Atuagagdliutit - 19.05.1955, Side 3

tusagkat nuåningitsut
(agdl. Karl Heilmann)
PisimassoKartuåsaoK nuånårutig-
j?.Sa.*nåungitsunik. silarssuarme inuv-
gissavtine pissartut inungnut atau-
}akånut, igdloKatigingnut, nunaKati-
®Jngnut inuiaKatigingnutdlo nagdliu-
asåput pakatsinardlutik nikatdlor-
ardlutigdlo uvavtinile unigteriagag-
ssaunatik. uvdlunile måkunane tu-
s‘‘Skat nuåningitsut pakatsinardlui-
aartutdlo avdlatut isumaliutigisinau-
avut- tamåko tusagapalåt unigtiniå-
Savdlugjt periusigssaKarfiuput, inug-
dlo
nangmineK aulajangissugssauvoit
lusagkat nuåningitsut pinavérsårti-
Jiarnigjggnut. atuartut påserisa-
Vat
sut eraarsautigigika. nunaKar-
lnSne åssigingitsune — nauk inga-
ssagpatdlårnerinait kisimik tusar-
niissaussaraluartut — miserratigi-
’pKarsinaunane imigagssap tamanut
PJsiagssångortitaunera tusarnersumik
lsorssisimanartumigdlo suniuteKå-
8‘tdluinarmat. iraaitalo soKutausi-
^ngikaluarpoK tamanut atuagagssia-
amgo erKartorKisavdlugo. isumaKar-
Pungale erKuminerusassoK sumik tut-
^utoKångitdluinarpat, agdlåt isuma-
artoKarsinaulerdlune imigagssap
alugauneranut sorssugfigingningniar-
[Pgaluit taimaitinarsimassut, avdla-
tut
ajornartutut issigilerdlugo. kisia-
e taimåingilaK. utarKerKårsimavar-
PPt sivikikaluartumik kigdlérussineK
an°K suniuteKalerumårtoK takuniar-
lu8o. erKoriautåindungitsunik taku-
^saicarérumavugut kikut Karssupina-
afik inuniartut miserratigssaringi-
^anik.
. avssiaKuteKaratdlarmat tamanut
^gagssaK angmatisavdlugo navia-
arsorissauvdlune, uvdlune måkuna-
110 imigagssap atornerdlugaunerati-
tusagkatut nuånitsutut amerdla-
J'gissunik tusagagssaKartarsimångi-
aK — nauk peKångitsungikaluartoK.
p.tauvalo påsivdluarsinaulerparput,
migagssat kigdliligausimanerat ilua-
atåungitsorane inungnc atausiåkåne
jj loKatigingnilo nunarKatigingnilo
s UaKutausimagaluartOK. uvdlutdle pi-
sPgssaulerfigissat nagdliusorineKar-
Pu t avssiaiiutaussut pérnigssånut.
aPit inersimassut ingminut parisi-
naUssut navianartunik Kimagteriniå-
Savdlutik takungnigsinaussut tåssau-
SorineKalerput, måna uvdlut nagdler-
^Piassait. amerdlasorssungitsut —
p’gtungitsutdle — isumaKarsimaga-
marput, periarfigssaK nagdliusimå-
PgikatdlartoK sukavatdlårtumigdlo
lngerdlaneKartoK. nalungikaluarpar-
Put suna pinasuarpatdlårtumik inger-
PianeK tamatigut pissusigssamisut
tnn«'.laneK ajortoK, åma imigagssap
. ^PPSut taima pivoK. mingnerpa-
n , Ll"U imigagssamik kigdlilersui-
i ' kalatdlit tungånut nikanarsauti-
merKatutdlo ingmingnut nålag-
ersorsinåungitsutut issigissutigssåu-
gikaluarpoK. miserratigisinåungi-
vunik inuiangnut avdlanut nag-
crsuniarfigssat aitsåt autdlarterug-
n’SlrPavavut. susa, susa „sujuariar-
rmik“ tainago. susa usorssinermit
Saaorata: „bravo.«
^ tusagkat nuånitsut ingmikut taigor-
angilåka, ersissutigigavkit pina-
kisiåne mamiagigavkit tusarni-
^Sarniatalo erKartontfsavdlugit nuå-
naringinavkit, kisalo tusagkat nuåni-
tif ltSUl tikuartugait nagdligigavkit
taSarnitdliutigerKisavdlugit. tamav-
g ana tutsiunerdlugkusungikaluartu-
no '— uvdloK nalunaeKiitavdlo aku-
kjra sunaunersoK sapilersitauvfik ti-
^ Sixpgikuvtigo —, tusagkatdle nuå-
^ sut ajoraluartumik issertugauju-
Pgitdlat — taimailiortarneK ilua-
Kutausinaussutut issigiumaneKarmat
— erkarsåtdlangnarsinaorKuvdlugit.
åmame anusingorsautaussutut issi-
giumaneKarput. tusardliussinikut
inuit kikutdlunit erKarsautigssineKa-
lårsinaungmata mianerssornerussa-
riaKarnermut. nauk tusagkanik nuå-
nitsunik tusagagssaKalersitsissarneK
tusarnikaluaKissoK, tåssåungilaK imi-
gagssamik atornerdluinerup ajorner-
sså. tusardliussauneruvdle nuåni-
ngitsup tunuanitoK ajornerpåK tå-
ssauvoK inup imigagssamik atorner-
dluissup „Kugsalaitsungornermine«
— imigagssaK „Kugsalaitsungortitsi-
ssarmat« — suliarissartagå, inugta-
nut nangminermut tugtoK, inungmik
nalunaeKutsissoK tatigissagssåungi-
ssusermik inupalajussusermigdlo so-
Kutigigtåissusermigdlo misigissaKa-
lersitsissoK. isumaKarumånginama,
kialunit tusagkamik nuåningitsumik
imigagssamik atornerdluinine piv-
dlugo tusardliussaussup tarnime na-
lungissusiane åniautigingitsorsinåu-
sagå, taimåisimåsagaluarpat soKuti-
gigtåineK angivatdlåsaicingmat.
tusagkat nuåningitsut inuiaKati-
nguavta tutsiunerdlungnerisa crnu-
måuminermik tuningitsorneK ajorpå-
tigut. perérsut — utertineKarsinauna-
tigdle — anusingorsautaunigssait ili-
inagisinaujumagaluardlugit nålauser-
dlulerérsarpugut anoråsuarnerit Kav-
sinik upititsissut tåssångåinaK kipi-
naviångingmata. nauk oKartoKara-
luartoK: „imigagssap kigdlérutitaune-
rane ilimagissamit atorncKarnera aju-
ngineruvoK.« amalo isumaKartoKar-
dlune: „nangmineK påsileruniko tai-
måikungnåisåput.« nunanile avdlane
kulturikut uvavtinit sujuarsimanero-
Kissune inoKatigingneK ilaKutaring-
nerdlo inunerdlume tamåt imigag-
ssap aserortertuagai erKaeriardlugit
uvdlut aggersut pisimassorisinaussait
takordloruminarpatdlångitdlat. oKa-
rérpunga: anoråsuarnerit tåssångåi-
naK Kångiunaviångitdlat, taimåitu-
mik aperKutaulisånginerdlune: tåssa
KanoK iliorniarata imigagssap aseru-
gagssai utarKissarinåsanerpavut? a-
pericut tåuna oKausInåkut akineKarsi-
nåungilaK kisiåne inuneK aseroriar-
tortitaK makiterKigkumavdlugo ilu-
mordlune suliniarnikut. isumaliutigi-
ssariaKarpume uvdlume uvdloK kisiat
Kiviarnago. isumaliusångilagutdlo a-
perKut tåuna inuit ilåinåinut tunga-
titariaKarigput kisiåne inuiaKatigig-
tut ilaussugut tamavtinut.
tusagkat nuåningitsut inungnut a-
tausiåkåginarnut tungneK ajorput,
kisiåne ilaKutaringnut åmame nuna-
Karfingmut tamarmut, tåssa nunaKar-
fik tamarme tusarnitsumik tusagau-
ssarpoiv nalunaeKutap akunerata a-
tausinauvdlunit pisimassuatigut. so-
KutiginginiåinagagssåungikaluarpoK,
inungnut ilamingnik tutsiunerdlug-
titsissunut isumaliutigigåine nunaKa-
tit mingnerpåmigdlunit imigagssaK
pivdlugo oKausigssaiiarfigineKångit-
sut radiokut tamanut tusagagssiå-
ngortisavdlugit, tauko nangmineK sia-
nigissaKångikaluarunigdlunit agtuma-
neKarmata nunarKataunertik pivdlu-
go. igtornaraluaK imigagssamut uve-
rinerdlungnikut ingagtarniarneK pi-
ssuvdlune nunaKarfik tamåt tusåma-
nerdlugtilisavdlugo, imaKa kingorna
akerdlianik nunaKarfingme tåssane
pissoKarsinaugpat aperKiimik tupåt-
dlangnartumik aperKutigssaKalisav-
dlune: „suna ajungitsoK nunaKar-
fingme tåssane pisava?“ tainåna ma-
mianaraluardlune tusardlugulo nuå-
ningikaluardlune Kagdlikut itumik
tusarnitsuvoK taimåitordle manigsar-
niarneKarsinauvdlune, angnerungar-
tumigdle mamianarpoK ilanutarit
nangmingneK iluåne. tåssane inoKali-
gingneK aserorneKartarpoK mamikat-
dlartugssåungitsumigdlo ikilerneKar-
dlune. tåssane kristumiut ilumortut
ilisarnautaisa pingårnerssåt asang-
ningneK imingernerup pårdlagtor-
dluinanik tusardliutarpå.
taima tusagkanut nuånitsungortit-
sissarneK sumipa? tåssa inup nang-
minerpiaK piumasiane. OKartoKarta-
riaKångilaic tamåna taimåinginerar-
dlugo. inup ussernartumut nåkartar-
nera itsarssuardle bibilime oKautigi-
neKarpoK ersserKigdluinartumik: „i-
nuk lisserneKararaoic nangmineK piu-
måssutsiminik Kisagångame uverir-
dlunilo.« tamatumuna pingitsuniar-
nigssaK tunuartipå ingmutdlo tugtit-
dlugo. tåssanilo navianauterujugssu-
armik takutineKarpugut. uverineK
kigdlérutitsissoK suliaKartitsilersar-
poK inup piumångisaraluanik. igdlo
perorsagauvfik narrunartungortitau-
ssarpoK, nangmineK inunine agsoru-
jugssuaK navianartorsiortilersarpå,
ilitsorinerminilo kingorna ilerasung-
nermik katerssuivfigilerdlugo. ajora-
luaKaordle inuit ilarpagssuine imåi-
tånguatsiarmat: uvdlut pisimassue
puiorneKajavatdlårtardlutik, navia-
nåssusilo takusimångisatut ilivdlugit
nangericingneKartardlutik, taimåissu-
serdlo sualugpatdlårångat ama ra-
diokut tusardliuneKartarpoK. tatigi-
ssagssaujungnaernerup angissusia,
erKartussissutdlunit soKutigiungnaer-
sitdlugit. nalunåssusia, imigagssamut
uverisimajuåinaruvit ivdlit åma sia-
ruartigkangnik katerssueratarsinau-
vutit. linerdlussissut, politit, erKartu-
ssissut, kångusuteKalerneK, kisalo
nanertorneKarneK nuåningitsoK „nu-
name perKussissut asulinaK panali-
ssångingmata", imigagssap asulinar-
dluinaK aningaussaiautigissaussup
tuniutarpai. tagpitdlisitaoKinaulit
„erKumaniardlutitdlo Kinugit.“
tusarigkat imaKalo tusartuaratdla-
gagssavut kalåliussugut inuniarnivti-
nut ingerdlaKataussariaKarsoringika-
luarpavut ingangmik inusugtune. sor-
miuna avatåne pissartut sut atortu-
jungnartut tamarmik ilerKuliussag-
ssatut issiginiarneKalersartut. inusug-
tuvdlo ilumordlune tatigineKardluni-
lo inuniartup sujunigssaminigdlo
ingminut kalåleKatiminutdlo angu-
niagaKarumassup imigagssap tagpi-
ngersitsinere aseruissarnerilo agssor-
tugagssarissariaKarpai. isumaliungi-
langale inusugtuinarne imigagssap
atornerdlugaunéra navianauteKarsi-
naussoK. sorunamc igdlume inoKuti-
gingne KitornaKartune imigagssap
atornerdlugaunéra mingnerungitsu-
mik navianauteKarpoK. mérKat anga-
jorKåmik aulakortarnerat ilerKugssa-
nut pitsaussunut silagtorsautiginaviå-
ngilåt. imigagssamigdlo atornerdlui-
nerup igdlume pilersuinermut atu-
gagssanut aningaussat atortugssauga-
luit asiutitarpai. igdlume pilersui-
ssussup inuniarnermut ilaKutaminut
tungassumut akissugssaunine imigag-
ssartorumanine pissutiginardlugo
puiortariaKångikaluarpå. anånap u-
viminut peKataujumåinardlune igdlu-
me erKigsisitsissuvdlunilo najorumi-
narsaussugssaugame tamatumunga a-
kissugssaunine erKaimaniagagssariga-
luarpå. pissariaKarsimångikaluarpoK
avåmut taima såssussissarnigssaK ki-
siåne ajunginerussumik inoKatiging-
nerup ingerdlanigsså pivdlugo avdla-
tut iliorneK ajornarsissarpoK, isso-
ringningniarnermik pinane ajornar-
siveriartinagule ingminut nålagker-
sorsinauneK anguneKarsinaorKuga-
luardlugo.
nalungikaluarpara inuit OKautige-
rigkavtut isumaliordlutigdlo piuma-
ssaKarniaraluartut angisumik soKuti-
gissaKarneK ajortut. inugdle tusagka-
minit tupagtineKartarpoK. nåkardlui-
narsimagaluaK „ilitsorissarpoK«. Ki-
tornaK angajorKåme igdluane inuner-
me pivdluåssusermik pigissaminik
Caroline Mathlldep prinsesse ElisabeUi motorilingmik cyklcrdlune
igdldss&rssuannik Sorgenfrip isertarfigssuagut anissoK.
Prinsesse Elisabeth som knallertkører. Dette billede af prinsesse Elisabeth på vej
ud gennem indkørslen til Sorgenfri Slot på sin nye knallert kan man vist godt ta-
ge som bevis for det lille lette køretøjs popularitet.
3