Atuagagdliutit - 11.03.1954, Blaðsíða 30

ATUAGAGDLIUTIT GRØNLANDSPOSTEN
nr. 5
126
Kait nipåinit avdlaussut. imarmiul
nipait OKalungnerunersut, imalunit
kalerrisårutaunersut nuliarnerrailu-
nit ugsagsårutaunersut („love calls“,
sordlo anierikamiut taima taissaråt)
ilisimavdluångilarput. kisiåne Kula-
rutigssaugunångilaK umassoKatigit
(s. i. Kilalugkat-KaKortaKatigit) aku-
nermingne atåssutigigait. amåtaoK
isumaliutigineKartarsimavoK imar-
miut nipit „maliaKinere" atordlugit
inalugssarniutigissarnerait, sordlume
ekkolod taimatut atorneicartoK, tå-
ssa nipit maliaivinere sumut aporfe-
Kardlutik utersårtardlutik. nerssuti-
kunilo s. i. imangertat taima inalug-
ssarniartarput.
Kanoic ikaluarnermiput, atauserdle
KularutigssåungilaK: tamatumane mi-
sigssornerussariaKartumik sujumui-
simassugut, misigssuineritdlo kingu-
nigssait plsångatigincKaKalutik Kila-
nårincKåsassut. misigssuinertigume
tamåkununa påsissat aulisarnermut
pingåruteKartorujugssuångorsinåu-
put pAsinarsigpat aulisagkat nerissar-
tagkavut Ama „nipeKartut" nalunaer-
ssorneKarsinaussunik tamåkum'inga
atortugssiat (ligdrofoner avdlatdlo)
atordlugit. taimailigpat tauva ekkolo-
dip atortutdlo avdlat pigineicarérsut
aulisagkanik navssArniutaussartut sa-
niatigut avdlanigtaoK aulisagkanik
navssArniutitasagaluarpugut.
uvaguvtinutdlo uvdlune sorssung-
nigssamik Ardlerivdlune inuvfiussu-
ne inussuvtinut angnikitsungugalua-
migdlunit tugpatdlersautausinauvoK
sorssungnerme sakugssat pilsangor-
sartuinarniardlugit unangmigdleKa-
tigingnerine sujuariautit ardlaligpag-
ssuartigut iluaKutigssanut atorsi-
naungmata. Kanorme nuånertigisaga-
luarpa umiarssuit arKartartut mar-
dlugsunguitdlunit hydrofonigdlit ili-
simatunut aulisagkat imarmiutdlo av-
diat nipåinik misigssuiniartunut atu-
gagssissutigineKåsagaluarpata — u-
miarssuarnik inuitdlo inunerånik
aseruiniutiginarnagit!
ningiut
^ minuté
igfia'Kano ri unit sivnikuliat.
sunauna taima ajussArnartigissoit
igfia’iiaKortoic sivniko panertoK ta-
kusavdlugo. soruname seivutsigalia-
rineitarsinaugaluarpoK (rasp), aina-
le imåituliarineKarsinauvoK (nua-
nernerujugssuvordlo):
kitserneKåsaoit. kitsigkat sikangne-
re pérneKåsAput, tauva aidnertai su-
jatsivingme sikangneitAsåput. kilitat
sisamAngortardlugit avgorneKåsåput.
sukulåt mangertoK igame imerme
augtmeicAsaoK mikissukutårdlugo,
augtitardlo imerpalassusångilait, ki-
ningAtsiartusaoK. iga KaitineKåsaoit,
])imerdlo KaKortarissatut (valnød)
angitigissungordlugo avitaic mAniuv-
dlo augpalugtortai pingasut akulerig-
sitdlugit aulaUgkat akuliuneKåsåput.
akulerigsitaK kissangneKarKisaoK
aulatertuardlugo, tauvalo nigdlorser-
neKåsavdlune. nigdlorsernerane ig-
fia’itaKortumerngit imiartorfingmut
rom-iinik imalingmut misugtarneKå-
saput, kisiane arrortinagit rom-ivdle
tivka tigutiniåinardlugo. tauva fadi-
mut (ilitsivingmut savssainerme ator-
tagkamut) iliorarneKAsAput, rom-iv-
dlo sivnera akulerigsitaliamut aku-
liunekåsaoK, akulerigsitaliardlo ig-
fia’Kaiiortuminernut kuineicardlune.
kingulendutigssiaK tamana erninaK
nerineKåsaoK.
pø Is i nit aviildnissuligssaliaK.
pølsit kartoffelsalatilo inuit arner-
dlanerssaisa iluarissarait, mAnile nu-
tAliaralugit plsavatit.
pølsérKat (bayerske pølser) arfi-
neiv-pingasut igamut nigdlertumik
imalingmut ikineKåsåput arrltsumig-
dlo KalatikiartuArneKardlutik (siggi-
sinavérsåsavatit). pølsit KaKineivAså-
put najungarngisigutdlo tukimut si-
pineKardlutik. titorfiup åipA Kenca
kartoffelit seiiutsigkat (kartoffel-
mos) ajagssaut atordlugo akuliune-
Kåsåput titorfiup Kerita ImugssuaK
scKutsigaK, uvanilsut seitutsigkat
alugssautéraK atauseK kisalo taratsut
Kasililsutdlo akuliutdlugit. akugaK
tamana pølsip sipineranul imiiine-
KåsaoK. kissarssutip igfiorfigtAne
risteriveKaråine pølsit lAssane sikag-
tincKAsApul (risterncKasåput), risle-
riveKångikåinilo sålimassoic (igfiug-
kanut ilitsiviussartoit) atorneKarsi-
nauvoK. pølsit taima minutine Kuline
igfiorfik kissardluartitdlugo „igfior-
neivåsAput". inerpata fadimut iline-
Kåsåput avatAt s. i. értanik Korsung-
nik (grønærter) ilitsivigalugo. issi-
kuminaKaut, mamartuvdlutigdlo.
(inuit ikiaKutåt tasissorneKarångal
— „uvigsserigångat".
ikiaKutit ilarpagssue errorneKarsi-
mavdlutik sanerKamikut atimikut ta-
sissorniainartarput, silikiussåinåu-
ngitsutdlo kisiAne ama silikit taimai-
lissarput. taimaititdlugit issikuminar-
tungitdlat, tugpatdlersautausinauvor-
dle pingitsorneKarsinaungmat ikia-
Kut ima manigsarAine: saneriramigut
katinere pissarnertut avatdlingorna-
git manigsaiviuvdle iceritanut Kale-
rigsitdlugit inigssitdlugit.
k al i paus iulil f ern ise ruti t
nerdldusimassul.
sujorna ferniserigavit Kalipausiu-
tit atugkatit salingniAsavdlugit puior-
simavigit? puiorsimagugkit mAna
atugagssAungitdlat. misileriåsagitdle
mångertumut tugtitdlugit kAutamik
kåutardlugit, tauva meriiortai ititu-
lerKisAput. inigsseridsagugkitdle
puioKinago itaKorsåumik aicitsumik
tanisagagkit, tauva aloricingnigssa-
mingnut ajusangitdlat.
L.
Husmoderens
^ minutter
Anvendelse af en rest franskbrød.
Findes der noget mere ærgeligt
end en rest tort franskbrød, selvføl-
gelig kan man lave rasp af det, men
man kan også anvende det på føl-
gende måde, og den er morsommere.
Brødet skæres i skiver. Skorperne
skæres fra, og steges sprøde på pan-
den, hvorpå hver skive deles i fire
stykker. 1 plade chokolade opløses
i vand, lidt af gangen, massen skal
være temmelig tyk. Gryden tages af
ilden, en klump smør på størrelse
med en valnød samt tre sammen-
piskede æggeblommer tilsættes. Cre-