Atuagagdliutit - 19.05.1955, Síða 8

Kalåtdlit-nunåt ukiune nutångulerfingne
ManitsoK 1950—1955
ukiut måko danskit åvisé Kuperåi-
nc KaKutiguinaK Kalåtdlit-nunåt er-
KartorneKångitsutuarsimassoK nå-
magtugagssaussarpoK. Kalåtdlit-nu-
nåt pivdlugo agdlauserissat amerdla-
ssaKaut, åssigialugtaKautdle, avisime
ukiune nutåne pisimassut kisisa er-
ssersiniartarmatigik eraarsautinigdlo
nutånik pilerssårutausinaussunigdlu-
nit sarKiimiussaKåsanatik.
måko erKartorneKarajugdluinar-
put: Kalåtdlit-nunåne aningaussar-
pagssuit atugkat, kalåtdlit nutålior-
nerme malingnausinaunerput, nålag-
kersuissune sulissorpagssuit, atuar-
fingne sulissut, perKingnigssamut su-
lissut il. il..
aperKutit tamåko soruname kalåt-
dlit inuiaKatigit akornåne pingårto-
rujugssuput, kisiåne agdlauserine-
Kartartut imaisa atautsimut katine-
rat åssigiginarpatdlåleKaoK. ilumut
tåssa taima ajortiginerpoK, sordlume
avisit agdlagtartut, apererusungnarsi-
vok. akissariaKarpordlo, ilåtigut tai-
måipoiv åmale ilåtigut taimaigane.
sordlo „Berlingske Tidende" ag-
dlagtoK, nauk påsisimangnigdluartu-
nik_ årKigssuissoKaraluardlune: „påt-
sivéruneK, nalornissorneK, narrusute-
Karnerdlo Kalåtdlit-nunåta sineriå
tamåkerdlugo inuiaKatiginguitdlo a-
kornåne malungnarput..." tamåna
ingassagtajårinerujugssuarmik OKau-
tigissariaKarpoK. imåisinauvoK av-
dlane taimåitoKartoK månile Manit-
sume nåinik. måne iluarsåussinerit
inigssarsivdluarsimåput, igdloKar-
fiuvdlo agdiiartordlune ineriartorne-
ra neriunartoKardluangårpoK.
ManitsoK iluanåvigdlune sujugdler-
sauvdlune Kalåtdlit-nunåne aulisag-
kat nerpinik sulivfigssuaKalersima-
voii angisumik. taimailivdlune måne
aulisartut inuniarnermingne atortu-
mingnik pitsångorsåisavdlutik pivfig-
ssarsisimåput, aulisartutdlume ner-
sordlugit oKartariaKarpoK pivfigssaK
ilungersordlutik tigusimagåt. Manit-
sume aulisarlut ingerdlaKatåunginc-
rardlugit oKautigineKarsinåungitdlat,
ingerdlaKatauvdluaKåume, ima inger-
dlaKatauvdluartigalutik, nauk fabrike
1954-iine agdlineKangåtsiarsimagalua-
Kissoic sule inikivatdlårmat, aulisar-
tume angnertunerungårtumik tuni-
ssaKarsinaugaluardlutik avdlatut a-
jornartumik sule angnikitsuinarmik
tunissisinaungmata. pissuseK tamåna
erninaK sule ajornerulcrtugssauvoK,
ardlaligpagssuime angisunik pujortu-
lérarsiniarérmata, aulisariutit ang-
nertumik amerdlissutigssåinik. Ma-
nitsume ungasigsorssungitsukut pu-
jortulérårKat 20—22 fodsit OKalug-
tuåinångusåput. tamatuma nalunaer-
på ineriartorneK sukasoK nutarteri-
nermit pilersineKartoK. tåssa aulisa-
riussuit nutåt pilersikumårpat ava-
tåne ikangnerssuarne aulisarneK.
Kulåne taineKartut pissariaKalersi-
savåt Den kgl. grønlandske Handelip
i

■t,s)
Karmaissut entreprenøritdlo
suliait
Telegramadresse:
Jespson-København
erKarsautigissariaKalisangmago nutå-
nik angisunik aulisagkanut nerpiai-
vingnik sulivfigssualiornigssaK tara-
jorterivingnigdlo angnerussunik.
åmåtaoK Manitsume ilaicutaringnut
igdlorssualiornigssaK autdlarnernia-
gagssaK tuaviutariaKalerpoK, ilima-
narsinaungmåme erivåmiuvtine auli-
sartut nugternigssaK ajornarungnaer-
niariarpat nukumatdlisassut igdlo-
Karfiup ajungitsorpagssuit tuniusi-
naussai nangmingnertaOK penatauv-
figiumavdlugit. taimailivdlune niu-
vertoruseKarfingne angnertunerussu-
mik pilersorneKarumaneK nåmagi-
nartumik nåmagsincKåsaoK. — ki-
ngusingnerussiikut ungasingnerussu-
nit inuit aggialisåput — Avangnånit
— åmåtaorme ManitsoK tamatumuna
peKatauniåsangmat ineriartornerme
inuitdlo eKiterneKarnigssåne kigsau-
tigissap piviussungoriartornigssåne.
aulisartuinåungitsut, åma niviar-
siat nuliatdlo aulisagkat tunissat por-
torneråne peKatausinaussut aningau-
ssarsiorfigssaK nutåK pilersugssaK ti-
kitdluarKujumårpåt. — 1950-ime niu-
vcrtoiiarfiup sujarnga nal. 8 sulivfig-
ssap autdlarnerneranik sujanerångat,
igdloKarfik tamarme suliumassorpag-
ssuarnik aulålugtaraluarame, måna
1955-ip aussalernerane sulissugssar-
siniarneK ajornarsissardluinalerér-
poK, tåssa aulisagkat akitsornerat
malungniunera ,'imerdlanerussut sule
aulisarumatdlersimanerånut, åmalu-
me feriaKartarnerup nutåmik åraig-
ssussivigissaunera malungnångitsoru-
narane.
inånamut Manitsume ineriartorneK
pisimassoK soruna sumik ajornartor-
siorn artunik nåpitagssaKarfiungit-
sorsimångilaK, tamåkule ajugauvfigi-
niarneKarKårsimåput.
ukiume sujugdlerme, 1950-imit
nautsorssordlugo, tunissagssiat ta-
marmik tunineKarKingneråne pissa-
riaKartorssusimångilaK tunissat pit-
såussusiat Kiviåsavdlugo, kingusing-
nerussukutdle silarssuarme tunissa-
tigut KångerniuneKalermat tamåna
atorsinaujungnaerpoK. aulisartut piu-
mavfigineKalerput aulisagkat tuni-
ssagssatik pitsaussutitdluinåsagait.
pingårtumigdlo måna pissariaKar-
dluinarpoK, aulisartut påsivdluinar-
niåsangmåssuk KerKat erninardluinaK
KaKerdluerneKartarnigssåt, imåipoK
imånit KaKinavigdlugit, tamånalume
imåinarmititdlune silardluglume,
tårtume issigtumilo aulisartunut ag-
sut ajornartorsiornarunardlune. —
pigatdlarane Den kgl. grønlandske
Handelimutdlo kisauna ajornartor-
siut tamåna KångerneKatdlartoK. u-
kiunilume kingugdlerne, ukiup åipå
Kerica, aulisagkat tunissat kussanar-
dluinartorssusimåput, amerikamiut-
dlo aulisagaerniutivtinik pisissartut
tunissagssiavut nersualårtuåinarpait.
ManitsoK aulisagkat nerpinik suliv-
figssuanarnermigut KerititsiveKarner-
migutdlo igdlouarfingnit avdlanit tu-
nissatigut sagdlersaulersimavoK. tu-
nissat kisitsisitaisa tamåna takutipåt,
ukioK-månalo miliunit angusavait.
uvdlut ajungitsut nagdliusimalerne-
I-at niuvertarfit tunissaKarnerulerne-
ratigut malungniuterérput, inuitdlo
atissarigsårneratigut pericigpalung-
neratigutdlo. inuit nutånik igdlutår-
nigssamingnut taorsigagssarsinigssa-
mut piginaunerulersimåput taimåika-
milo ManitsoK ukiune kingugdlerne
tatdlimane kussagtilertorsimaKaoK.
Kérnat tunissaussarneråne iluaKutit
ilagåt ukioK kaujatdlagdlugo tuni-
ssaujuartarmat. tamatumuna sivisu-
mik aningaussailatsissarnerugaluaK
pérneKarpoK, angutit inersimassut
kausimårussåginarfigssarigaluat ato-
rungnaerpoK, sulile igdloKarfingne
avdlane amerdlanerussune sule tåu-
ko mardluk pérneKaratik. tamåna ig-
dloKarfiup inuinut iluaKutauvoK ig-
dloKarfiuvdlo peroriartorneranut.
ukiumime Kavsiningmitauva radio-
kut OKautigineKartarpa igdloKarfing-
ne avdlane, aulisarneK nerissagssar-
siniarfiglnardlugo ingerdlåneKartoK.
Manitsumile ukiume tårtarugtulernc-
ranilunit takussariaKartarput pujor-
tulérKat aulisagkanik useKalutik tike-
rartut. issigissaK nuånersoK.
Manitsume aulisartut Kcrititsiviup
saniatigut sule angnertumik kigsau-
teKarput, neriutigingåraluagkaming-
nik erninaK ericutitineKarnigssånik.
tåssa umiarssualivingme pitsångor-
sainigssaK, umiarssualivik aulisariu-
terpagssuarne inigisavdlugo nåmagi-
narungnaersimangmat. månimiut isu-
maKarput, måne umiarssualiviup pit-
sångorsarnigssånut pissutigssaKarne-
russoK, aulisarnerme ingerdlatdluar-
neKaningmat, igdloKarfingnut umiar-
ssualiviliorneKarniartunut aulisarni-
kutdle ingerdlatsivdluångitsunut na-
lerKiutdlugo.
påsinarpoK igdloKarfingne avdlane
aulisartut Manitsume aulisartut ator-
torigsårnerunerat Kiviartarmåssuk.
måne påsissat nåpertordlugit nalu-
narungnaerdluinaréraluarpoK Kalåt-
dlit-nunåta kujatåne igdloKarfingne
avdlane aulisagkat nerpinut Keritit-
siviliorneKåsagaluarune iluaKutau-
ngåsagaluartoK. Kerititsivit inigssine-
Kartariauarput igdloKarfingne eKia-
suitsunik piumåssusilingnilo inuling-
ne ukiordlo kaujatdlagdlugo aulisar-
fiusfnaussune. tåssalo Den kgl. grøn-
landske Handelip ilungersutigssarili-
savå pisiat amerdligpata tuniniar-
Kigtarniarnigssait.
kisiåne, Kalåtdlit-nunåta kitånik
taineKartartup ilå KanoK pisava? tå-
ssane akilersinaunaviångilaic aulisag-
kat nerpinut KerititsiviliornigssaK,
tåssa Avangnåne. ukiup ilå aulisar-
fiussarloK sivikipatdlårpoK åmalo Ke-
rititsivilingne ukion kaujatdlagdlugo
aulisarneK ingerdlasinaussariaKar-
poic, Kalåtdlit-nunåne ujaraussume
sermerssualingmilo inuiaKatigit per-
Kigsut pingusagpata. isumavdlutig-
ssaK angisoK aulisarnerinavingmi-
poK, tamånalo Kujatåne ukioK kau-
jatdlagdlugo aulisarnerinavikut i-
ngerdlåneKarsinauvoK. tåssame isu-
maKarnarpoK silatusårnerusagaluar-
toK avangnåmiut nugtertikåine, su-
liagssaK nåmagsivdluardlugo Kujatå-
nutdlo nugtertikasuardlugit. sujug-
dlermik erKarsautigernårtariaKarput
tJmånarmiut Upernavingmiutdlo, å-
inale Diskobugtimiut Kanugulunit Ku-
jatåne iluanårfigssarssuarmut ilaor-
Kukumatdlerumårput.
igdloKarfit nugterfiusinaussut ar-
torssikumanagit iluaKutåusagaluar-
poK avangnåmiut nugterfigssandgsu-
nut avguardlugit inigssititerneKarsi-
naugaluarunik. avangnåmiut ilarpag-
ssue atassuinarmik sulinermut auli-
sarnerniuldlo ukioK kaujatdlagdlugo
ingerdlåneKartumut sungiussisima-
ssungitdlat. inunermut nutåmut na-
lerKutungorsarfigssamingnut sungiu-
sarfigssamingnutdlo inigssitariaKar-
put. utorKaunerussut nugtertitsiner-
me iluaKutaungårnaviångitdlat, inu-
sungnerussutdle sapingisamik tua-
viornerpåmik ilårKutiniartariaKar-
put aulisarnermigdlo iliniartitdlugit.
imåitariaivångilaK, sordlume igdlo-
Karfingne avdlane nugtertut iliorfigi-
neKartartut, låjåinartut atorneKardlu-
tik ikiutinigdlunit inulineicardlutik.
igdloKarfingne nugterfiussune isuma-
gjngnigtussut tamaviårutdlugo isuma-
giniartariaKarpåt nugtertut siikaner-
påmik igdloKarfiup inuinut nalerKii-
tungortiniarnigssait igdloKarfingmut-
dlo iluanutaulernigssait.
kisiåne, Kalåtdlit-nunåta inuisa
amerdlanerssait ukiorpåluit ingerdla-
nerine Kujatånut nugtertineKåsagpa-
ta, inuit taima amerdlatigissut ta-
marmik inigssaKartlncKåsanerput?
oKaluscrineKartalerérpoK Kujatåne
igdloKarfit ilaine ardlalingne igdlu-
liorfigssaileKineKalersoK. nauk ar-
dlagdlit sule inigssaKartitsigaluartut,
asimioKarfé niuvertoruseKarfilo nug-
terfigssatut erKarsautigerKårtariaKar-
put. — åma, kigdleKardluinarKigsår-
poK, fabrikit KanoK agtigissut igdlo-
Karfit ilaine sune sananenarsinaussut.
tåssame tamane inigssap kigdleKar-
dluinarnera apernutaunerpauvoK.
lauva tåssane crKarsautigssaic pi'
ngorKigpoK Kujatåne atautsimik ar-
dlalingnigdlunit igdloKarfiliortaria-
KarnersoK.
nalerKiinerpaugunarpoK Kanger-
dluarssoruseK Kanugugssamut kalåt-
dline isumavdlutigssatut. — akornu-
tigssaKarsoringilara taraavane ator-
tut inerérsimassut kalåtdlit peKatauv-
figisagpatigik. kisiåne Kularnångilak
Nup encåne avdlame, Kangerdluar-
ssorutsitut ukioK kaujatdlagdlugo si-
kunik akornutigssaKarnångitsigissu-
mik igdloKarfiliorfigssarKigsoKarpoK,
imeKardluartumik umiarssualivigig'
sumigdlo. Kalåtdlit-nunåne aulisar-
figssuartut inigssarsivfiusinaussu-
mik. — ukiut amerdlavatdlångitsut
Kångiugpata Kularnångitsumik kalåt-
dlit aulisariutinik angisunik pigissa-
Kalisåput avatånilo aulisarneK ilikå-
savdjugo. månåkut Kujatåne igdlo-
Karfit taima angnertusisitsinigssak
artusavåt, nauk angnertuinigdlunit
agdlilerneKarsimagaluarunik. —■ nu"
tåliamut nugtcrtitsinigssaK taimaili'r-
dlune nugtertugssanut igpingiator-
nartusångikaluarpoK, pingårtumigdlo
åssigingitsutigut kajumigsårneKar-
dlutik ikiorneKarunik. kisalo Nung-
ine aulisartut umiarssualivigssåt ar'
dlalingnit pissariaKartusorineivångit-
sok pingitsorneKarsinaugaluarpoK. a
piiikunartorpagssuit danskit avisi-
nc taigorneKartarput, taigusavdlugit-
dlo pilerinaraluardlutik, tamånalc
nåmaleratdlarpou. atausinaK taissa-
riaKaratdlarpoK, ukiunik nutånik er-
ssersitsissoiv taissarialingmik.
kingumut ManitsoK uterfigerKig"
parput.
måne aulisartut aperigåine, soK
inusugtut kisimik igdloKarfingme au-
lisartut peKaligigfiåne sujulerssuissu-
tineKartut, tamåna pivdlugo akisinau-
ssoiiångilaK. — Kanordle inera Kula-
rutigissariaKångilaK. aulisarlut ind'
sugtut ukiunit nutånit sunerneKarsi-
manerungårput utorKaunerussun1'
ngarnit. sujumut ingerdlaniardlul’k
tamaviårput påsivdluinarsimavdln-
gulo Kalåtdlit-nunåne aulisarneruP
KanoK agtigissumik kalåtdlinut inuia"
Katigingnut pingårtigissusia. kalåtdlit
utorKaunerussut tåukunatut sapiser-
niarncK saperput, tunuåinartariaKar-
simavdlutigdlo, inusungnerussut SU-
junersuissungortisimavdlugit. — sU-
lile inusungnerussut påssagput Kula'
lersardlutigdlo. tåssa sujulerssuissug-
ssaK, itoK, amigautigåt. taimåitumik
KangaunerussoK ajoKit avdlatdlo P}'
ngårdlutik, imåipoK atuagkatigut il|'
niagaKarnerusimassut, sujulerssui-
ssugssatut KinerneKarajungnerusinn’j'
put, sordlo kominunenut landsrådi'
mutdlo ilaussortatut, erninardle aV-
dlångorneKalerumårsimavoK. piunii!"
ssusck iteriartortildlugo nalerKuti'
saoK nangmineic suliariniagkap iluaj
ne suleKataujumalerneK, aulisartut
akunermingnc nålagkersuissunut aid'
dlartitagssamingnik Kinersineratigut-
Manitsume aulisartut akornåne lands-
rådimut ilaussortagssatut Kinigagssa-
ngorniartumik sarKumersoKarérpok-
KinerneKarnigssaminut ilimagissag'
ssaKardluarsinauvoic, Kinersiviup ila'
ane aulisartut tamarmik isumaKat*'
gigsinaugpata angut tåuna KinerU'
maydlugo, isumanatigingnerdle sidc
amigauteKalårunarpoK. — Kinersin0'
rup^ nåmagsinigsså soKutiginåsaKaok-
såt tamaisa atautsimut Kiviaråin0
nutarterineK Manitsume malungnai'-
dluartumik tuvfigssarsisimassoK °'
KautigissariaKarpoK, sujornatigut_ Pj'
ssutsit takorérsimavdlugit nuånåjat'
dlångitsorfiungilaic soKutiginardlun1'
lo sukasumik sujumukariartornerinUJ
issigingnigtuvdlune, aulisarnerlnaj
pinago åmale pissutsitigut avdlai-'
pagssuartigut.
sule ungaseKaoK aningaussarpa^'
ssuarnigdlo naleKaratdlåsavdlune ML1”
nitsume pissariaitartut tamarmik na'
magsineKarnigssånut. umiarssualivlJj’
atuarfik, katerssortarfik avdlarpa^'
ssuitdlo sule amigautåuput. neriuS'
pugutdle aningaussanik akuerssissM'
tut nålagkcrsuissutdlo avdlat soKUJj
gingnigdlutik Kiviarumårtut, Man1
sok månåkumut inerikiartortoK, K,!:,
låtdlil-nunåne igdlonarfigtut
gagssaussutut ineriartornera inge*
(llåinarniåsangmat.
Skjoldan-Ilansd'■
8