Atuagagdliutit - 25.02.1954, Blaðsíða 18

90
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
nr. 4
kavfe kavfilo assigingitsut mardluput
agdlerua åssingutitdlugo „agdler“Ku-
mik atsissoKarsimasinauvoK, maling-
nausfnåusagåinilo takordluisinåussu-
sok pissariaitarpoK, ilånikutdlo eu-
ropamiut sungiusimassait sfpordlu-
git pissariaKartardlunc. — Kavdlu-
nåtsiait nalåt skrællinginigdlo, eski-
mutoriianik, Kavdlunåtsiainigdlo, nu-
nasissunik, oicalugpalåt. Nup kangcr-
dluane niuvertoruseicarfiup Kapisig-
dlit kitingåtsiånguåne KaKaitarpoK
Pisif/sarfingmik atilingmik, atimine
pukitsunguamik KeKertalingmik. icå-
KaK atårKutilersitdlugo OKalugpalåli
ei’KarsautiginarsissarpoK una:
Kanga akerdlerigsoicångikatdlar-
mat kalaleK Kavdlun&tsiardlo ikingu-
tigéKangoK. akerdleringniamissårta-
lersimåputdle, unangmileratdlardlu-
tik. pikoringniutilersimåput ilåtigut
kina ardlartik pisigsåtdlaridngneru-
ssok nivtarniardlugo. lauva Keiverla-
nguamut tugtup amerssua siårpåt Pi-
sigsarfingmutdlo majuardlutik. amer-
mik uniortoK ivnarssuåkut ajatau-
ssugssatut aulajaiigerpåt. kalaleK
ajugauvoK, ikingunile ajåsavdlugo sa-
piutilerdlune. Kavdlunåtsiavdle ajor-
ssarnine mamiagerssuårdlugo ingmi-
nérdlune nåkakåvoK.
Katångutigingniat nalat nunat ar-
Kine ama umavdluartuvoK. Nungme
umiarssualivingmut pulajartulerfiane
nunguaKarpoic K’avaup Nua-nik ati-
lingmik. tåssane Kanga navssarine-
KarsimavoK ajoKersuiartortitaK silå-
ngajårtoii toKungassoK Kagssdiif/år-
fikul avåmut tingisimassoir. Kugsså-
ngårfik Kanga Nordlit ajoKersuiar-
tortilal igdloitarfiata kujatinguane
ungasingitsuanipoK. (igdloKarfikuat
tåuna tamåssa taineitartuarpoK
„NordUl“ ).
majorteviivfik
piniarniarnerit umassutdlo kalåt-
dlit nunanik atsersuissarneråne pi-
ngårtumik tunuleKutåuput. misiligta-
garisimassatik eriiaimassarsimavait
-— Kavsitigut erKumitsumik. måne
kaptajn Ballep åssersiitigssat ardlag-
dlit kalåtdlit nunåne sinerissamit la-
manit tamånga pissut CTKartorpai.
Atangmiup kujatane kangerdlung-
me KeKertånguaKarpoK ateuartumik
K’issavik. ilimatsangnarpok oKimait-
sorsiornartumik pisimassoiiarfiusi-
inassoit, umiarnermik, inuarnermik,
perdlernermik avdhmiigdlunit alia-
nartumik. kalåtdlivdle oKalugpalår-
nera atago lusariartigo: Kanga sujuai-
ssavut kuisimångitsugatdlarmata
umiat angmagssiat tamaunarKusimå-
put. umiamitut ilagisimavåt arnaK
mérå Kianermit ingassavigsoir. aKug-
tuat Kiassukatagdlmnalerame méraK
sordlo naluneKångitsoK KernertoK
kavfilivingrhit kuissartagarput tamå-
kerdlune kavfiungilaK, kisiåne aku-
tcKarpoK nangminoK piumåssusciv
maligdlugo angnertussusilertagka-
mik.
kavfimik sagdloiritautinik akussi-
ssarnerit angnertunerussut uvdlumi-
kut sujumugagssaorpiarunångitdlat,
„java-kavfit akussat" erKåisångikåi-
ne pume ilivitsume java-kavfe asc-
rorterneKiingitsoK atausioriardlline
sivnere avdlaussiit. tåssame Palle
Hagmannip danskit niuvertuisa pe-
Katigigfisa atautsimut kåtuvfiata
KCKertainut niusimavå ingerdlåinar-
dlunilo. umiatdle aliartorneråne mér-
Kap Kiarpalua tusarssaujuarpoK. tå-
ssame, taimane kuisimångitsugamik,
kalåleK utoriratserpalugdlune onar-
poK.
Kilaersarfik — erKåissutauvoit Ka-
nga nunarKatit kilagpatdlårtut ing-
mikortincKartaratdlarnerånut kilae-
rusivdlugit. nåkigtåikaluaKaoK, ilua-
Kutausimavordle. taimatut erKaima-
ssat nuånmangitsut kalåtdlit nunåta
klmut sineriåne sujumugagssåupul.
avdla ateKarpoK Majortenivfik
aricit påtsugagssåungitsut ilåt. nav-
suiautå: tåssa nanap nua nunap timå-
ne tivfarterdlune sivinganeK ilunger-
suanartoK atorérsimavdlugo lcaKi-
ssaK. tåssane unigput anersårtoru-
mavdlutik — auldlancigtinatigdlo
Kardlitik majorteKiumavdlugit.
sule påtsugagssåungineruvoK Ni-
lernctK AmeralingmitoK. Eiralungne
Kingordlerne sivingarigsoKarpoK au-
vartut majuarfigissartagånik, ilu-
ngersuanarnermit „poK-po-or“figi-
ngitsugagssåungitsumik, piniartutdlo
nangåjatdlåsångitsumik nilerumat-
dlerdlutigdlo nunorusutaKångitsut
Kungujungnartunguamik ujardle-
rungnåisångitsut' issertornatik taima
atsersimassåt.
KimåssuseK, igdlarusungneK
Kuiangnerdlo nunat aritine sujumor-
neiv ajornångeKaut. ilåne piniarto-
Karsimavoit ateitartumik Angmaloii.
Korortortåriarame angissoK ordlutit-
dlugo åutdlaisimavå. iluanårnirie ti-
paitsutigitsautdlugo Angmaloit pikut-
dlagsimavoii, nivdliangårmatdlo or-
dlutitå nikugteratånguarsimavoii tå-
ssalo Kimåvdlune, pissarlngitsordlu-
gulo. låssalo najugaK tåuna Angnui-
lup nuånårfia-nik atcKartualersima-
vok, tikitdlugo oKalugtuagssartå
KuiasutigingitsorneK ajornarsivig-
dlune.
atuagagssiåne okalugtuaisut ingassag-
tigigunångitdlat. akuissarnerit taima
såkortutigissut avisime agdlautigissa-
me ukiut 75 pisoivåussusilingme su-
jumorsimavai.
ilåtigut oKalugtuarineKarpoK nau-
ssut lupin nautsiagssartait taima sag-
dloKitautåusavdlutik nalerKutinarsi-
mangitsut, kisiånile USA-me sagdlo-
Kltausiutdlugit kavfinut akuliuneKar-
torujugssussarsimåput. taima ussi-
ssarneK ingagtingårmat inuit ussi-
gaujumajungnaerdlutik kavfit aseror-
terneKångitsut kisa kisisa pisiarissa-
lcrsimavait. ussiniatdle taimåinaK
unigtitagssausimångitdlat.
ussiniat ilåta naussul cikoriat kav-
finut aserorterneKångitsunut erirai-
nardluinartungordlugit naivitdlugit
suliarissalersimavai. kisiåne tamåna
åma malugissorneKarpoit, inuitdlo
tauva kavfinik aserorterneKångitsu-
nik sikarigåungitsunigdlo pisissaler-
simåput.
ajornartorsiutitdle ajugauvfiginia-
gagssaussarmata ussinial nåpåinariå-
ngitdlat, Kangale navssårerikatagpåt
marrårivingnit tungu jorpalugtumik
Kalipautilingnit kavfinik aserorterne-
Kångitsunik sikangneKångitsuliornig-
ssaK. marraK perKigsårdluinardlutik
panerseriardlugo aserorterKigsårtar-
påt sukutdlo ivserånik akulåminer-
dlugo. tauva atortugssiait tåuna na-
Kine Karsi n au vok „kavfingordlugo
aserorternéKångitsoii“ sikangnerit-
sok, åssingungårame taima naleira-
råungilaK.
ussiniat avdlat „tarnimik nalungi-
ssusiagut" marrårKingnik ussiniute-
KarKussåungitsut kavfinik aserorter-
neKångitsuliortarput igfiagssat, iia-
jussal nipinentusiardlo atordlugit.
~V