Atuagagdliutit - 17.02.1982, Blaðsíða 57

EF-debat / EF-ilerinerit
PututitseriaraluarneK
J-olketingimut
december
Kinersinerme 8.
Uj . — 1981-ime »Siumut«-p
an 1®,a£ssailgortitåta Tunume
tu 3 avc^une KinerKusårnermine
lUn rn*)lri*t påsingnigsimanera
ne ®av'Salugo Kinersinerup iner-
ane Rinigaussut OKauseKarne-
Sg f Siumup isertitåta oKauseri-
Kar' P^vdlugit imåitunik agdlaga-
gut:
OKauseKauteKarmarpu-
m,klune kingugdliunerussune
n anSnarsigalugtuinarpoK «i-
> rsineKalersitdlugo Tunumut tå-
lt
tak
utikulanerujartornerat, tåssuna
pi UtleKarsinaulerportaoK Tuno
teKeKa/ersitdlug° KanoK pingåru-
dluart^ers™ass0K tikerasav-
a Kinemusårtunik Kitåni-
aSdlagarPut taimatut
tu Cl art*ParPUt periiutigalugo
ftanurn'ut kitåmiunut maling-
er Vc*lualersimanerat, (tåssuna
^'ar®autigineruvdlugo politiki-
Ss ineriartorsimaneK), nikagi-
Um^Ssaujungnailersimass°K. »Si-
s- ut"'P isertitåta Nungme Kiner-
artunik atautsimititsissarner-
KaT*16 ra^ukut autdlakåtine-
ilB-'t ,tune malungnarpoK tupigi-
1 ,s%agssaunanilo tunumiut
tlitaingits6rneK ajormagit ima-
s ' tunumiungoK pututitausima-
**Sort' ”^.tassut“'*P Kinigagsså-
turfUna autdlåvigalugo imalunit
gavigalUgo onauseKaut måna
*—1 I li 1^1 1 n 1 i /I*t w\ r f \ i 4- rt
flUtø,
Urniukusugsimavarput, ape-
U0 'avugut »Atåssut« sukut Ka-
l97n • PututitsisimassoK? åmalo
u- nrne tunumiut pututitausi-
Ka nersut, tåssa EF-imut taisine-
***** EF emaivarput pi-
Ss.Cl§alug° »Siumut«-p Kinigag-
rUvrif°rtitåta El7 tungavigine-
sin .6° »Atåssut«-mik pututit-
ramera. tamåna tungavigalu-
go tunumiunik pututitsineraineK
såkortumik akerdlilerniarparput
uvagut imatut påsigavtigo. ag-
dlåt tunumiut emarsarsinåungit-
sutut anginartutut malerutmar-
tutut issigigitit. taimatut issigi-
gugkit sorme tauva måne Tunu-
me angalaningne OKauseK tåuna
OKauserissarsimångiliuk atautsi-
mititsissarnerne? aitsåtdle Kitå-
nut tikikavit radiukut oitautiga-
lugo, uvagut akisavdlutit inorsse-
réravsinga, taimatut inuit Kalåt-
dlit-nunånitut tamaisa tusartit-
dlugit? tamåna avdlatut påsineK
ajornarpoK, taimatut oitaraluaru-
vit Kanon pineKarnigssangnik
ånilångagavit. taimåitumik tamå-
na ilivsinut »Siumukormiunut«
nuånerpatdlangitsumik Tunume
Kinersinerup inernerata takutipå.
ukiune kingugdliunerussune påsi-
narsiartordluinarsimavoK politik-
ikut OKatdlitarnerit såkortusiga-
lugtuinartut åmame tamåna pi-
ssusigssamisorpoK inuiaKatigit
naKisimaneKaratik OKauseitarsi-
nautitaunerat atukatdlartitdlu-
go. månale pingitsorane ilisima-
ssariaKarpoK, taimatut pisinauti-
tautitdluta mianerssutigissaria-
Karigput- inuianatigit sume inig-
ssisimanerat Kanordlo inoriause-
Karnerisa politikikut OKatdliner-
me sajugpitdlagtinavérsårnig-
ssåt pingårtumik uterpara pi-
ngårtumik KanoK inoriauseKarne-
ra pissusilersorneralo ilisimåriti-
nagit. taimatut OKauseKauteKar-
pugut pissutigalugo »Siumut«-p
Kinigagssångortitåta tunumiut
pututitausimanerat Kinemusår-
nermine såkuginiarpatdlåKing-
mago irinersissartunut kitåmiu-
nut, agdlåt kitåmiut nunamatine
imalunit OKauseKautine ugpilersi-
sinauvdlugit tunumiut taima pu-
tupi
mgn i
ftlo'!-11®8 isumamingnik ilu-
sSar^0r*ngnigdlutik aulaj angi-
na ^ atarKissarpåka. taimåitu-
hF-imut OKauserineKartut
pu arc*^ugit agsut tupåtdlagtar-
n ®a- sordlo måko:
ngoaa^0rniguvit angerit, — ki-
p ^aioriguvtrgo någgårumår-
j0r . ”■ il.«, ilame måssa anga-
vUnat- ama uvanga angajomåju-
låjj®3- kisiåne tåuko inånaviångi-
°Kal anSerKUVdlugit. uvangale
nav °Katigissarpåka isumanigdlo
tHaiaUlautdlugit. tåukule inersi-
nan 1 aP1ik taisisinaugamigdlo
t’n>Jlrn^neK isumartik aulajange-
Umatpait.
q nJ^'d uvanga nalornissavnut
^rnvrUViångilanga" naggaruma'
åial v , ungalo, nalornivdluinaru-
j^e såsa taisinanga.
rari ?a 0 kingorna ajorpat någgå-
IJlP^gortumit, ila tupingn’!
s*åia 1VdlUg° ^a^a^ påsissat ikig-
ngmata. uvangame isuma-
Karpunga angerérnerup kingorna
ima OKarsinauneK ajornartigilisa-
ssok mingnerpåmigdlunit isuma-
vut nautsorssutigineKarnaviå-
ngitsut. sordlo ama Lauritz Jes-
sen erssemeKissunik isumai\ati-
geKissavnik agdlagtoK. — kiame
ama ilisimavå EF-imut angerne-
rup kingorna tåuko taplssutau-
ssartut såkuvdluahissut amerdla-
Katåinik pissagssaKartuarumår-
tugut?
ama Atåssutikormiut tamåna
ilisimångilåt.
naggatåtigutdlo OKarumavdlu-
nga uvanga tapersersuissugalua-
rumalunit ukiarme EF-ime atåi-
narnigssarput pivdlugo agdlag-
kat issertortut ima amilårnarti-
gaut, KanoK kalåtdlit uvagut sia-
ninåginardluta pineKarsinaussu-
gut il. il. tåuko tusarsimagåine
namagpoK. kinalunit inuk ingmi-
nut tatigingitsoK ingerdlasinåu-
ngilaK. taima isumaKarfigineKar-
tutut misigiumångikuvit neriug-
punga ama ivdlit uvavtut någgå-
rumårtutit.
Mette Abeisen
tutikuminartigissut. tamåna pi-
ngitsorumavdlugo kisalo ugperi-
neKalemunago imatut OKautigi-
savarput: »Siumut«-p Kinigagsså-
ngortitåta OKauserissai ilumu-
ngingmata asule pututitsiniu-
taungmata silåinarme tigussat.
neriugdluta atuartugssat una
agdlagaKaut ersserKigsumik på-
sinerdlungnago påsisagåt, tå-
ssaungmat tunumiut nangming-
neK inoriausertik pissutitigdlo
tungavigalugit agdlagaKauti-
gingmåssuk. Kinersinerme ki-
ngugdlerme tungavigissat erKor-
tut tunumiut Kinersinermingne
tungavigissat måko OKautiginiar-
pavut:
1) 1972-ime EF-imut taisineKar-
mat någgalérsimavugut EF-
imut ilaussortaujumanata,
Danmarkile ilaussortaulermat
avdlatut ajornartumik kalåt-
dlit nunarput ama ilångutaria-
Karpoii nålagauvfeKatiging-
nerput tungavigalugo.
2) 1972-ime EF-ip suniutipiluinik
måne Tunume misigdlertitåu-
ngilagut, akerdlianigdle ilua-
Kutigssanik tunisimavåtigut.
3) 1972-ime EF-imut taisineKa-
lermat »Siumut«-p ima i<unu-
sårutainik amerdlavdluinarti-
gissunik OKalugtupåtigut, su-
limut timitaKångitsunik tå-
ssauginarsimavdlutigdle ilu-
mut pututitsiniutit.
tåssunga ilångutdlugo OKauti-
gisavarput nunai<arfingnut isor-
dliunerussunutdlo nålagkersui-
ssut pissortautitåt måninermine
Kavseriardlunime tauva erKaivai
nunanarfingnut aningaussaliu-
tagkat amerdlinerssuat, tåssa
nangmingneK sulilerame aitsåt
atortulersungOK. tamåna ilumor-
poK. tamåna ilumorpoK, kisiatdle
åjuna ajoKutå taimatut navsuiai-
gångame aningaussat sumingå-
nérnere navsuiautigineK ajorma-
git. tåssalo EF-iminganérsung-
mata amerdlanerssait aningau-
ssat tåisavdlugit kångugai, EF
naimajumångingåramiuk ilisar-
naKutå tåssa.
tamåna tungavigalugo Folke-
tingimut Kinersinerup takutipå
»Siumut«-p »Atåssut«-mik putu-
titseriaraluarnermine kigdlormut
sangussorsimassoK, tåssaulersi-
mavdlunilo »Siumut«-p »Atå-
ssut«-mik pututitseriaraluarner-
mine utertornera. taimåitumik
>>Siumut«-p ninigautitå OKauseri-
ssai inugtånut utertemigkuma-
vavut.
naggatågut Kalåtdlit-nunåne
»Atåssut«-mik Kinersisimassut
tamavse Kutsavigåvse taperser-
suineK taima angnertutigissoK
Kinersinerme kingugdlerme taku-
titarse pivdlugo. 1982-ime per-
k ingnigssavsinik iluanårnigssav-
sinigdlo kigsautdluse pivdluamu-
ngårpavse. KanortOK ukiune
aggersune suleKatigingnerput
ataKatigingnerputdlo sule såkor-
tusardluaKisigo. tamavse ukior-
tåme pivdluaritse, tamavsilo
inuvdluaritse.
»Atåssut«, Kungmiut
HanséraK Johnsen,
SIP-p sujuligtaissuata
tugdlia
K'eKertarssuatsiait.
Europa atausiuvdlune nåla-
gauvfingorniarsarivoK. tai-
måitOKåsagpat uvagut taima
ikigtigaluta suniuteKarnaviå-
nginavta EF-imut någgårta-
riaKarpugut.
Erik Petersen,
SIP-p sujuligtaissua
Påmiut.
nunavne sulivfigssaKåinaru-
mavdlunga kinguligssavutdlo
avdlanit ingiarneKaratik suliv-
figssaKåinarnigssåt pivdlugo
EF-imut någgårdlunga taissi-
saunga.
Aron Jakobsen,
SIP-p sujuligtaissua
lluh'ssat.
EF-imut någgårniarpunga
måko tungavigalugit: nunav-
ta sujunigsså, mérKavta, er-
nutavta tåukulo kinguågssai-
sa sujunigssåt avatånit sku-
neKarKunginavko amalo inui-
ait kalåtdlit Kangarssuarnitdle
inoriauserisimassåt naKisima-
neKarane inuneK atåinarsi-
naorKuvdlugo.
ANISA-imit annonce
Atuagagdliutit
57