Atuagagdliutit - 07.11.1957, Blaðsíða 18

PETER FREUCHEN:
»KHmugseriarssuarme
(inuit ance atuagkame agdlagsi-
massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
piniartut
anissordlo panigput tugpatdlersar-
niardlugo alikutagssånik Kinaussissu-
tilerpara. nuliama Kånermiorissartuvå
puliånguaK merssordlune atortuminik
imalik, erKaigujaralo pingussamik
imaKarmåtaoK méricap nuånårutigi-
ssartagånik. tigoriutå Airuna inussag-
ssånik tunivara Kanga kangerdlup Ki-
nguanititdluta sermip igartartup erKå-
ne ujarak aidtsoK navssåralugo sanå-
risimassavnik.
tåssuguinaK Airunångup arne pui-
gorérpå, Kiajungnaerpordlo. Kimagdlu-
ne inussane tuniusséka mardluk pi-
nguarilerpai. tauvale akerdlerdluinå-
nik pissoKarpoK. Gogole ilerKumisut
sianitdliulerujoK, angutit akornånika-
me puiguvigpå mérardlo kiserdluinåt
nåkutilerdlugo. téssane angutexatine
tunugdlugit KuiasålerujoK mérardlo
alåsanago.
Airunångup påsilerpå angutip kiser-
dluinarme nåkukåne. taimaileriarmat
igtujumersimavdlune pinguarungnaer-
poK inussamilo åipå nåkaivdlugo. ig-
dlerup avatågut natermut nåkariara-
me Gogolip sårpiånut unigpoK. igsia-
niåsarKårdlune pigsissåinaK nikuika-
me Kangale tigorérpå. isumaKalera-
luarpugut niviarsiaraK ikiorniardlugo
taimailiorsoralugo. sunauvfale-una
avdlamik erKarsauteKartoK. niviar-
siarKamut tun’iutingilå, issine Kugsug-
titdlugit inussaK kiserdluinåt issigiler-
på — sordlulunime kamagpalugtumik
issikunigtoK. issigitsiarérdlugulo savik
ukussartoK kaussarfingminit émtika-
miuk tigumiane sananialerpå.
isersimassut kinå alarsimaniarung-
naerpåt, sordlume-una una silaerunia-
lersoK. Gogolivdle pulårnine puigor-
dluinarpå., såkulinguaK kaussarfing-
minit_ åmupå — igalåmininguaic så-
tukujoK ulamertoK saviminermik si-
nakutilik, tåunalo Kingusiuteriardlugo
tåunaKame inflssaK misigssuatålerpå.
niviarsiarångup inussane tigondgku-
matdlerdlugo KiåmiartutsiartarpoK,
Gogolile sordlo tusångilaK. sordluna
tornaisa Kanigdliartornialeråt, enca-
ngissine tamaisa puigordluinarpai. ait-
sainarpoK, angåkututdlo angåkuersår-
tutut ilivdlune anerterilerdlune. naug-
dlo Kårsilårnermit sulerulugsimaner-
mi t diunit pissuteKångikaluardlune
Kaua aitdlersuinarssuångorpoK.
Semedip angalaKéne erKuméicissu-
mik pissusilersortoK ilaorKutdlune nå-
kuserpå, inussardlo takuvdluarumav-
dlugo magssitdlune Kanigdliniariarmat
Gogolip sule erKumitdliorneruvdlune
tigumiane torKorternialerpå. isuma-
liuinarpugut isumaKatigingilisasora-
lugit, Semedile periassårdlune Gogole
tigumiånik Kangaungmatdle arsårpå
erninardlo misigssulerdlugo. tauvale
takulerparput Semede åiparmisutdle
åma uivssumisimatigilersoK. Kulaut-
dluta maungåinaK ukissilerpoK issiga-
lugo singnagtuinarsorinalerdlune.
tupingnaK — OKauseK tusagarput
sunauna, OKauseK téunarpiaK nunar
Karfivtine kingorna puigorsimajung-
naerparput. ukua angussuit ingming-
nut isuvssutinaleramik avdlåungitdlat
sumik issertugarujugssuarmik tusar-
dlinavérsårtut.
„kulte!“ tåssa isuvssuinangajagdlu-
tik oiiausiat. ilungersutsagdlulik aug-
pilarugdlersimåput, kangusugpasing-
nerungaiagputdlunime, tåssalume ki-
nait kiangmit kugtuinångordlutik. —
„kulte! kutte!"
tupingnaK — inussakulungup taima
agtigissumik ånilårsimatilernerpai. su-
jugdlermik-una isumaKaleraluartugut
angussuit tåukua ilislniarlusoralugit,
imaKalo ilisinermikut inussakulu-
nguamik umarti tsisinausoralugit. tai-
mailiusagaluarunik nunarKativtinut a-
.ioKutaungårtugssångusåput. kisiåne
ila sordluna inussaK tåukununga pi-
ssauneKalersutut pissuseKarnerussoK.
ukua ujaraminiarssuit kiserdluinaisa
emarsautigilinguatsiarpait, tåssa ujar-
Kat tåukua „imap ikumama“nik tai-
ssavut ukualo Kavdlunårtavta „kulti"-
nik taigugait. ujarKat tåukua pissu-
tauvdlutik inup kinåne umigssuiler-
neK ajornartorsiungålernerdlo takusi-
nausorilerpavut.
påsigaluarparput sordluna Semede
OKalugtigalugo Gogolip påsiniaivige-
rusunguatsiaraluaråtigut, kisiåne Se-
medip nålagke tamatumuna nålang-
niångitdluaussånguatsiarpå. nugteru-
titdlånguarata åipe OKautsisik atordlu-
git såpigtuinalerpå, sordlume-una åma
nålagkaminut atarKingnigungnait-
dlardlune. OKatdlugtikalugtuinardlu-
tigdlo sukagkalugtuinalerput, ardlåi-
nåtalunitdlo Airunångup inussaminik
utarKinera erKåingitdluinarpå. inå-
ssaK Gogolip tigumiarå ingagdlune
Semedip ånainavérsålerpå.
ila sivitsulersoK taimaitdlunime Se-
medip sågdlunga aperånga inussaK
tåuna sumit pigssarsiarisimasoralugo,
oKarfigåralo: „arrå, sugssaK, sugssaK-
una pivisiuk, paninguama-una inusså
— sumut una atorfigssaKarame". o-
Kautsika Semedip påsinginguatsiavig-
pai. angalaKånilo — uvfame nålagke
— silaerusorinarsiput, agdlåme mér-
Katut iliulerdlutik. sapingisavtinik o-
Kalugfigilåraluarpavut inersimassor-
ssuvdlutik taima silaitsuliorniartaria-
Kånginerardlugit, kisiåne kigdligssau-
natik inussatdle-ukua kiserdluinaisa
ilungersutiginarpait. påsiniaivdlutik
sukagkalugtuinarput, ujarKap sume
sujumorneKarsinaunera ilungersuvig-
dlutik påsiumatdlerpåt.
OKarfigiuarsinaraluarpéka inersi-
massuvdlutik mérKat pinguarissarta-
gai t erKarsau tigissariaKångingmatigik
nipanginarKuvdlugit; ujarKavme Kali-
pautå issigalugo kussanaraluarpoK,
kisiåne naleKångitdluinarnerarpara. —
nalungerérparpume ujarak tåuna i-
mermut ikineKaraluarångamilunit Ka-
lipautå avdlångorneK ajormat. ilanime
imåne kunguanilunit takuneK ajornar-
tångilaK seKinertut ingnertutdlunit i-
kumaneiiardlune akisugutoK, taimåi-
tumik-una „imap ikumarna“nik tai-
ssarigput. OKautsika soruname Seme-
divdlo OKaulsine nåvdluariångikailu-
nit una sulersoK-una: „Kå, „imap iku-
marna“nik navssårfigissartagkavsinu-
kåuniartigut"!
OKarfigåvut ujarKat tåukua tigu-
miait kangerdlup Kinguane sermip i-
gartartorujugssup erKåne navssågssau-
nerardlugit. ujarårKåme marrakujuv-
dlo sermip nagsatarissartagaisa akor-
nånikajugtuput, sermerdlo aussame
aungneroriarångat aitsåt navssågssau-
ssardlutik.
navsuiauterKigsårniaraluardlugit i-
luamik påsitisinåungilavut, kisiåne tå-
ssa erninardluinaK kangerdlup Ki-
ngualiarumatdlerput Kinuvigaluta a-
joKersuterKuvdlutik. åmårdluta OKa-
lugfigerKingniaraluarpavut taima kig-
sarnerat uvagut tivsinåinartutut issi-
gigavtigo påserKuvdlugo. mérKanume
alikutauvdluartuput, kisiåne inersima-
ssut taima isumaliorniåsagaluarunik
— nangmingnertaoK ujarscanik tai-
måitunik pinguaKarumatdlisagaluaru-
nik —- ingassagpåtdlåKaoK. iluagtit-
dlugo erKartorujara atåtama Kanga u-
jarKanik tåukuninga atortoKarn i ar-
dlune misilisimagaluarnera. pinerra-
rigserugtornerme nalåne ujarKat tåu-
kua issiginåleriaramigit isumaliuler-
simavoK sanajuminaKingmata misilig-
dlugit agdligkaminut sugkiukumav-
dlugit; isumaliuinaraluarame åmame-
å misiligsimavå. taimaitdlunime au-
veK puisartoralugo nåligsimagaluaKi-
gujå, itigatdlardlugo, kingornalume-
unagoK sugkiuterKigkaluarminagit.
(nangi tagssat)
pisiniarfingme aperKutigeriåkit
BambTno
CHOKOLADE-SANDWICH
kågérKat „hindbærcremimik ikiagdlit Kåmikut sukulåtiligkat"
ENGELSK-DANSK BISCUITS FABRIK
El-bageform
»Den lille husmoder«
En stikkontakt er nok
Steger — bager
A-S Nordisk Solai Compagni Rosenborggade 3, Kbh. K.
Belysninger og El-materiel en gros, fabrikation
KRUSCHEN SALT
Millioner af mennesker verden over tager
KRUSCHEN SALT, fordi det renser hele sy-
stemet, holder maven i orden og befrier en for
de stoffer, der sætter sig til fedme. Prøv
KRUSCHEN SALTI En lille dosis hver dag
betyder større velvære, bedre humør, bedre
mave og slankhed.
silarssuarme inuit milliuniligpagssuit
KRUSCHEN-ip tarajue atortarpait inup ilua-
nik tamarmik evidaissCtngmata, anajaroK pi-
ssusigssamisut pissuseitartitardlugo stof-itdlo
asule puatdlarsautåinait pérsitardlugit
KRUSCHEN-ip tarajue misilingniåkit! uvdlor-
mut pissamininguit inftvdluarneK, Klmaneru-
lerneK, aKajarorigs&rneK timigissuserdlo pi-
lersitarpait.
En gros:
WillyJR.asmussen & Go
Hovedvagtsgade 6 København K.
Forhandles af: OLE*s VAREHUS — Godthåb
Byg sundheden op—
og byg FOSKA-landet
perKigsiniarniarit—
FOSKA-miutdlo nunånik
sanavdlutit...
De fintvalsede FOSKA
havregryn er guld
værd for muskler,
tænder og knogler. -—
Med liver pakke føl-
?er en rigdom af fos-
or, kalk, jern og B-
vitaminer ... samt et
morsomt byggesæt til
typiske danske huse
— og pakkerne brin-
ger mange forskellige
modeller ... nok til
en hel by.
ivsingigagssat FOSKA-t sålisar-
dluagkat nukinut, klgutinut sau-
nernutdlo iluaKUtausinaussoru-
jugssQput. pdrtugkat tamarmik
fosforimik, kalkimik saviminer-
mik B-vitamininigdlo angniki-
ngitsunik pigssarsiviusinåuput...
klsalo dansklt igdluinik nipititi-
gagssat Kuianavlgsut — pOrtug-
katdlo åssigingitsorpagssuamik
nlpititigagssartaEarput ... lgdlo-
aarfiliornigssamut numagt unik.
FOSKA
GRYN
ivsingigagssat
FOSKAT
— guld værd for sundhedent
— perKingnigssamut kåltitut pingdrutexartigissutt
21