Atuagagdliutit - 07.11.1957, Blaðsíða 4

akit, nangminerssortumik niuvemeK akitsutitdlo
Kalåtdlit-nunane aningaussarsiornikut pingåruteKartut
taissariaKarnerussut pivdlugit OKausimernit
Handelip akinik aulajngissarnera.
niorKutigssat nunalisitagssatut pi-
siarineKartartut akitsoriartuinarsi-
mangmata Kalåtdlit-nunånilo ani-
ngaussartutaussut amerdliartuinarsi-
mavdlutik, avdlatut ajornartumik u-
kiune kingugdlerne niorKutigssat ilait
akitsorneKartariaKarsimåput.
Handelip akinik aulajangissarnerane
najorKutagssatut pingårtinenartoK tå-
ssa — sordlume ama tamåna niorKu-
tigssat akisigut takuneKarsinaussoK —
niorKutigssat inunermut pingåruteKar-
tut akikitsutiniardlugit, tamatumuné-
kutdlo lcalåtdlit akigssautikinerussut
sapingisamik OKilisaivfiginiardlugit,
niorKutigssat inuvdluarniutaunerussut
akitsorneKartarsimavdlutik. åmåtaoK
Handelip pingårtisimavå piniutigssat
inutigssarsiornermutdlo pissariaKartut
avdlat akikitsutineKarnigssåt.
taimatutaordlo kalåtdlit penungnig-
ssåt isumagalugo niorKutigssat ilaisa
aké Handelip aulajangertarsimavai. —
tamatumunga tungatitdlugo taineKar-
sinauvoK Kalåtdlit-nunane inussutig-
ssandngnerussunik sujunersuissartut
m ianerssorKussuteKarsimassut suku-
torpatdlårnigssaK pinavérsårtineKar-
Kuvdlugo. niorKutigssat pendngnig-
ssamut suniuteKarpatdlångitsut inga-
ssagtumik atugåunginigssåt sujuner-
taralugo akitsorneKartarsimåput, aki-
nik naligigsaineK isumagalugutaoK.
Handelip taimatut akinik aulajangi-
ssarnera iluagtitdlugo nangminerssor-
dlutik niorKuteKartut inuvdluarniuti-
nut tunganerussunik niorKuteKartaler-
simåput— tamåko KanoK akeKartita-
riaKarnerånik Handelip angnertune-
russumik påsissaKångikatdlarnerane
— Handelip tamåkuninga niorKutainik
akikinerussumik niorKutigisinaussar-
simavdlugit taimåitordle iluanåruti-
givdlualåvigdlugit.
taimaingmat ulorianauteKalersima-
vok niorKutigssat inuvdluarniutaune-
russut akisujårnertik pissutigalugo
niorKutigssanik inunermut pissaria-
Karnerussun ik akikitdlisaissartut
Handelip pisiniarfiutaine pisiariuma-
nérukiartornigssåt, tamåko tungaisigut
akinik aulajangissarneK Handelip av-
dlångorting igpago.
malungnarserérsimavoK niorKutig-
ssat inuvdluarniutaunerussut Hande-
lip pisiniarfiutaine niorKutigineKar-
tartut ikileriangåtsiarérsimaKissut, ta-
mékulo tunineKarneråne iluanårutau-
ssartut niorKutigssat inunermut pissa-
riaKarnerussut tunineKarneråne aju-
nårutinik matussiniartugssaugaluit nå-
kariartuinarsimavdlutik. niorKutigssat
tamåko akitsuserneKartarmata akitsu-
titdlo Handelip landskasse sivnerdlugo
isertitarmagit niorKutigssat inuvdluar-
niutaunerussut niorKutaussut ikiliar-
tornerat maligtarineK ajornarsimångi-
laK. åssersutitut sukulåtit sukutdlo
taineKarsinéuput. migssingersussinikut
OKautigineKarsinauvoK Kalåtdlit-nu-
nåne stiku t sukulåtitdlo tunineKartar-
tut tamarmik 10 pct.-iat niuvertar-
fingne Kalåtdlit-nunane nangminer-
ssortumik ingerdlåssane pisiarineKar-
lartut, avdlatdlo 10. pct. Danmarkime
niuvertarfingnit nangminerssordlune
ingerdlåssanit Kalåtdlit-nunånut nag-
smneKartardlutik. taimaingmat stiku-
låtit sukutdlo Kalåtdlit-nunane nior-
KutigineKartut 80 pct.-inait Handelip
pisiniarfiutaini t pisiarineKartarput,
tåssa tunissat tåuko ukiumut 50 miil.
kr. migss. naleKartardlutik.
nangminerssordlutik niuvernermik
ingerdlataKartut niorKutigssanik ta-
malårpagssuarnik niorKuteKångitdlat
nunaKarfitdlume ikigtuinait nangmi-
nerssortunik niorKuteKartoKardlutik,
taimaingmatdlo sukulåtit sukutdlo
nangminerssordlutik niorKuteKartut
tunissartagait angner lungåts i artusav-
dlutik. sukulåtit sukutdlo Kalåtdlit-
nunane nangminerssordlutik niorKu-
teKartut tunissartagait 1955-ime 33
pct.-imut Kagfariarsimåput 1956-imilo
41 pct.-imut Kagfariarsimavdlutik.
tamatumunåkut akinik naligigsåru-
tigssat niorKutigssat inunermut pissa-
riaKartut piniutigssatdlo tunineKarne-
råne amigartorutaussunik matussi-
niartugssaugaluit nåkariarsimåput, a-
migartorutitdlo amerdliartuinarsimav-
dlutik.
„amigartorutit" tåuko amigartoruti-
vitingi idlat akigssaKånginerussutdle
artorssineKånginigssåt isumagalugo
nålagauvfingmit taplssutaussardlutik.
ukiup autdlartingikatdlarnerane Han-
delip atugagssaisut folketingimit ani-
ngaussa t akuerssiss'utigineKartarpu 1,
aningaussatdlo tåuko niorKutigssanik
inunermut pissariaKarnerussunik akit-
sornavérsårtitsissussarput aningau-
ssartutinigdlo Kagfarnavérsårtitsissu-
ssardlutik. taplssutit tåuko ukiune
Kavsine ukiumut 7,5 ama 8 miil. kr.
akornåne amerdlåssuseKartarsimåput,
taimåikaluartordle niorKutigssat inu-
nermut pissariaKarnerussut akikitsu-
mik niorKutigineKartarneréne amigar-
torutaussut matusinaussars imanagi t.
taimåitumik niorKutigssat avdlat aki-
nik aulajangissarnertaoK pingårute-
KardluinalersimavoK.
isumaKarnarsinåusagaluarpoK nior-
Kutigssat uvdluinarne pisiaussartut a-
migartorutaussartut — taimatutdlume
piniutigssat — akitstisagåine tamåna
akit åndgssunerisa tungaisigut ilorrå-
nut avKutigssauvdluarsinåusassoK.
taimailiornigssardle uloriarnartoKar-
poK Kalåtdlit-nunane perKingnigssa-
mik akornusisinaugame. kisalo nior-
Kutigssat tamåko akitsomeKaraluarpa-
ta tamåna Kalåtdlit-nunane akinut ta-
manut stiniuteKangåtsiartugssauvoK,
akigssarsiat aningaussartutitdlo ming-
nertingitsumigdlo inutigssarsiortut ag-
Itingitsortugssaunagit. taimåitumik a-
kit avdlångortinigssåt agsut nangånar-
toKartiparput.
akitsutit pissutait.
aperissoKarsinauvoK suna pivdlugo
niorKutigssanik akitsuissariaKarsima-
ssok. tamatumunga pissuterpiaussoK
soruname tåssa Kalåtdlit-nunane a-
kiussut akigssarsiatdlo silarssuarme a-
vativtine kisalo Danmarkime Kalåt-
dlit-nunånilume tamåko tungaisigut
avdlångfitaussunit stinerneKariartui-
narsimangmata. nunane avdlane Dan-
markimilume niorKutigssanik agssar-
tuinerme aningaussartutit sujorna
Kagfariarmata tamånåtaoK Kalåtdlit-
nunane malungniusimavoK, naugdlo
tamåna Kalåtdlit-nunane angnertoru-
jugssuarmik stiniuteKarsimångikaluar-
toK — niorKutigssat amerdlanerit
Handelip nangmineK umiarssuainit
agssartorneKartarmata, umiarssuitdlo
aulajangersumik useKartitdlugit åtar-
torneKartartut akit avdlångutait ma-
luginginerussarmatigik — taimåitoK
niorKutigssanik agssartuinerme ani-
ngaussartutit amerdleriangåtsiarsimå-
put.
tamatumunga ilångutdlugo taissaria-
KarpoK niorKutigssat nunalisitagssatut
pisiaussartut akitsornerat, sulissartut
kåtuvfiata isumaKatiglssuteKarfigine-
Karneratigut akigssarsiat Kagfarnerat,
taimatutdlume Kalåtdlit-nunane Dan-
markimilo pisiagssat akitsornerisigut
akigssautit taperneKarsimanerat.
Handelip pisiniarfine ingerdlatsiner-
mut nålagauvfik 1956-me 7.767.700 kr.-
nik tapissuteKarsimavoK. 1957-me atu-
gagssatui tapissutigssat 7.848.200 kr.
akuerssissutigineKarsimåput. niorKu-
tigssat agssartorneKarneråne aningau-
ssartfitaussut tapissutaussunit tåuku-
nånga matuneKarsinåungitdlat, tapl-
ssutaussutdlo niorKutigssat pisiniar-
fingne pisiarineKartartut akisa 15 pct.-
at sivnilårdlugo amerdlåssuseKardlu-
tik. tamatumane psiagssat akitsfitait
ilångunekångitdlat 47,4 mili. kr.-nig-
dlo amerdlåssuseKartugssatut migssi-
ngiuneKarsimavdlutik.
tapissutaussut amerdlagissariaKånge-
Kaut, pingårtumik erKarsautigalugo
Handelip niorKutigssanik niuverloru-
seKarfingnut pilersuinera akisujåKi-
ssok, puigortariaKångingmatdlume a-
ningaussartutit angnertuvatdlångine-
rat Kalåtdlit-nunane niorKUsiornermut
iluaKutaussumik stiniuteKartartoK.
pisiagssat akitsornerisigut aningau-
ssartutaussutdlo amerdlinerisigut Han-
delip amigartorutai 7,8 mili. kr.-nit
nålagauvfingmit tapissutigssatut a-
kuerissaussunit amerdlanerussugssåu-
put. nautsorssutigineKarpoK tamatu-
mane amigartorutaussugssat 1957-me
800.000 kr. migssånisassut, 1958-milo
1.150.000 kr. migssånisavdlutik. tama-
tumunga ilångutdlugo erKaissariaKar-
poK Kalåtdlit-nunane landskasse ani-
ngaussagssaileKissortaoK, Kularnångit-
sumik 1.000.000 kr. åma 1.350.000 kr. a-
kornåne atortariaKardlugit, taimaing-
matdlo 1958-me amigartorutaussugssat
2,5 mili. kr. migss. sumit ardlånit ma-
tuniartariaKésavdlutik. ersserKigsu-
mik oKautigissariaKarpoK nålagauv-
fingmit tapissutaussut agdlinigssåt
kigsautigingikåine pisiagssat akitsor-
neKarneratigut amigartorutaussut tåu-
ko matuniartariaKartut. pisiagssat sut
ukiorména éipågulo akitsorneKaru-
mårnersut uvdlumikut imaKa aulaja-
ngivingneKarsinåungikatdlarpoK, pi-
siagssatdle akitsornerisigut akigssar-
siat Kagfarnigssåt pingitsortineKarsi-
nåusagunångilaK. akigssarsiat taima-
tut agdlisagpata Handelip aningau-
ssartutai 500.000 kr. migss. amerdli-
ssugssåuséput, amerdlissutaussutdlu-
me tåuko åma matuniartawaKåsav-
dlutik.
nangminerssordlutik niuvertunut
Handelip pissusia.
tamatumunga tungatitdlugo Han-
delip nangminerssordlutik niorKuti-
lingnut pissusia KiviartariaKarpoK
Handelivdlo pisiagssanik akitsuinig-
ssaK pivdlugo emarsautigissai aut-
dlarKautigissariaKardlutik. pisiagssa-
nik akitsuinigssaK Handelip isuma-
liorKutigingmago, soruname akitsutit
tamåko akinut tamanut KanoK suniu-
teKarnigssåt tamanit sagdliutitdlugo
erKarsautigissariaKarpoK, isumalior-
KutigineKarsimavorme amigartorutau-
ssugssat taineKarérsut akinut tamanut
suniuteKarpatdlångitsumik matussute-
KartiniartariaKartut.
taimatut akitsuinigssaK akinut ta-
manut suniuteKartipatdlåsångikåine
niorKutigssat inunermut pingåruteKar-
nerussut agtungitdluinardlugit intlv-
dluarniutinut tunganerussut kisimik
akitsortariaKésåput. tamatumunåkut
nangminerssordlutik niorKuteKartut
ajornartorsiutigssineKåsåput, avdlatu t -
dlo ajornartumik Handelip tungånit
nangminerssordlutik niorKuteKartut
månåkornit angnerujugssuarmik Kå-
ngerniiissivfigineKartariaKalisavdlutik
— tåssame niorKutigssat angnikitsu-
nguamik iluanårutigalugit amerdla-
sorpagssuéngordlugit tunisinaugåine
—- tamåna iluanåruteKångitdluinarner-
mit ajunginerungmat.
tamalumångame tungatitdlugo atau-
seK KularissariaKéngilaK: soruname
Handele KångerniussisinåussuseKar-
dluarpoK. atautsikut pisiarissartagka-
vut amerdlaKingmata tamåna naku-
ssutigårput, nangminerssordlutik nior-
KuleKartut ardlånitdlunit patdlimar-
KajarneKarata. ilångutdlugulo oKarsi-
nausoraunga tuniniaissarnivta årKig-
ssuneKarnera aitsåt taima suniuteKar-
dluartigilersimassoK.
taimåitordle tamatumuna perKarni-
sårpatdlårniéngilagut, tåssame Kalåt-
dlit-nunåt pivdlugo isumalioKatigigsi-
tat sujunertarissåt pingårtitdlugo
nangminerssordlune niuvernerup ang-
nertusiartornigsså tamatumalo ajorna-
kusorutigssaKarpatdlanginigsså ilua-
Kutaussutut issigigavtigo.
KångerniussineK årnigssutariaKarpa?
taimaingmat Handelimut inuinar-
nutdlo niorKuteKartunut artornångine-
russugssaK avKutigssatut Kinersima-
varput, isumaKardlutalo tamatuma tu-
ngåtigut ajornakusorutaussut tamanut
agdl. Handelip direktøria
Hans C. Christiansen.
nåmaginarnerussumik isumangnaer-
neKarsinaussut niorKutigssat Handelip
kisermåussai amerdlineKarpata.
soruname isumaKartoKartariaKångi-
laK niorKutigssat iluanåruteKarnarne-
russut tamaisa kisermåussarilerniari-
vut. — tåssauna irioKatigit tamarmik
iluaKutigssanik sagdliutitsivdluta i-
ngerdlatsiniarnivtine inuniarnikut a-
kitsutaussunik naligigsaissusinaussut,
niorKutigssat iluanårutaungåtsiarsi-
naussut niorKutiginigssåt norKåissu-
tiglnarigput. erKordluinarpoK landsrå-
dip 1957-me atautsimlnerane akitsutit
Handelip niorKutigssat akinik naligig-
sainigssamut pissariaKagai avdlat tu-
ngånit akitsutinut landskasse sivner-
dlugo Handelip isertitagainut naligiti-
neKarmata. akitsutinik tamåkuninga
isertitsiniarneK Kalåtdlit-nunåne ilå-
ngauserissoKaranilo akitsutinik ingmi-
kut isertitsissartoKångitsume aningau-
ssartutaungåtsiarsinauvoK, akikitsu-
migdle ajornauteKångitsumigdlo åma-
lo sujunertarissamut nåpertutumik i-
ngerdlåneKarsinauvdlune niorKutig-
ssat akitsuteKartugssat kisermåussa-
mik niorKutigineKasagpata. tamåna
anguneKarsinåusaoK Handele Ka-
låtdlit-nunåne nangminerssordlutik
niuvertarfiutilingnutaoK niorKutigssat
ilåinik niorKuteKartalersugpat. sordlu-
me Handelip sikaritit imigagssatdlo
kisermåussamik niorKutigerérai, nang-
minerssordlutik niorKutigdlit tamåku-
ninga tunitsivigissardlugit. niorKutig-
ssat Handelip kisermåussai nangmi-
nerssordlutik niorKuteKartunut amer-
dlanårdlugit tunineKartut, Danmark-
ime tamåko akikitdlissuteKartitau-
ssarnerisa angnertoKatåinik akikitdli-
ssuteKartineKartésåput, niorKutigssat-
dle akitsutåta landskassimut isertine-
Karnerata saniatigut aké tapertalilår-
neKartåsavdlutik. tapertarititaussoK
téuna sapingisamik angnikitsutiniar-
neKåsaoK, nangminerssordlune niuver-
nerup angnertusiartornigssånut akor-
nutaussugssaujungnaerdlugo.
kisermåussinerup angnerlusinera.
erKarsautit tamåko aussame 1957
landsrådime sarKumiuneKarput, tamå-
kulume ilåtigut tusarnårteKarane oKa-
luserineKarsimangmata nangminer-
ssordlutik niorKuteKartut énilångaler-
simavdlutik.
tamatumane påsissutigssat tamanut
ångusimassut nåméngitdlat ånilångé-
ssuteKalersitsisimavdlutigdlo Handele
niorKutigssanik pissariaKarnerussu-
nigtaoK akitsuiniartoK. tamåna suju-
nertarineKarsimångisåinarpoK, tamå-
nalume ernlnaK landsrådimut ersser-
Kigsarsimavara, landsrådile sule a-
tautsimititdlugo tamåna tamanut ang-
massumik OKaluserisinausimångilara.
tamatumane pilerssårutit månékut
tamanut tusardliuneKarérput, nalune-
Kéngilardlo sukulåtit siikutdlo taima-
tutdlo tupat sussutdlunlt kisermåussa-
rilerivut.
kisermåussinerup angnertusitineKar-
neranik årKigssussineK oktoberip 12-
åne 1957 Kalåtdlit-nunånut ministere-
Karfiup nalunaerutåtigut tusardliune-
KarpoK, tamånalume peKatigalugo
niorKutigssat tamåko akitsomeKardlu-
tik Danmarkimisut akeKalersitdlugit.
soruname nalunångilaK tamatumuna
aningaussat landskassimut Handeli-
mutdlo isertineKartugssat ikigtuså-
ngitsut. landskassip akitsutit pissag-
ssane pisavai akitsutit pivdlugit år-
KigssussineK avdlångortineKariarpat.
åmalo sordlo OKautigineKarérsoK nior-
Kutigssat nangminerssordlutik niorKu-
teKartunut tunissat Danmarkime ta-
måko akikitdlissuteKartitaussarnerisa
angnertoKatåinik akikitdlissuteKarti-
neKartåsåput, tåssa sikaritit 8 pct.-
mik, tupat 10 pcl.-mik, cerutit sikå-
varKat sikårdlo 12,5 pct.-mik, sukulå-
tinit sukunitdlo niorKUsiat atausiå-
kårdlutik tunissat 20 pct.-mik, tamå-
kulo OKimailutardlugit lunivdlugit 25
pct.-mik.
i
taimatut åndgssussinikut niorKutig-
ssat avdlat inutigssarsiortut Kånger-
niusinaunerånut pingåruteKartut akit-
someKartariaeruput. landsrådip a-
kuerssorsimångikaluarpatigut sukulå-
tit sukutdlo pinagit ulia niorKutigssat-
dlunit avdlat aulisartut piniartutdlo
aningaussarsiornerånut pingåruteKar-
tut aki tsortariaKarsimasinåusagaluar-
pavut.
neriutigårput nangminerssordlutik
n iorKU teKartu t nåmag inardluar tumik
sulissusinaujumårdlugit. niorKutigssat
Kalåtdlit-nunånut nunalisineKartéså-
put Handelip akiligånik, aserorsimå-
sagaluarpata Handelip akissugssauv-
figisavdlugit. kinalunit niorKuteKar-
nigssamut akuerineKarsimassoK nior-
Kutigssanik sunigdlunit pisisinauvoK,
tamatumanile amerdlanårdlugit pisi-
ssarnerme piumassarineKartut male-
ruarneKåsavdlutik, tåssa ilåtigut i-
kingnerpåmik KanoK amerdlatigissut
pisiarineKésassut piumassarineKarmat,
taimaingmatdlo portékutåt karsikutåt-
dlo pisiagssatut tuniuneKartarnigssåt
ilimagissariaKåsavdlune.
åmétaordle ilångutdlugo OKautigi-
ssariaKarpoK niorKutigssat ilaisa„ ki-
sermåussamik niorKutigineKarnerånik
årKigssussineK pitsavingmik årKigssu-
ssinertut issigissariaKångitsoK, tama-
tuma tungåtigut avdlatut årKigssussi-
nigssamut ikårsålerfiup nalåne tama-
nut ajunginerussugssaK pivdlugo na-
lerKutumik årKigssussigatdlarnertut i-
sumaKarfigissariaKardlune. taimatut
årKigssussineK niorKutigssanut Dan-
markime åkitsuteKartineKartunut tu-
ngatitdlugo taimågdlåt atorneKarsi-
nauvoK. niorKutigssat akitsuteKarti-
taussut aké Kalåtdlit-nunåne Dan-
markimilo åssigingissuteKarpatdlåli-
sagaluarpata inatsisinik uniorKutitsi-
nigssaK ussernartorsiutigineKalersi-
nauvoK, kigsautiginångitsumigdlo aki-
soKissumik nåkutigdlivfeKartariaKali-
savdlune. taimaingmat månåkutut år-
KigssussineK niorKutigssanut pineKar-
tunut taimågdlåt tungatitariaKartutut
issigissariaKarpoK.
akinik åmigssussinerup ajoKulai.
pissusigssamisuginésaoK naggatåti-
gut akinik årKigssussineK akigssarsiat
taperneKartarneranut tunga tineKartoK
oKauseKarfigilåsavdlugo. taimatut år-
KigssussineK sorssungnerup kingorna-
gut pilersineKarsimavoK, sujugdlermik
nålagauvf ingme aulaj angersimassumik
atorfeKartut akigssarsiåinut tungatine-
Karsimagaluardlune 1953-mit åma su-
lissartut akigssarsiaisa isumaKatigl-
ssutigineKartalerneratigut Kalåtdlit-
nunånut tamarmut tungatineKalersi-
mavdlune.
pisiagssat akisa atautsimut naut-
sorssorneKartut Kagfarnerat akigssar-
siat agdlinerénik ilaKartugssauvoK, a-
kitsutitdlume agdlineKarnerat tamatu-
mane malungniutingitsortarane. nior-
Kutigssat akitsuteKartut ikigtunge-
Kaut taimaingmatdlo akitsorneKarå-
ngamik akinut tamanut suniutingit-
sortaratik.
akitsutit Kalåtdlit-nunåne akilerå-
ru'tinit kisiartaungmata, aulajangersu-
mik akigssarsiagdlit akit tamarmik
Kagfarneratigut akigssarsiamingnik
tapivfigineKartartut tamåna malugi-
ngisåinarpåt, akitsutit agdlisineKartut-
dlo akigssarsiatik KagfartineKartar-
mata.
isumaKarpunga tamatumunåkut a-
kigssarsiat Kagfartutdlo pisiagssat a-
kitsortarnerat ulorianartoK niorKutig-
ssiomermutdlo kinguneKapilugsinau-
ssok tikinekarsimassoK, ilimagineKar-
sinåungingmåme pisiagssat akitsortut-
dlo tunissat aké agdlineKartåsassut,
taimalo inutigssarsiortut akilerårutit
akitsutit agdlinerisa nagsatarissait ta-
måkerdlugit akilertariaKartåsavdlugit.
Handelip soKutigeKå akit akigssar-
siatdlo taimatut maligtaKåtåutumik
Kagfariartornerat inåtigssarsiortunik
artorssIvatdlåsångitsoK. taimaingmat
niorKutigssat akitsuteKartut akinut ta-
manut suniuteKaKissut agtomigssåt a-
ngisumik mianerssutigisimavarput.
akinik taimatut aulajangissarneK i-
låne uivssuminartumik kinguneKarsi-
naussarpoK, tamatumungalo tungatit-
dlugo taissariaKardlune imerajugpat-
dlånginigssaK pivdlugo akinik taima-
tut aulajangissarneK nåmagtumik a-
torniarneKarsiméngitsoK.
tamåna isumaliorKutigivdluåsagåine
erKåingitsortariaKångilaK pisiagssat a-
kitsorneratigut akigssarsiat agdlissar-
nerat kukussunginersoK. Danmarkimi-
saoK akilerårutit ilait akit tamarmik
nautsorssorneKarnerånut akigssar-
sianut agdlissutaussartunut ilångune-
Kångitsortalersimåput, nunanilume av-
dlane Kavsine taimailiortoKartardluni-
saoK.
taimaingmat landsrådimut aperKU-
teKarsimavunga, landsrådip OKartug-
ssåussuseKarnine nåpertordlugo pi-
siagssat akitsortitdlugit maligtinar-
dlugo akigssarsiat Kagfarti'taussarne-
rat Kalåtdlit-nunåne niorKUtigssior-
nerme artorssissugssångortoK avdlå-
ngortisinåunginerå.
akit tamarmik taimatut nautsorssor-
neKartarnigssåt soruname ajornaku-
soru teKarsinåungilaK, atorf iligtutdle
peKatigit akigssarsiamik taimatut Kag-
fart i taussarnerånik ånaissaKarumå-
nginigssåt ajornakusorutausinauvdlu-
ne — nauk avdlat isumaKaraluarpata-
lunit pisiagssat akitsornerisigut akig-
ssarsiat Kagfartitaussarnerat inoKati-
gingnut iluaKutaungåsångitsoK.
månåkut akit tamarmik agdlinerati-
gut akigssarsiat KagfartineKartarnerat
avdlénguteKartariaKarsoråra, pisiag-
ssat ilaisa aulajangersimassut akitsor-
nerat akigssarsiat Kagfarnerånik ki-
nguneKartartugssångordlugo. isumaga
nåpertordlugo niorKutigssat akitsutig-
dlit akisa akitsutaisalunit tamarmik
agdlinerat akigssarsianut Kagfautau-
ssarungnaertariaKarpoK. niorKutigssat
inuvdluarniutivit n iorKptigssa tdluni t
perKingnigssamut pingåruteKångine-
russut kisimik akitsuteKartitariaKar-
put, taimaingmatdlo niorKutigssat uv-
dlumikut akitsuteKartineKartut ilait
akitsutaerutineKåsavdlutik.
taimatut årKigssussineKartugpat a-
kit tamarmik a'tautsimut nautsorssor-
neKartarneråne kisitsisit 152-mit 142-
mut åpartineKåsagaluarput, tåssa 6,57
pct.-mik åpariésagaluardlutik. tamåna
Handelip nautsorssutainut ima suniu-
teKåsagaluarpoK:
niorKutigssat tunineKarneråne ani-
ngaussarlulit, tåssa niorKutigssanik
pilersuinerme aningaussartutit 1956-
me 274.000 kr.-nik ikingnerusimåsaga-
luarput, 1957-milo tamatuma tungåti-
gut 360.000 kr. sipårneKarsimasinåusa-
galuardlutik.
niorKutigssiomerme aningaussartu-
taussut 1956-me 236.000 kr.-nik iking-
nerusimåsagaluarput, 1957-milo tama-
tumane 322.000 kr. ilevKårnekarsimasi-
naugaluardlutik.
tamåna angnerussumik navsuiaute-
KarfigineKarKigtariaKångilaK, kisitsi-
sit takutilsissusavdlutik nåmangmata.
— tåukume takutipåt pisiagssat akit-
sornerisigut akigssarsiat Kagfartitau-
ssarnerat månåkut sujunigssamisaoK
niorKutigssiornermut suniuteKaKissoK,
angnertumik niorKutigssiornerup tu-
ngåtigut akitsorsaissuvdlune.
Kalåtdlit-nunåne aningaussars iorneK
sule angnertungeKingmat inoKatiging-
ne atautsimik inutigssarsiutigdlit ar-
torssineKåsagaluarpata tamåna ma-
lungnartorujugssusaoK. taimåitumik
taimatut artorssinigssaK kigsautiginå-
ngeKaoK neriutigissariaKardlunilo ta-
måna pivdlugo landsråde peKatigivfit-
dlo åssiglngitsut artorsslnginigssamik
soKUtigissaKartut isumaKa tigingn i ar-
tariaKartut. måna tikildlugo tamatu-
ma tungåtigut kukussutaorérsimassu-
taoK iluarsissariaKarput, nålagkérsui-
nermutdlo tungassul isumaKatiging-
niutigineKartarnerånik ilisimassaKa-
lårdlune KularissariaKångilaK tamatu-
ma tungåtigut autdlarKåumut piuma-
ssarissaugaluit migdlilerdlugit isuma-
KatigigtoKarsinaujumårtoK, aulaja-
ngerérsimassatik piglnarsinåusavdlu-
git. soruname taimatut angussaKarsi-
naunigssaK månåkut tamatumuna år-
Kigssussinerup avdlångortitåungit-
dluinarnigssånit pitsauneruvoK.
sujunigssame akinik aulajangissar-
nigssaK.
akinik aulajangissarneK, akigssar-
sianik aulajangissarneK, inoKatigingne
pigssaKånginerussut artorssinavérsår-
dlugit ingerdlatsiniarneK inutigssar-
siornikutdlume ingerdlatsiniarneK ta-
marme ingmingnut Kanigtuararssuput.
Kalåtdlit-nunånutdle tungatitdlugo å-
måtaoK erKaimassariaKarpoK nutåmik
årKigssussinerup ukiut taima ikigti-
gissut Kångiutut inutigssarsiornerme
pitsångorsautigssanik aningaussan ik
nåmagtunik katerssuineK ajornarsi-
mangmat. nalerKunerusimåsagaluar-
poK inutigssarsiutit piorsaivfigineKar-
nerat nåmagsikånerérsoK aitsåt akinik
aulajangissarneK avdléngortineKavig-
sorsimåsagaluarpat. inutigssarsiutinik
piorsainiamerme aningaussarpagssuit
atortariaKåsåput, aningaussatdlo atu-
gagssat katerssorniarnigssåt KanoK pi-
lertortigissumik ingerdlasinaussoK
nangmineK aulajangerneKarsinaunane,
tamatumanime aperKutåusangmat i-
nuit iliniartitaunerat inutigssarsiuti-
nutdlo nutånut tamatumanilo sule-
riautsinut KanoK pilertortigissumik
sungiussisinaunerat.
Helge Ingstad
Som en introduktion til forfatteren
Helge Ingstads fire artikler om Nuna-
miut, som vi bringer i A/G, skriver
Jens Rosing følgende:
Læserne af A/G har sikkert i frisk
erindring, at der sidste jul var en ar-
tikel „Til Thelons. Kilder" af Helge
Ingstad, hvor den vidt berejste norske
forfatter, sammen med „Vildrenæder-
ne“, en indianerstamme i Nordcanada,
lagde vidderne i vold på spor af vild-
ren og pelsdyr, ræv, jærv og ulv.
Helge Ingstad er en rigtig Nordbo,
stor og stærk, for hvem afstande ingen
rolle spiller, som sine forfædre søger
han ud på eventyr, — da med forkær-
lighed for de ugæstmilde arktiske
strøg, — som den fødte fortæller, sum-
mer og stikker sommermyggen ubarm-
hjertigt — og snestormene suser gen-
nem marv og ben for hans pen. India-
nere og eskimoer lister lydløst efter
vildren — noget centralt i menneskene,
om nordpolen, vildrenjagten får en til
at lugte blod og kødgrydens duftende
kog manes frem af siderne. Med stærk
indlevn ingsevne skildrer han nord-
landenes folk i fest og i sorg, i sult og
mæt velvære efter en heldig jagt.
Ingstad har skrevet en række bøger.
Pelsjægerliv, hvor han skildrer livet
blandt Nordcanadas indianere.
Øst for den store bre; bogen skildrer
forspillet før de hektiske dage om-
kring Haag-sagen. Hvor han i egen-
skab af norgessysselmand for de ok-
kuperede områder på Østgrønland
„Erik Raudes Land", 71° 30’ og 75° 40’
overvintrede 1931—32.
Apache-Indianerne; en gribende
skildring af Apache-Indianernes vilde
frihedskamp. Blandt vildrenæderne
fik Ingstad fortalt et sagn, at de en
gang i fjern tid var et folk der drog
mod syd. De kaldte sig selv Dinnéh
(folket). Otte år senere gennetmtravle-
de Ingstad det solrige Arizona, på jagt
efter den tabte stamme. Her var Apa-
che-Indianerne, der kunne fortælle, at
deres forfædre kom fra snelandet i
nord og de kaldte sig for Dinnéh (fol-
ket).
Klondyke Bill, skildrer pelsjægernes
hårde liv på tundra og skov i roman-
form, med Klondyke Bill som en lille
tæt rødskægget, hjulbenet pelsjæger
som hovedperson, — en hårdhals med
et renblæst hjerte. Det er en skildring
om snelandets faste tag om sine mænd
— og som ikke slipper -— trods sult og
overmenneskelige anstrengelser, altid
har det stærke ord for eens liv.
Siste båt. Skuespil, opført 1948.
Landet med de kalde kyster. Kan i
korte ord betegnes som bogen om
Svalbard, hvor Ingstad var syssels-
mand i trediverne og igen i kort tid
efter krigen.
Nunamiut, kaldes en lille indlands-
månåkut Kalåtdlit-nunåne ukiut i-
kårsålerfiussut nagdliusimåput. ag-
ssortutigissariaKarunångilaK ukiune i-
kårsårfiussune tåukunane kalåtdlit i-
noKatigit piorsarneKarnerånut taima-
tutdlo inutigssarsiutit piorsarneKarne-
rånut taptssuteKartariaKarmat. tapi-
ssutigssat tamåko sarKumissumik a-
tugagssångortineKarsinåuput, tamatu-
mungale tungassut tamaisa atautsimut
issigisagåine, mingnerungitsumik sar-
Kumissumik ikiugauvatdlårnerup pi-
ku tungortitsisinaunera åmalume inu-
tigssarsiutinik ingerdlatsiniarnermut
tungassut, tauva påsissariaKarpoK må-
nåkutut pisiagssat akikitsutineKame-
ratigut taimatutdlo akigssarsiat ang-
nertuvatdlårtineKångineratigut sancu-
mingitsumik tapIssuteKartarneK ar-
dlaligtigut iluatingnauteKartoK.
taimaingmat ajunglnarpoK måna ti-
kitdlugo tamatuma tungåtigut najor-
KutarineKartoK maligtarlnaratdlaråi-
ne. igdlua’tungåtigutdle erssendgpor-
taoK, kalåtdline inoKatigingne — pi-
ngårtumik inutigssarsiornerup tungå-
tigut — uvdlut tamaisa avdlångutau-
ssarlut nagsatariumåråt periautsit må-
na tikitdlugo atorneKartugaluit pingå-
rutaerukiartornigssåt, taimalo inger-
dlatsinikut avdlångortitsinigssap a-
ngujartomeKarnigsså.
eskimostamme blandt vilde Brooks-
fjelde. Ingstad overvintrede hos disse,
vores fjerne stammefrænder i 1949—50,
levede med dem i tykt og tyndt. Nuna-
miut er resten af en renjagende ind-
lands-stamme. Deres skæbne kan sam-
menfattes i Ingstads egne ord: „Allere-
de i primitiv tid var tilværelsen van-
skelig nok. Når fra tid til annen vill-
reinen sviktet, hendte det også da at
innlandsfolket flyttet til kysten. Man-
ge vendte den gang tilbake til sine
jaktmarker, men det er beretninger
om folk som ga seg på vandring øst-
over. Det er ikke usannsynlig at grup-
per av nunamiuter, drevet av sted ved
en katastrofe i sitt eget land var
blandt de første eskimoer som nådde
frem til Canadas arktiske kyst, ja
kanskje deres slekt omsider fortsatte
til Grønland".
Den ældste kultur man har fundet i
Grønland kaldes SarKaK-kulturen, den
er fundet talrige steder i Diskobugten
og helt ned til Godthåbdistriktet.
Om den siger videnskaben, at den
er mellem 2—3000 år gammel, og at
den har paralleler i Alaska som videre
kan føres over til den gamle verden.
Tiden vil vise, om vort lands ældste
bebyggere, hvis redskaber viser en
renjægers så typisk man kan ønske sig
det, — måske i virkeligheden var Nu-
namiut?
I det øjeblik disse linier skrives,
dukker en sælsom oplevelse op. Sam-
men med Helge Ingstad og professor
Knut Bergsland, sad jeg en aften og
hørte på båndoptagelser fra Nunamiut.
Efter nogle gange at have hørt bån-
dene, var det som et slør blev taget
væk fra mine øren, — pludselig for-
stod jeg, hvad Nunamiutterne fortalte,
— ganske vist var der ord og vendin-
ger der smuttede, men indholdet kun-
ne jeg fastholde og genfortælle.
Der sad vi tre langt fra det fjerne
Alaska, mere end ti tusinde kilometer
væk fra mit eget land, Grønland, talte
stamfrænder, klangfuldt og i få vel-
valgte ord manede PaneaK sit land,
dets liv frem for een. Med et var det
som jeg var midt blandt disse enkle
mennesker, — og jeg så for mig store
skarer af vildren skride frem, i lange
rækker gled den grå masse ned gen-
nem dale og slugter. Eskimoerne der
fældede og flåede deres jagtbytte —
og hvad de ikke tog med sneg fjeldets
rovdyr sig ned til og åd. Ravne og en
sneugle strøg på tyste vinger og slog
sig ned ved et slagt — ved stenen pus-
lede hermelin og ræv, — og langt oppe
i dalen i et vidjekrat braser elsdyret
igennem. Fjernt, men dog så nært, et
ulvehyl steg til vejrs — og pladsens
200 hunde istemmer et mangestrubet
svar på stamfrænder mellem Brooks-
fjeldene.
En bedre skildrer end Helge Ingstad
kunne Nunamiut ikke ønske sig til at
fortælle deres historie — til fjerne
stammefrænder i Grønland.
Jens Rosing.
4
5