.
uvagut kalåtdlit narrujumingitsor-
neK ajorlugut-una Kavdlunåt avdlat-
dlunime avisine Kalåtdlit-nunåt ima-
lunit Kalåtdlit-nunåta inue pivdlugit
agdlautigissat ilatdlagtågauvatdlårtul
atuarångavtigik. åma taimaitdluinar-
poK K’asigiånguane rejelerissut piv-
dlugit agdlautigissame atuarsimassu-
nut, pingårtumik tåukununga tungå-
ssuteKartunut. akigssarsivdlutik suliu-
majungnaertartut — nunap inugpiai
taima OKautigineK ajornarunarput
nauk imaKa taimåitunik ilaKatdlagtå-
raluardlutik, erKarsalåriartale ningiut
méragdlit, uvigdlit il. il. soruname su-
lissariaKartarput sulivfigssartik nå-
magtitdlugo, angerdlarunigdlo igdlu-
mingne suliagssaKångitsusanatik. er-
Kortumik erKåisagåine nersunångitsu-
ngitdlat. sorunale ilakavsait agssapit-
dlivigtarput. måne K’asigiånguane ig-
dluliorniarneK nugterniarnerdlo av-
dlatutdle nunaKarfigtut ajornartigaoK
imaKalunit ajornarneruvdlune, tåssa-
me upernåK måna igdlugssamik (taor-
sigagssarsiamik) atautsimigdlunit nå-
partoKångilaK. suliartortuinait isu-
mavdlutigssåungitdlat, nunamingnut
uterKiagtuåsåput — kiname aulaja-
ngersimassumik atorfeKångitsoK tai-
ma såkor tu tigissumik nålagkersorne-
Kåsava? erKaimajungnarsivarput Nar-
ssamut Kanga nugtertitsiniarnipilug-
ssuaK, månale fabrike ingminut aki-
lerneK saperpalugpoK. aitsåt maunga
nugter ti tsi vigssångoraluarpoK, igdlug-
ssardle —• baråkinait isumavdlutigine-
Karsinåungitdluinarput soruname nå-
lagkisåruteKångitsunginamik. månå-
kut Kangarssuardle sujorna tunissag-
ssiat Kångersimalerérpait, taimåitu-
mik arnat taima isumaliorfigiuåina-
gagssåungitdlat, tåssame aitsåt nuna-
Karfingnit avdlanit pissunik taima
ikigtigissunik suliarlortoKarmat. ilåni-
kut agdlautigissat ugperiårpatdlårtå-
ngikuvtigik iluaKutausinaussarpoK,
soruname erKortunik ilaKartaraluar-
tut.
P.
akissugssåussuseK —?
akissugssåussusen - OKautsit angi-
sorssuit ilåt OKautigineKartarnermisut
pingårtineKartigisséngitsoKt — — —
sapåme unukut angerdlamut inger-
dlaorpugut. inuit mardluk arpåinaK
igdlakulugtuinauvdlutik avKusineK
atuatdlagsårpåt, ikénga igdlumit aula-
kortoKarpalugunartum i t aggerdlu tik.
taikungnardluta pileriaKårput igdlup
silatåne angut aulakornermit makita-
sinaujungnaersimassoK, nikuikaluåi-
naK pukunguatut imuloråinartar-
dlune.
tamåssa erKåne ujaragpagssuit savi-
minerdlo tutdlagagssaK ulorianaitsui-
nåungitsoK. — asulo aulakortoK na-
ngitingikaseKalune, suvdlune avåru-
jugssuåsava!
ingminut ikiungivigsoK tåuko igdla-
kulugtuinait Kimagsimavåt!
akissugssåussuseK?
aulakortoK nikuiteriardlugo eKisi-
missiuparput. kinguningua angut inu-
sugtoK tikiupoK ikiorserdlutalo. — po-
litip igdluanut silagtorsertarfingmut-
dlo ingerdlaterussålerparput sanato-
riamit. avKutå Kaningi tsukasiuvoK
taimalo aulakortigissumik ilaKardlune
pilertortumik ingerdlavigssaunane.
taima aulakortigigaluardlune nalungi-
lå sumut ingerdlåneKardlune, pinai-
serdlunilume nivdleraluartardlune. u~
miarssualivingmungoruna pujortulér-
KamingnukarniartoK, aKagugoK uvdlå-
kut ilame kingorångitsorunångingmå-
ne... (nangminerme tarKavungnar-
niarssarisimagaluarpat ilaisa kingorå-
ngitsorsimanaviångikaluarpåt!)
soruname ingerdlatinarparput. ta-
maungame Kimåinarsimassuguvtigo å-
ssigisimåsagaluarpå autdlaiginarsima-
ssuguvtigo! ilame ajunångitsorsima-
naviéngikaluarpoK, pujortulérartigdlo
angusimångiséinåsagaluardlugo.
åliuna uko igdlakulutut Kimatåt, su-
ssagssaringinamikugOK!
silagtorSertarfingmut iserniariutå
KénguissuinavigssuångorpoK, anagua-
nilume. uvdlåkut politinit bilimik u-
miarssualivingmukåuneKardlune. per-
dlasinane igdloKarfigssuarme tikerår-
nine anigunguåkulugpå!--------- —
sumimitauvauna taimånarssuaK
imersimassoK? — tamånalumiåsimé
påsineKångitsorane... imertitsissutdlu-
me tamåna akissugssauvfigissariaKar-
dlugo. angut taima aulakortigissoK
asule anisinartariaKångilaK sumung-
narnigsså erKarsautigilångivigdlugo!
kikutdlunitdle åma tåussuminga av-
Kusinerme sumilunitdlo nåpitsissut a-
kissugsséussusertik påsisimassariaKar-
påt. kialunit akissugssauvfirigmisut
påsissariaKarpå angut taimåitoK ikiu-
savdlugo.
neriutigårput tamatumane akissug-
ssåussuseKartussut erKarsautigiumå-
råt ilumut pisimassumik onalugpalåK
måna atuaruniko, tåssa ingassagtumik
imertitsissut inuitdlo taima aulakor-
tigissoK takugaluardlugo ilaginaigi-
narsimassut.
tamåkuninga pissoKartitdlugo kikut-
dlunit akissugssåussuserlik påsisima-
ssugaluarpåssuk, KularnångilaK aula-
kordlune ajunårnerit amerdlavatdlåt
pissariaKångikaluartut, ilaKutaussunut
inoKatigingnutdlo angisumik énaissa-
Karfiussartut ilåtigut pingitsorneKarsi-
nåusagaluartut.
M. Garn.
agdlautsimul udvalgip sujunersu-
tainut.
agdlautsimut atautsimitartutitat ag-
sut erKarsarsimåput ’ilungersutdlugo
agdlauserput KanoK torersartariaKar-
dlunilo oKilisartariaKartoK. tåssaliåsit
Kujasuitdliulerpunga uvfa suliaK tai-
ma angitigissoK åma issorinialeravko.
agdlauseK tåssauvoK uvagut kalåt-
dlit perput, taimåitumigdlo uvagut iv-
dlitdlo oKauseKarfigssarput, téssalume
imåinaK åma agtugagssaunane ilisi-
matujussåtdlångikåine. sorme, puikar-
simanerinånut.
„Atuarfit Ilagitdlo" nr. 6 1957, juni,
Kup. 3 Otto, Ottokut, OttovoK, Ottong-
mat“. kisalo Kup. 4, d. „Otto, Orto, Or-
torssuaK, OrtoraK, tåuko ilisarnarpat-
dlåKaut. sorme „Orto“ atuinaruvtigo?
Kipiterissanut Kitiverissanutdlo Otto
atordlugo? — ilisimanerussut agdlagaK
atuarméssuk: Ottokut. A. b. uterfigit-
siardlara: Otto, o kingugdleK sukéssu-
teKarsinautitauvoK sivitsuteKarsinau-
titauvdlunilo åma 2. b. taimåipoK ra-
dio taigorneKarmat. sorme agdlångi-
larput: tåuna OrtuvoK una rådiuvoK.
tauva atuarfingme iliniartitsisa oKar-
dluta: inuiait avdlat OKausine radio
sivitsutenångingmat taima agdlangne-
KartarpoK. åma tåssa radiokut atua-
rérpåt: radiøkut. åma fériap nipå ku-
ssanarpatdlångilaK agdlagsimangmat:
feriékut, feriéta, ajungilaK tamåko
tainerisut oKausersiarigavtigik ag-
dlagtarniartiglk fériåta. 6 taineKartar-
poK ø. ilå artornartoK artornarserKili-
sanerpoK? agdlagtauserput ingutagtor-
nermit siggugssuavut ingigigsilertoru-
narput.
åma kåge tikilårdlara. tåuna ma-
marame avdlångortilertornarnerusi-
mavoK uvfa sujulé sordlo fastlejeuvoK
il. il. nanertinåinartumik e nipusima-
niartoK kågime kussanavingmik i su-
kåssutaussaKarpoK kågivdlo a-va si-
vitsuteKarnane. kingornatungå kalåt-
dlisormat ajungilaK tamåt agdlagtar-
niartigo: kåginarnik, kågérKanik il. il.
måko komitékut (agtornagit) KaKU-
tigOKigamik tamåko tugdlarfigssaisi-
gut tutissarumårpavut.
4-me Kåumatit ilumut taimailiugag-
ssåuput.
5. ilumut „suju“kasik pértariaKar-
poK, tåssame pérérpoK. atulersaivoKt
kalåtdiingoK iléinaralånguisa kisimik
atormåssuk. taimåiporme.
sormiuna ss kalåtdlit ilåinaralångui-
sa atugåt pérniångitsoK taorserdlugu-
lo s-imik? Kularnångilarme tåuna pé-
rumårpoK åma.
åma ila amerdlaKaut ulimalårtari-
ssat. sordlo una: taimåipoK. oKauseK
ta ima ipoK. sormiuna sukéssut a-mi-
tinariput? i-mitdlune KanoK ikame?
s. i.: taimaipoK.
sormiuna t-Kartugut? d-Kåinåsaga-
luaravta: dakuk, dåmådåsugud. dakuk,
dåkuteriaravid dakornaleråtid. tamåko
pingorumårput kalåtdlit oKautsiming-
nut aulajangissungorpata aitsåt.
7-ime kisitsisit uiggiutait kigtorau-
tigdlit uvagut isumaKatigingilavut. 50-
nik hårltrasnik, 80-nik fijarsinik, er-
KainarpatdlåKaut imakugugtup onau-
serssuanut umunga: „...makutudlrån ..
asugoK imakututdlaråine! ajungilaK
50inik, 57ime il. il.
udvalge nersunarpuse. kisiåne aker-
dlerissavsinik ilaKartariaKaraluarpuse.
Nathan Petersen.
Carl Husmer
Tapetserer og Dekoratør -
Møbler og Tæpper
ungalitsersuissartoK pmcrsaissartordlo -
peKtitit naterssuitdlo.
Frederiksborgvej 75 København NV
2