Atuagagdliutit - 07.11.1957, Blaðsíða 5

timåmiorssuit erKasuteKansitsut
tugtut amisa ikerc upornåkut milugissat Kup er d 1 uinik ulivk&rtarput. tamåko nunamior-
miut mamaritdlårait oKartinagit aulångaisa nerissardlugit. milugissat Kuperdlue Norgeme
åma sarKumilåKaut.
Om foråret er kødsuden af renskindert tæt besat med store breanselarver. Disse regnes som
en delikatesse og spises levende. Tilsvarende bremselarver er også almindelige i Norge,
men ikke i Grønland.
A laskap nunatarssua inuilaorssuaK
manisimavoK. orpigpagssuit Kå-
Katdlo isoKångitsussåt, kugtara-
sårdlutik, avungarssuaK Kavungar-
ssuaK. taimaitdlarångat indiånerit kul-
tisiortutdlo igdloKarfingue tåkutarait
tamåne inoKångitsussårssuarme.
kugssuarujugssuaK Yokon Kulåu-
parput. kugssup Koyukukip erKåne
Kånap Kåne nanoK arritsorssuarmik i-
ngerdlarussårpoK. tingmissartordlo ta-
kuvdlugo nikussåriutigalune Kumui-
naK issigilertoriardlune sanimut pig-
seKaoK, tåssalo arrissutingivigdlugo
kangimut autdlardlune.
Faorbanksiminganit avangnamut i-
ngerdlaorpugut. ingerdlåmersordluta
sujunivtine KéKarujugssuit tungu-
juårtuinait takulerpavut, tåssa Brooks
Range, KåKarssuit Alaska avangnamut
napivdlugo avungarssuaK siagsima-
ssut, tamåne nunanit inuvfigiuminåi-
nerpauvdlutigdlo ilisimaneKénginer-
paussut. tasamane KåKarssuit akornå-
ne eskimfit nunap timåmiut nunaKar-
put, inuneK sujulimik itsarssuarmit-
dle ingerdlåsimassåt sule åtatdlugo, tå-
ssaluna tåuko sujunerfigigivka.
KororssuaK atuatdlagssåriardlugo
KåKarssuit putdlavigiartuinarpavut, u-
kulume KåKat! orpigpagssuit isulivfiat
tamåssa 'tasavna ujaråinarssuvdlune
sukut tamauna KorsorKigsoKarli ler-
dlune kuitdlo sinait orpigånguaKarti-
terdlutik. ingerdlalertordluta kug-
ssuaK avdla Kulåuparput, tåssalo avu-
ngarssuaK sikuiuitsup tungånut nar-
ssartarssuit tikitdlugit, avangnarpasi-
ssuseK 68 migss. angorérdlugo.
KåKarssup tasinguamut kuimårne-
litsaKarput KaKortunik sinåkutiling-
nik, arnat takisunik merKue ilordli-
ngordlugii merssugkanik KåtigoKar-
dlutik. mérKat mingnerit arnaisa a-
mårpait, ukuluko amåumingånit nuit-
dlagtårdlutik, anånaisa amautait a-
marKup aminik merKorivigsunik sinå-
kuteKardlutik, sordlume téssa KåKat
tunuleraliutdlugit suna KalipagaK ku-
ssarulugtoK.
tikitavut atausiékårdlugit ilagsior-
'torpåka Kungujulaordlutik sikissartui-
nait. pitdlagunaKaut ångajåjuvdlutik
issikue mongolerpalårpatdlåratik, si-
nerissap eskimuinit avdlauvdlutik. ni-
viartait takuminardluinarput kigutait
kussanavfårigdlutik. mérKat ineKuna-
Kissut erninaK ungupånga igdlartar-
niardlutik OKatdlitdlutik.
sunauvfa åma tulugtut OKalulårsi-
naussunik ilaKaraluarmiut, Kangå-
ngorpoK angutit tamånimiut mardluk
autdlainiaK KavdlunåK avane ukéKati-
gigamiko tulugtut ilikarsimagamik.
tåuko ardlåt PåniaK inusårtuatsiå-
ngorpoK tupermut majuarKUSsivdlune,
tagpikane nerissagssaKartoK oKautiga-
lugo.
tovKit tikileriaKåvut miaggorpalaor-
ssuardliuna. Kingmerssuit kussanåsa-
galuarmigamik, ilaKutarit tamarmik
15—20 migss. KingmeKartiterdlutik.
ngakåsimavdlugit. ikåt erKånguånlput
Kamuterpåluit tåkajårssui't Kajang-
naitsunik perdlågdlit, kalåtdlit Kamu-
tåinut ericainavigsortut.
tovKit Kårajugtuput igdluvigkanut
erKainardlutik. tamåko amånik nuer-
dlagtussanik sauneKarput ulamerlu-
ngordlugit nunamut képussusimassu-
nik, tugtut aminik patititdlugit mer-
Kue silardlingordlugit merssussanik
KaleKardlutik, tingerdlautigssiamik
Kagdligkanik. umingatigut avdloriu-
ssaKarpoK portujåmik ivssuatsånik
NUNAMIUT I
agdl. Helge Ingslad
tugtutdlo aminik. nénut agdlarssuit a-
minik umeKarput iperåinardlugit iker-
sisimaneKångivigdlutik tugtartunik.
tovKit ardlagdlit inalungnik, nånut i-
naluinik igalåKarput.
Påniap tovKanut isåginaKaugut, ilua
inituvdlune najoruminavigdlune, nar-
Ka amånik atdleKutsersugauvdlune,
umingata erKåtigut kissarssuteKardlu-
ne. tovKup kilua tugtut aminik atdle-
kangerap titartarneKamera,
tugtunik nujuartanik u-
ngussivfilian. ungussivik
taimåitoK ta i neKartarp ok
sisamalik, tassa orpit a-
valcKutait sisamångordlu-
git dlulerlgsitdlugit angma-
loKisångordlugik sanane-
Karsimassut. dsertariftta sa-
nerai apdmik ftssersonsi-
massarput.
*
Skitse af en kangeraa, en
indhegning til snarefangst
af vildren. Denne type hed-
der sisamalik, dvs. 4 cir-
kelformede gærder af gre-
ne. Ved indgangen er byg-
get snevolde.
rane tupialunguit tukutinarmissut, —
sunauvfa tåssa Tulugarmiut aussar-
siortarfiat aporérdlugo.
tatsimut miniariaKaugut timivti-
ne eskimut katerssutilertorneramik,
angutit arnat mérKatdlo tupigusuti-
nguatsiaKalutik. angutit tugtunik ku-
tovKit arKaneK mardluput, katitdlu-
git 64-nik inoKardlutik. sunauvfauna
avangnardlisik Kilingmiut tikerårto-
rigait, oKgutigaitdlo tåuko avaningåt-
siaK kup Kilip sinåne nunaKartut.
tovKit erKéine orpigkanik ikåliorsi-
måput tamaunga tugtut neKait nivi-

m*:* ;
i
\,r. é
■mm

*
tugtut nckerssue Kamutinut usilersukait. ungatåne KåKarssuit „Napårtualuit", tsiiina pissarpait sivingarne orpeKarinata.
Ren læsses på slæden. I baggrunden NapaKtualuit — fjeldet med de gamle træer. Det blev kaldt sådan efter nogle grønne strimcr i det
KutsersugauvoK, tagpikungalo sinigfit
put åmitdlo siårtitersimavdlutik. isi-
nariartugut Påniap nulia arnatsialå-
nguaK UmialaoK tugtuliusersulerpoK,
nukardleKune amåumioralugo. isersi-
ma'tsiåinartugut inuit isåssorssuéngor-
put, angutit arnat mérKatdlo. nivissat
ineKunavfårit pingasut Tatkavinja iki-
ngutailo umiup silatåtunginguanut
igsåsimåput alåkalåriardlutik igdlaku-
lutardlutik sordlume nivissat sumilu-
nit taimåitartut. avdlanik isertoKar-
niarungnaersoriniardlugo umik iker-
seriarmat nueriaKaoK téuna ingagdlu-
ne KungujulaniaussåraluarujoK, su-
nauvfa Åmalik tugtuniarsimavdlune
aitsåt tikitoK tugtup OKatsiarssue mar-
dluk nagsardlugit tikerKårdlutigssåka-
gOK.
tugtup neKait Kalardlårssuit avalåi-
natdlarsinarpait patertugagssarpålug-
ssuit tunuminerssuardlo ilångutdlugit.
issiginåsånginavtigime upåinaKaugut.
nerrituteritdlaravta pujortautiga amu-
gigalo angutitavta pujortautit amånit
ilugdlissanit sanåt sai’Kumersi'tinaler-
pait, tåssalo tupagssiviga Kiviatdlai-
ssuinångordlugo, avdlatutdlume sape-
rama kaujatdlaisinardlugo.
unugiarssuaK tåssane igsiauvarpugut
oKalungusiardluta Kuiasårujugdlutalo,
uvanga PåniaK oKalugtiliutdlugo. inuit
tåuko nunap pinik perssuaKångivig-
dlutik piniagagssal kisisa isumavdluti-
galugit inuilaorssuarme inussut nuå-
nåsagaluarmigamik. oKalugtausiat u-
ssersuatårtausiatdlo kissipalungårame,
inuit KungujugssaileKingitsut ing-
mingnut susupagingitsut.
ilagkuminåssusé, tikikuminåssusé,
sordlume tåssa skandinåviamiut akor-
nånut pinartunga. imaKamiuna Kuia-
sårnerat pissusilersutait issikuilume
Norgep avangnåne avingarusimavdlu-
tik autdlainiarnermik aulisarnermig-
dlo inussuteKartunut erKainartikiga.
ukivfigigssamårdlugit oKartungalo
PåniaK pilerpoK nangmineK Kingmig-
ssavnik Kamutigssavnigdlo isumagisi-
nauvdlunga. ersserKeKaoK asulerssuaK
inugsiarnisåginångitsut, iikinerale
nuånårutigalugo ilumordlulik tikit-
dluarKugånga.
isersimåmersutdlardluta anininale-
Kaugut, tåssalo uvanga kungup kig-
dlingagut tupertordlunga. inåinåsa-
galuardlunga anivdlunga tovKup sila-
tåne erKara Kimerdlulerpara. sume ta-
marme nipaitdluinarput nunarKatitå-
ka singutilerérsimangmata. sordlume
tåssa silarssuarmut takornartamut i-
nunermutdlo nutåmut åpakautinartu-
nga.
kiserratåvta KåKarssuit 2—300 m.
portutigissut akornåne najugaKarpu-
gut imap Kånit 1500 m-'tut Katsigtigi-
ssume, lugtorpagssuit, amarKUt ag-
dlarssuitdlo kisisa erKåmioralugit. ku-
jativtine inulik KaningnerssaussoK, ig-
dloKarfik Fairbanks 300 km-tut unga-
sigtigaoK, avangnavtinilo inulik Ka-
ningnerssaK, eskimut nunanarfiat si-.
nerissamitOK 400 km-tut ungasigtiga-
lune. tåvungarssuaK sinerissap 'tungå-
nut narssåinarssuaK tatsinik kungnig-
dlo piuneKångilaK. kuit angnerssåt
Colville Kangarssuardle timåmiut a-
ngatdlavingnårssuarisimavåt umiari-
ssamik majordlugulo sitsuvigissarsi-
mavdlugo.
tamåne eskimut ingmingnut nuna-
miormiunik taigorput, sinerissap e-
skimuinit ingmingnut tasermiormiu-
nik taigortunit avdlauvdlutik. Ala-
skap vangnåta eskimue Kangånitdle i-
marmiunik piniarnermik inussuteKar-
simåput, aulajangersumik nunaKar-
dlutik ivssunigdlo Karmalingnik igdlo-
Kardlutik. sinerissame arfangniarfiuv-
dluarnerussut erKåine ångajånik nu-
naKarfeKartiterput, imaK angnerussu--
mik isumavdlutigalugo.
nunamiormiutdle tugtut angnermik
isumavdlutigineruvait, sul pissaria-
Kagkatik tamaisa atissagssat, nerissag-
ssat piniutigssatdlo tamaisa tugtunit
pissardlugit. tugtut ingerdlaortuåinar-
tungmata nunamiormiut angalaortuåi-
nartungorsimåput. amernik tupeKar-
put ivssunigdlunit Karmausséinagka-
nik igdluvigaKartardlutik, tåssalo tug-
tut ajornarseriartut kågtariaKalersar-
dlutik ilånilume perdlerartardlutik.
nunamiormiut nunaKarfigåt KåKar-
ssuit Brooks Range erKåt pingårtumik
nunat Collep kuata erKånitut. nunagi-
ssåta kujåmut orpigpagssuit kigdligåt,
tåssa nunåt angnertorujugssuvdlune,
tamånilume siamasigdlutik angalao-
tardlutik, Kularnångilardlo Kanga ta-
måne inugpagssusimagunaraluit.
sumitdle inuit tamåko tikiusimåpal?
isumaKarnarsinaugaluarpoK nuna-
miormiut Kanga sinåmiusimagaluartut
KangarssuaK tamaunga tivfarsimassut.
oKausé, såkutait ilerKutoKaitdlo misig-
ssoråine påsissariaKarpoK nunamior-
miut kultoriat avdlatut itussoK. itsar-
ssuarmitdle Alaskamitusimåsåput, su-
mitdlume aggersusimanerat ilisimane-
KarKalårdluinarpoK.
1900-p autdlartisimalernerane 'timå-
miut sinåmiunut niuverniartarsimå-
put. upernalitdlarångat timåmiut u-
miarissamingnik kugssuit atuardlugit
avangnamukåssarsimåput. autdlårnia-
litdlarångamik Kimagsimårtarsima-
tovKit upikåterérdlugit Kamutinutdlo usjlersfiterårdlugit autdlaralugtualersut.
Mod nye horisonter. Teltene er taget ned og alt surret på slæderne. Hunderne står klar til
at lægge kræfterne i.
K’utuk patertorniarssarissoK ujarKamik kautserdlune.
IC’utuk knuser rensdyrknogler med en stenhammer. Massen bliver derefter kogt og fedtet
udvundet. Et meget velsmagende fedt.
Kaut, avKutigssartik aulisagaligssuv-
dlunilo tugtorpagssuaKarmat, Kilanår-
nartaKaordlume sinåmiorssuarnik nå-
pitsinigssaK avdlasungniårtunguamik
neKitornigssaK, tivassorssuit akuerKU-
tigalugit tamalånik unangmissaKåtår-
nigssaK. tasamunga pivdlutigdlo niuv-
fatilitdlåraut tugtut amé, amarKut amé
ingnagtautigssatdlo puissit aminik or-
ssunik avdlanigdlo sinåmiut niorKu-
tåinik taorsersortitdlugit niufa'terit-
dlarångamigdlo timåne nunatoKar-
ssuarmingnut utertardlutik.
Utokok-kuata erKåne najugagdlit
timåmiutdlo avdlat aussaunerane si-
nerissap erKånukardlutik imarmiunik
piniariartarsimåput puissit, aorrit, Ki-
lalugkat éssigissaitdlo piniartarsimav-
dlugi't. Nunamiutdle amerdlanerssait
nangmingnérdlutik piniariaratik sinå-
miunik taortigéKatigigdlutik niuve-
riartutdlatsiartarput. imarmiunik pi-
niarniarneK tåukununga takornartau-
vok, piniutaisalo akornåne unåK ta-
kugssaunane.
soKutiginartOK avdla tåssauvoK Nu-
namiut kujalimingnut, tåssa Atabasca-
indianerinut, atåssuteKartarsimanerat.
téukume sujornatigut Brooks Rangerne
piniariarlarfeKarsimåput akug tungi t-
sunigdlo eskimunik nåpitsissarsimav-
dlutik, ilimanarpordlo ukiut ingerdla-
neråne kulturimingnik ingmingnut ki-
migsimésassut. ingmingnut nåpitarsi-
méput niuveKatigigdlutik, nagdliutor-
siordlutik unangmeKatigigdlutigdlo. i-
kingutigingneratdle aulajåupatdlårsi-
mångilaK, ilåtigume ingmingnut aker-
Kertarsimagamik. ukiut 150 matuma
sujornagut kingugdlermérdlutik ing-
mingnut aporåussuårsimåput. ’taimani-
kut aporåunerme indiånerit Kavsialuit
toKutausimariarmata orpigpagssuar-
miut tamåko eskimut piniariartarfinut
tåkutisaersimåput.
1850-me umiarssuit arfangniat su-
jugdlit Beringstrædekordlutik eskimu-
nik tikitsiput, tamånalo kigdligalugo
eskimut sinåmiut inungnik atugartu-
ngorsimassunik nåpitsinerussalerput
kulturiatdlo tamatumånga kimingne-
Karsimavdlune, nåpåussuitdlo sujorna-
tigut eskimunit ilisimaneKångikaluit a-
kornutaoKalutik tamåne atugaussaler-
dlutik, timåniu'tdle avKUt pissarioKi-
ssok avKutigerKårdlugo aitsåt tikitari-
ssame najugagdlit aitsåt kinguningåt-
siarujugssuatigut nutånit tåkussortu-
nit kimingneKariartulersimåput. ilame
ukiut 50 matuma sujornatigut eskimut
ilarpagssuisa pinlarnermingne pisig-
seK Karssordlo kisisa atortorisimavail.
autdlausit atugaulernerisigut tugtut
piniagaunerat ajornakusuleriartorsi-
mavoK. tåssame ilåligut sujornatigor-
nit akulikingnerussunik tugtut inger-
dlavigissartagkatik avKUsårnagit ka-
ngislnarssuåkut ingerdlaortaleriartor-
simåput. tamatuma kingunerå kång-
nerssuit Nunamiunut nagdliukajung-
nerulermata, ikingitsutdlume perdler-
dlutik toKussalerdlutik. tauva naggu-
veKatigit timåmiugaluit ilait sinerissa-
mut nugtersimåput. 1920-vdlo kingor-
natigut teriangniat KaKortat amé aki-
lerdluarneKardlutik pisiariniarneKar-
taleriarmata timåmiut avdlåtaoK ma-
lingnauvdlutik teriangniarniarnermik
sangmissaKalerput. Utokok-kuata er-
Kåne Colvillevdlo kugssuata erKåne
kisalo nunap timåne nunarujugssuit
taimailivdlutik inueruput.
eskimutdle nunap timåmiut ilait Kå-
Kat akornåne inunermingnik Kimat-
siumångitsut uninarsimåput. tamåku-
putdlo månåkut tikisåka -— Nunamiut
kinguaivisa sivnere.
Kavsinguatigut pissutsimikut sujor-
nagornit avdlångorsimåput. sujornati-
gutut eskimunik sinerissamitunik niu-
veKateKarniardlutik sinerpåsaersimé-
put, ukiordlo kaujatdlagdlugo KåKat
akornåne najugaKartuåinalerdlutik. a-
merdlanerssaisalunime imaK takungi-
såinarsimavåt. ukiumutdle Kavsériar-
dlutik Alaskame sujugdlersauvdlune
tingmissartumik angalaortalersoK Sig.
Wien, norgemiunik sujuaissalik tike-
rårtigissarpåt. angutip tåussuma ki-
serdluinangajangme Nunamiut nalu-
ngisarai, tåukuningalo agsut iluaKu-
sersuisimavdlune. tingmissartuminik
niorKutigssat pissariaKartut tikiutar-
pai eskimutdlo amarortarisimassaisa
amé autdlarutardlugit 50 dollarsinik
akilerdlugit. taimailivdlune Nunamiut
kingugdliarssuit autdlausitårtorsimé-
put nutånigdlo sékutitårtordlutik, å-
malo tupanik, thenik éssigissåinigdlo
(16-me nanglsaoK)
nukagpiarartait pis igsi mut nikagissagssåu-
ngCKaut, auigssit ukatdlitdlo piniagarissar-
dlugit.
Drengene driver ivrigt jagt på småvildt, ry-
per og harer, med bue og pil.
G
7