Atuagagdliutit - 30.06.1955, Síða 21

MERARTAVTINUT
ujaragssuaK mérKanik inuner-
tusaivik
M. Kreutzmannip OKCilualaine nangipai, tusaruminasassut tamalåt
upernariartortitdlugo atuartuvdlu-
ne eKianarsiartortarpoK atuarérnikut
aKigssiliarumanermit, nasigkumaner-
mit sigssamilo nauligårarumanermit.
natserssuit nalane sigssame nauligå-
rarneK pinguautigincrussarparput.
nauligårarissarparput 15 tomme,
unåvarkatut suliaK. saunernik tukåra-
KartarpoK isangnerup KerKanik ali-
lingmik, natserssup nakasuanik ava-
talerdluta. nukagpiarKat ilåt puisitsi-
ssussarpoK kanioK nugfip narauanik
kapivdlugo periartugssaK taissardlu-
go. puisitsissoK narssukusungnångi-
taKaoK avatartortikusunginermit, tå-
ssame nukagpiaraK iluaringiatdlag-
kuniuk kisiåne nauligs'imanerane
avatartordlugo. ila nuånivigtarpok.
soruna kanioK seKumivigkångat av-
dlamik taorsinartarparput.
uloTKait perKigsårlorssuil
méraunerma nalane aprile uvagut
Kangåmiunivfigikulångilarput atå-
taga Agpamiunut natserssuarniara-
jugtarmat. ila autdlårnig&sak kilanår-
nartaKaoK anånavnit åtaga Agpamiu-
ne ajoKiungmat, S. Petrussen på-
miormiusimassoK. asulo ernutakat-
dlarKingnermit unganavigtaramik.
utorKait tåuko tupingnaKaut perkig-
såssusé. Kalialinguamik ivssunik kar-
malingmik igdlokarput, mérartakå-
nginamigdlo igdluat ipermik sumi-
nermik takuvfiungilak. umiatsiamik
Kissugtarångavta niorkarérsutdlo å-
taga umiatsiamik salékatigissarpara,
tamavta mitip suluinik saliguserdlu-
ta umiatsiap ilua sanerkigsårtarpar-
put natsisai piardlugit kingornagut-
dlo imermik kuerardlugo. ilame paor-
aakutip mulinganigdlunit tåkuvigi-
nek ajornarsissarpok. akuane kalo-
réruniuk kujutukuminermik kåinatut
niperkusersarpa sivguinarissamik. —
kajålunlme pisatarigkame. uvfa utor-
karmut atorpiarungnaeraluardlugo
pisatagssai tamarmiutituåinarpai, a-
sulo amé kakungåramik sordlo une-
rit. pingartumik nerissagssamut per-
kigsårdluinarput. atåtama okalug-
tuarissarpå Kangerdlugssuatsåme
upernåkut kilalugarniardlune åtaga
tåuna erne inusugtunguak ilagigå
nåpisimavdlugit. nangminerok nat-
serssuarame Manitsorssup sarkånut
pilagkiaramiko amoragdlugulo erne-
rata inalugå amulerpå. amorniarå
angutå kåpiartorpalulerpok ernilo
avorkårerpalulerdlugo, sunauvfa ina-
lugkap amugkame ilå taserkamut iki-
simagå ajorigå mamåssutsine inuli-
sangmago — ilame perkigsåvigkame.
„anånanguå SårarssuaK“
Agpamiunut pilerdlune takussag-
ssat nuånersut sujugdlersarissarpåt
nungup kane ujararujugssuak „Isåru-
tip ujaragssua". uvagut ånaralavta
ujarånik taissarparput. okautigine-
kartarpok kanga agpamiormiut kui-
simångikatdlaramik mérartatik ka-
migtårkårångata tåussuma kåvane pi-
nertortarait inunertusardlugit.
ujaragssuak kångeriardlugo angå-
kugsarfik atautilerdlugo kiviangår-
nerdlunit ajornartarpok ersiginermit.
angåkutsigkångamingoK samåna Ki-
ngituatsåkut anissalersarput, tåssa
angakungåramik.
Agpamiut nueriardlugit inutuå-
ngue Kimaleraraut, tåssalo uvanga
lliuvfiortut ilisarssmiartigilersarpå-
ka. kiauna agtorkarniåsavånga? uvav-
nik atsialinait . . . atåtama igdlua
Agnethe savssarterasuartarpok, u-
miatsiåmitdlo nunamut avdlortingi-
sananga. tasigssiupanga sule avdla-
mik kiviagagssakartarpunga, tåssa
Sårarssuak — agssavkutdlo agtulå-
ngisananga. tasiuissima agtorkuner-
dlunit ajoraluarpå tåssalo kiperkar
jarsimanermit — tåssalume-åsit tu-
tigarilisavdlugo.
taimanikut sårugdlekångilak, uper-
nårsiutigaitdlo kanigsut. Agpamiume
kaniorigssutsimikut tusåmassåuput,
kaniortuårnerdlo autdlartitarparput.
Sårarssuak ornigtåinarpara igdlu-
nguamik saniane kanigsiortok, ilame
kajungernakutekartarame. tikikuvne
nagdligssulisavånga ingminutdlo tai-
gortiniardlune „anånånguå Sårar-
ssuak“, ilame taigutiminut nalerkuti-
vigkame. ivdlit takugaluarugko ima-
Ka tatamisagaluarputit. niakorssua
kakortuinauvok amia ekingasuligtui-
nauvdlune. tarparujugssue asulo su-
norsisungninermit sordlue kajortui-
nauvdlutik, kivissorumånginermit ag-
dlunaussanik ujatsiutekarpok pe-
kingavdlunilo pisugtardlune, asulo
talerpianik tikia kitugdlisanane ti-
kungåinavigdlune. pigssailekiuarne-
rup issikuminaitdlisisimagaluarpå,
utorkauvordle uvavnik asangnigtok.
nuånerpatdlåssutigissarpå kigdlut ki-
ssugtutdlagtårdlugit itsak Agpamiu-
lerssårutaraminga, aunalo Okalungu-
siaisa ilåt:
mérKat ingnerssuitdlo
itsarok agpamiormiut iveriartartor-
ssugatdlarmata taiinaitdlutik Ikamiu-
nut iverissatilekaut. mérartarpagssua-
tingok kimaleramikik utorkånguak
pårssissuliupåt. autdlarmata mérar-
pagssuit igdlumut anginermut isåv-
dlutik ikalekaut. utorkångup tanerta-
raluarpai ugsagtinialekissut unerdlu-
git, kisiåne mérarpagssuit ikagtuåi-
narput agsut nipiliordlutik. ilimasug-
patdlålerame utorkånguak aniuåina-
lerpok. tårsisimalitdlarå taimaitdlu-
ne aneriardlune pavånga kåkarssuar-
mit ingnerssuak anitdlakaok. inger-
dlatdlarame taimak Agpamiut avang-
nardlerssuånut pulåinakaok. årime
mardlorssuångordlutik agglnalekaut
sujorarssuaralutik. utorkånguak av-
dlamik kimarravigssakånginame ig-
dlup lunuane umiap napassorsima-
ssup atånut torkorpok. aggitdlaramik
taimak påginarmut inekångitdlat,
atame-uko uverualårpalue — tåssalo
nipaerutitdlardlutik. ingnerssuit u-
terérmata iserfigeriatdlarai umasso-
karaluångitdlat. tunungassut ité si-
pakuput, sangmissut issait sipakuv-
dlutik. — akaguane iveriat niuvdlu-
tigdlo suaorput: „ naungme mérar-
pagssuit?" savssarteriardlune suaor-
pai: „igpagssak ingnerssuit tatamit-
dlugit nungupait". — „sagdlokautit!
imakauko ivdlikasik tokoraritit! aki-
niardlutit tokusavavtigit!" tokungi-
navérmåne utorkångup okarfigai:
„tokiikumårpavsinga, unugo ikarkå-
ratdlarise."
utorkait akuerlnardlutik ikalisaga-
mik igarssuak orssorssuarmik sujag-
tivigerkåratdlarpåt — ingnerssuar-
nut kunusårutigssamingnik. taivna-
kamigok unukåtigdlo ikalinguarput,
atausek aniartuliutdlugo, årime upa-
ruåinaKaok: „ingnerssuit mardlu-
ngordlutik iseriartuinakaut!“ ataut-
sip igarssuak tiguvdlugo katangmut
piariginakaok. uvfaligok ingnerssuak
katangmit putungniariartok sujatar-
ssuarmik kuigånilo uvfagok kisime
nutaråtdlagssuak, avdlamingok åsse-
kångilak sordlugok såtok kiviartorpa-
luinartok. kisiånigok aninek ajornar-
sivok påp narka asiusimagame, ker-
nertorssuarmik sorpajungmik kag-
dlersimagame. avdlatut ajornarmat
agdlåutordlugo aniåput. utorkångua-
rok kiserngorukame aniniarujugdlu-
ne påmut nåkarpok tåssalo niputivig-
dlune. avdlatungok ajornarmat ipig-
talussårdlugo nulue kaersortalerdlu-
git kangartipåt — kingornalugok ive-
riaraluarminatik.
singanemxit ingminut ajoKuserloK
kanigsut kalagpata niussissarpok.
kajuat sordlo imuk, tåssale kajo-
ringåramik. uilorssuarnik alugssau-
seriardluta ingmivtinut sågdluta ne-
rilisaugut — akajarorsiukånga sau-
niautdlungalo, sunamita’ ajortug-
ssak. — Sårarssuak tåssagok katå-
ngutekaraluarpok amamik. peroriar-
torsimåput soruname asakatigigdlU'
tik. katångutå taissarsimavåt Tipail'
suk. peruleramik kanga arnatut mer-
ssornek sungiusarsimavåt. kisiåne
malungnarsisimavok Sårarssuak P1'
koringnerussok imitikajungneruvdlU'
nilo. tamåna pivdlugo katångutåta
singagilersimavå •—• okåsananilo.
singagiartuinaramiuk erkarsarta-
lersimavok sumik navianartumik P1'
nerdliniarumavdlugo ajokutigisinau-
ssånik, ilåne unuame igdlup inuc
tupararsimåput Sårkap kåpialanei’U"
jugssuanit. siutine påssuinauvå. Ti'
paitsup tarkigssut ikumassok tigU'
miarpå, aperingmånilo okarsimavoK
pigsigsartorsiordlune katångume siU'
tå erkordlugo tarkigssut anarsinia-
ssok. Sårkap siutå aserukiartulersi'
mavok marniliordlune, agsutdlo åne-
rissardlugo. ilånilo aserunerata mai'"
nera anialerame nagsatarisimava
akerdluminek. sunauvfame-una Ti"
paitsup pinerdleriarsimagå. nalu-
naersimavok åtat akerdlok augtitdlU'
go siutånut kuseriartisimavdlugo.
Sårak kujagissausimangmat kata-
ngutå sujoralersimavok. nunåkut aut'
dlarsimavok pitaruterkingitsordluni'
lo. akaguane tuvssarsimagaluarpat>
tumaile ungasigdlivatdlålekingniata
utinarsimavdlutik.
kujanakaordle kanigsiutdlarkingne-
ra ingnardlersimångingmago.
M. Kr., Kangåmiui-
Michelangelomik onalugtuaK
(nånera).
pisorssup Contarinip pisimassuni*
nalunaerutai tamaisa tusåvai, kisiå11*’
usorssisimanane, naggatåtigutdle et‘
nerme erkumitsuliortungornigsS‘
akuerssissutiglnarpå.
angut inusugtok tåuna Mario ^l'
clielangelomut ikingutauniartorujd^
ssuångorpok, uvdlutdlo mardluk ^
ngiungmata sujornagut kanok ^_
luarsimanine sukumivigdlugo
lugtuarå. pingårtitanut ilaulersim^
galuarpok, pitsunigdle erkardlekai^
me pisorssup Contarinip pania P,*t
ssiartåriniaraluaramiuk angu^0 _
itigartitdluinarnekarsimavok. alia18^,
ngårame erninak aulajangersimaV v
Florense kimangniardlugo king
lo uterane. Contarinivdle Pan*‘'u-
asasimarugtoramiuk narrujumers0 .
jugssusimavok angunilo akuerssi*1
mavdlugo kimåssok malingniardh1^
Michelangelop titartagå agsu^ qti
jagå, tåuname iluagtitsissutaun^11!^
„åssilialiat iluakutigekåra,“ l^arl
nalunaerune taima naggaserpå- j,
„åmame uvanga nangminek talI.pg.
livunga," Michelangelop taperse
22