Atuagagdliutit - 07.11.1957, Blaðsíða 3

Frederik Lynge toKUvoK
folketingimut ilaussortaK Frederik
Lynge Københavnimititdlune igpag-
ssåne unukut tésséngåinardlune toKu-
simavoK, Kularnångitsumik umåminik
unigtordlune. Frederik Lynge Kåuma-
tit pingasut matuma sujorna 68-inik
ukioKalerdlune inuvigsiorpoK, toKu-
nigssanilo tikildlugo sumik ajoKute-
Karneranik malungnauteKarane. toKu-
nigsse sujorKUSungardlugo Københav-
nime radiokut autdlakåtitsissarfing-
mlsimavoK Kalåtdlit-nunåta radioati-
gut autdlakåtitagssamik imiussivdlu-
ne, folketingip ukiaK-måna atautsiml-
nerane nålagkersuinerup tungåtigut
suliausimassut kalåtdlit tungånit issi-
galugit erKartuivfigisimavdlugit, tå-
ssaninerminilo ajoKuteKarneranik su-
mik malungnartoKarsimanane. Frede-
rik Lynge sujornatigut Karatsamigut
aunårtutdlatsiarnikuvoK, sunarpiardle
toKussutigisimanerå nakorsanit misig-
ssordluarneKarértinago erssendvigsu-
mik nalunaerutigineKarsinåungikat-
dlarpoK. — Frederik Lynge Kornor-
miuvoK. Nungme iliniarfigssuarmérér-
nerme kingornatigut 1909-mit Il-mut
Danmarkime iliniarKigsimavoK, 1911-
mitdlo 13-imut Ilulissane ajoKiuneru-
simavdlune. tamatuma kingornatigut
Handelime atorfeKalerdlune Ausiang-
nut nugpoK, ukiutdlo mardlugsuit Aku-
nåme niuverlorusiusinardlune Au-
siangne niuvertoKarfiup agdlagfiane
1919-mit 32-mut atorfeKarsimavdlune.
1932-me K’utdligssane niuvernermut
pissortångortineKarpoK, tåssanilo 1947-
me niuvertungordlune 1950-imilo so-
raerningordlune. — Frederik Lynge
ukiut 40-t ingerdlaneråne Kalåtdlit-
nunåne suniuteKartumik suliaKarsi-
mavoK. landsrådimut ilaussortausima-
vok 1917-imit 53-imut åmåtaordle u-
kiune ardlaKaKissune kommunerådi-
mut sysselrådimutdlo ilaussortaussar-
simavdlune. 1953-ime Avgo Lynge åi-
paralugo kalåtdlinit sujugdlersauvdlu-
ne folketingimut ilaussortångorpoK.
1939-me inatsissarlut Kalåtdlit-nunåt
pivdlugo alautsimititånut ilaussortau-
vok, 1951-imitdlo 55-imut styrelsesrå-
dimut kisalo akiussut akigssautitdlo
pivdlugit atautsimititanut ilaussortau-
simavdlune. SmåtaoK Kalåtdlit-nunå-
nut tungatitdlugo atautsimititanut å-
ssigingitsunut sujulerssuissoKataussar-
simavoK. nåmagsisimassaisa pingår-
nerssåt Kalåtdlit-nunåne nutånik pi-
orsainermut tungavoK. ukiune kingug-
dlerne suliniarnermigut malungnaute-
KardluarsimavoK, nunarKatime akor-
nåne inussautsikut inuniarnikutdlo pi-
ssutsit avdlångortitaunigssait pingår-
ti Idluarsimavdlugit, folketingimilume
atausiarane piniartut pingårtitait ig-
dlersortarsimavdlugit. suliniarnermi-
ne Avangnå inunerme angnersså
inuvfigisimassane pingårtinerusima-
vå, Avangnånilume folketingimut
ilaussortagssatut Kinigausimavdlune.
— Frederik Lyngep taortigisavå pala-
se Elias Lauf, Ausiait.
Landshøvdingip OKausé
Frederik Lyngep toKunerane lands-
råde sivnerdlugo landshøvding P. H.
Lundsteen OKauseKarpoK:
Frederik Lyngep toKuneranik nalu-
naerut kikunitdlunit Kalåtdlit-nunåta
piorsarneKarneranik suliaKartunit tu-
ngåssuteKartunitdlunit tupå'tdlautigi-
neKåsaKaoK kalåtdlitdlo akoméne a-
ngisumik ånaissaKarnermik misigissa-
Kartitsisavdlune. Kalåtdlit-nunåta pi-
orsarneKarnerane Frederik Lyngep
nangminérdlune suniuteKarsimanera
erKaimaneKarumårpoK. kalåtdlit aner-
såkut timikutdlo Kavdlunånut nagdler-
sukiartornigssåt inusugtulitdlunile a-
nguniagagssatul norKåissutigilersima-
vå, atorfiligtutdlo angnertut niuvertu-
tutdlo norKåissutigissame tamatuma
nåmagsineKarsinaunera takutisimav-
dlugutaoK. Kalåtdlit-nunåt pivdlugo
1946-me udvalgime Kalåtdlit-nunånilo
atautsimut landsrådime sujugdlerme
sulisimanera naluneKångitdluarpoK
imalume angnertutigisimavdlune, ka-
låtdlit folketingime sivnissomåvine
ilaussortap åipåtut Kinigausimanera
folketingimut ilaussortaK Fr. Lynge
— piniartut tatigivdluinagåt —
tupigigssagssaunane landsrådip tungå-
nit Frederik Lynge Kutsavigissaria-
KarpoK landsrådime kingornalo folke-
tingime sulisimanera pivdlugo. Kalåt-
dlit-nunåne nutåme malungnauteicar-
nerpåt ilåt — angut Kalåtdlit-nunå-
torKame nutåmisaordlume sordlaKar-
dlune sujumukamerme suniutenar-
dluarsimassoK — måna pérupoK. Ka-
låtdlit-nunåne landsrådip inuit sivner-
dlugit Frederik Lynge Kutsavigiuma-
vå, erKaineKarnera atarKinartutit-
dlugo.
Folketingimit oKauserissat
folketingip sujuligtaissua, Gustav
Pedersen igpagssaK Frederik Lynge
erKainiardlugo folketingime OKalu-
giarpoK.
Gustav Pedersen OKauseKarpoK:
„angnertumik ånaissaKarnertut mi-
sigisimavarput suleKaterput igpagsså-
nmånguamut agdlåt suliagssanik tåu-
ssuma peKatauvfigissariaKagåtut issi-
gissavtinik akornavtine ingerdlåsseKa-
tauniarsimassoK anaisimagavtigo. u-
kiut sisamåinait Frederik Lynge fol-
ketingime suleKatausinautitausimavoK,
kiavdlunitdle Kularingilå sulinera ki-
ngornamut agdlåt malungnauteKartug-
ssamik suniuteKarumårtoK. kalåtdlit
Kavdlunåtdlo suleKatigingneråne ma-
ligtarissagssatut tungaviusimassut uv-
dluvtinut nalerKukungnaersimassut,
1953-me inatsisit tungaviussut nutåt
atulernerisigut avdlångortineKarmata,
piukunauteKarsimavoK angnertuneru-
ssumik suleKatigilemeK peKatauvfigi-
lersinéusavdlugo — ukiunilo Kalåt-
dlit-nunåne suleriautstkut inussautst-
kutdlo nutånut ikårsålerfiussune pigi-
nåussuseKarsimavdlune nutånut ikår-
sålerfiup nalåne tamanut artorssingit-
sumik suliniarsinaunigssamut.
Frederik Lyngep kalåleKatine i-
nungnit amerdlanernit påsivdluarne-
rusimavai, taimatutaordlo kalåtdlit i-
nuniamikut tungavigssånik nutåmik.
inoKatigigtuldlo nutåmik ernarsartau-
seKalernigssamik angmåuniarneKar-
neråne suliaK peicatigalugo ineriar-
torsimavdlune. kalåtdlit folketingime
sivnissugssait 1953-me maungnarmata
Frederik Lynge tikiusimavoK inoKati-
git akornéne suliagssat nunaKarfing-
mut atautsimut tungassuinail sungiu-
sarsimanagit. aperKuterpagssuit ka-
låtdlit piumassarissåinut tungassut ta-
mardluinarmik suliarineKarnigssåne
tungaviussugssauvoK pingitsortar i a-
Karanilo Kalåtdlit-nunåne ukiunut nu-
tånut ikårsålerfingne suliagssanik isu-
mangnaeriniartugssat kalåtdlit aku-
nermingne tatigalugit Kinersimassait
unåinaK pinago ungatå isumagalugu-
taoK erKarsartariaKartut. ilånikut i-
ngerdlatsiniarneKartarsimavoK sumig-
dlunit najorKutagssaKångivigdlune. i-
sumaKångilanga nåpertuivdluångitsu-
mik iliusavdlunga OKasaguma, kalåt-
dlit folketingime ilaussortarKåvisa
piumavfigineKarnerat angnerujugssu-
ssok inoKatigigtut suliagssanik nuna-
Karfiup atautsip iluinåne suliaKarsi-
massul piumavfigineKarnerånit, isu-
maKångilangalo ingasséussissutut issi-
gineKarsinauvdlunga OKasaguma Fre-
derik Lynge Kalåtdlit-nunåne ukior-
pagssuit sulisimavdlune inuiaKatigit
akornane suliagssanik tamalånik tai-
ma KåumassaKartigisiméngikaluarune
suliagssamik taima angnertutigissu-
mik tunineKarnine ajornakusortisimå-
sagaluarå. kialunit folketingimut ilau-
ssortaussup atautsimltarfingme måne
igsiassup nalungilå inoKatigingnut tu-
ngassunik tamalånigdlunit suliaKarsi-
magaluarsinardlune folketingime su-
linialerneK KanoK artornartoKartigi-
ssok, taimåitariaKarpordlume atautsi-
mut suleKatigingniarnerme atausiakåt
ingmikut piginåussuseKarnertik naku-
ssutigalugo avdlanit malungnauteKar-
nerussutut sarKumiutariaKåsagpata,
sulile artornarneruvdluinartugssau-
vok, inuiait inoKatigingnikut aningau-
ssarsiornikutdlo aitsåt ineriartornia-
lersut sivnissue, ukiune unterililigpag-
ssuarne inussautsime pugtåssaussunik
nålagkersuinermu t nåpertutungordlu-
git nalimagsainiarångata. ikårsåler-
fingme ajomartorsiutaussut mingne-
rulersimångitdlaf Frederik Lynge nå-
lagkersuinerup tungåtigut isumaKati-
gingnik tunuleKutagssaKarsimånging-
mat.
Frederik Lynge ilumorpoic Kalåt-
dlit-nunanut suniuteKarnerussumik
sulisinauvdlune nålagkersuinerup tu-
ngåtigut Danmarkime isumaKatigit
autdlåinutdlunit akuliuttngikune, tai-
måikaluartordle tamatumuna ajornar-
torsiutai mingnerulersimångitdlat. å-
måtaoK puigortariaKångilaK oKautsit
nangmineK inungutsimine OKauserf-
ngisane sungiuniartariaKarsimangma-
git. Frederik Lyngep taima imåinåu-
ngeKissumik misilingneKarnine åtåsi-
nausimavå tamatumanilo angussaKar-
dluardlune Kångersinausimavdlugo
kalåtdlinutdlume inuiangnut sivnissu-
ngorsimavdlune pitsaussoK pikorigsor-
dlo. sujuariautit kalåtdlit pissutsine
nutåne angusimassait asigssungisåi-
narpai, inuiaitdlume naidsimaneKå-
ngitsumik pingitsailinerdlo avKutigi-
nago suleKatigingnigssamut peKatau-
nialersimassut sivnissuisa sumigina-
riaKéngissuseK pigissariagåt atomer-
dlungisainardlugo.
Frederik Lyngep pissusia sagdlait-
sok påsinerdlungilarput, ukiorpagssu-
arne sulinermine påsissane tungavigi-
narnagit åmale piumåssutsip kimit-
dlunit naKisimaneKarsinåungitsup pi-
lersitånik nakussuteKardlune oKalug-
sinausimangmat, aitsåtdlo tunuarsi-
mavdlune suliaK nangmineK inuneri-
ssåtut issigissariaKalersimassoK inger-
dlåniartitdlugo toKumit nalåuneKar-
mat.
nalungilarput Kalåtdlit-nunåne ki-
kutdlunit Frederik Lyngep toKunera
angnertorujugssuarmik ånaissaKamer-
tut misigiumåråt, uvagutdlo inungmik
tåussuminga ilisarisimangnigtugut a-
liasungnerme tamatumane peKatauju-
mavugut. suliniarnermine nåmagsisi-
masså atarKingnigdluta sikivigårput,
månilo folketingime erKaineKarnera
asulinautikumanagulo atarKinarluti-
savarput.
tåssa folketingip sujuligtaissuata
Frederik Lynge erKainiardlugo OKau-
sé.
minister Lindbergip okausé
Kalåtdlit-nunånut ministeriussoK
Kai Lindberg Frederik Lyngep toKu-
nerane OKauseKarpoK:
•— Frederik Lyngep toKuneratigut
Kalåtdlit-nunåta angutitame nersorta-
riaKarnerpåt ilåt ånaisimavå. sivikit-
suinarmik Kalåtdlit-nunånut minisle-
ritut Frederik Lynge ilisarisimasima-
galuarpara, taimåitordle erKigsisima-
ssumik aulajangersimarpalugtumigdlo
pissuseKarnermigut Kalåtdlit-nunånilo
suliagssanik påsisimassaKardluarner-
migut takutisimavånga tåssauvdlune
angut malungnauteKardluartoK, er-
Karsautit isumatdlo erKortusorissame
nåmagsineKarnigssånut Kasusuitdlune
suliniartuartoK.
Frederik Lynge maKaissineKésaoK,
erKaineKarneralo Kalåtdlit-nunåne
puigorneKalertusanane.
☆
Danmarkime avisitigut Frederik
Lyngep toKunerane assigingitsunik ag-
dlautigissaKartoKarpoK.
„Berlingske Tidende“me erKartorne-
KarpoK Frederik Lynge nuånersussoK
kalåtdlitdlo erKarsartausiat maligdlu-
go ilåkuminartuvdlune. taimåitumik
Kalåtdlit-nunåne nuånarissaussoru-
jugssuvoK, avangnåmioKatiminit pi-
narnane — Kalåtdlit-nunånile tamar-
me. nunamine maKaississåusaKaoK.
Kuiasårumatunera nuånarineKardluar-
tarpoK, taimåinermigutdlo agsut iki-
nguti tårtorsimavdlune.
☆
„Kristeligt Dagblad“ikut oKautigine-
KarpoK Frederik Lynge nunarKatimi-
nut ilumordlune folketingime sulissu-
ssiniartusimassoK. inatsisit tungaviu-
ssut avdlångortineKarneratigut FN-
imilo aulajangernikut nunagissame
nunasiaunermit Danmarkimut naligi-
titaulemera angumut tåssunga pisima-
ssuvok pingårtinardluartoK. taimåitu-
mik pissutigssaKardluardlune naligiti-
taulernerup kingunerissagssai piuma-
ssarisimavai, tåssa Kalåtdlit-nunåne
suliagssat ingmikutårtut ministere-
Karfingnut éssigingitsunut avguatårti-
neKarKuvdlugit. angumerålume kalåt-
dline ilagigtigut suliniarnerup ilagit
pivdlugit ministereKarfingmut tunga-
tineKalernigssåta ilimanarsinera, lai-
malo Kalåtdlit-nunåne atuarfit atuar-
titaunermut tungassutigut ministere-
Karfingmut tungåssuteKalernigssaisa
ilimagineKarsinaulernera angumeralu-
gutaoK.
☆
„Politiken“ ime agdlautigineKarpoK
Frederik Lynge — inuiait kalåtdlit
akornane inuit suniuteKarsimanerpåt
ilagigåt. folketingime kalåtdline pi-
ssusitorKanik pingårtitsinera iluarsar-
tussinemigdlo nutånik ilipagingnig-
piånginera erssertåinarpoK. piniartut
aulisartunit pingårtinerussåinarpai,
aulisarnerdlo ikiorserniardlugo pior-
sainiarnerit tutsuvigerpiåsanagit.
☆
„Atuagagdliutit" Upernavingme tu-
sagagssiortuat Hendrik Olsen nalu-
naerpoK Frederik Lynge piniartut ta-
tigivdluinardlugo åtavigisimagåt ig-
dlersortiginiardlugo, tamatuminga på-
sisimassaKardluarnera ilisimagamiko,
inutigssarsiut tamåna sule toKutåu-
ngingmat. Frederik Lyngep nunavti-
nut inuinutdlo suliarisimassai Kuja-
masugdlune erKainiarneKartåsåput. to-
Kuneragut kalåliuvdluartoK ånaine-
KarpoK.
kingorårtigsså t ikitdluarKUvarput
ilimasugdluta tåuna toKussup suliå
nangitdlugo piniartunutaoK oKalug-
tåusassoK.
☆
Frederik Lyngep kingorårtigsså Au-
siangne palase Elias Lauf Ilulissanut
palasingoriartordlune autdlartugsså-
ngoraluartordlo Frederik Lyngep to-
Kuneranik nalunaerut tutsiusimavoK,
taimaingmatdlo Elias Lauf Danmarki-
mut autdlartariaKalersimavdlune. pa-
lase Lauf nålagkersuinermik soKutigi-
ssalerujugssåvoK landsrådimut ilau-
ssortaorérsimavdlune folketingimut-
dlo KinersineKarKårmat Avangnåne
KinigaorKusårtunu t ilausimavdlune
Frederik Lyngemut akerdliuvdlune.
Kinersinerme kingugdlerme Elias
Lauf KinigaorKusårtunut ilausimångi-
laK. palase Lauf nuånarissaoKaoK pa-
lasitutdlo sulisimanerminit Avangnå-
ne Kujatånilo pissutsit ilisimavdluar-
dlugit.
3