Atuagagdliutit - 11.08.1955, Side 3

Kalåtdlit-nunåta piorsarnera aitsåt
autdlartiparput
inerikiartortitsineic kalåtdlUdlo suliniarnerat erKartåtisagdine
ajornartorsiutit nunap inungminut akiugagssarititai ericaimassa-
rianarput
landsrådip Nungme atautsimi-
lernerata ivsaK angmagaunerane
landshøvdinge, minister Johs.
Kjærbøl landsrådimutdlo ilaussor-
tan, erKartussissoK Peter Nielsen
QKalugput. landshøvdingip oitausé
ibiåiput:
Kalåtdlit-nunåta landsrådiata
kinigauvfia sujugdleK nåvoK. nu-
lås autdlarnerpoK, rådilo nutåK
katerssupoii suliagssarpagssuit pi-
bgåruteKaKissut inungnit ericar-
sautigineicartut oKaloKatiglssuti-
glsavdlugit.
ataridnautitut misigalugo nuå-
bårutigårput nålagauvfiup iluane
suliagssanut najugkanigdlo igdlo-
Karnermut ministere Kjærbøl
akornavtine tikitdluarKusinaugav-
Hgo, Kujanarpordlume ministerip
abgalanigssane ima iluarsartusi-
biasinaungmago måne najusi-
nauvdlune.
nutarterinerup kingornagut
landsrådip atautsimlnera pernåu-
biik ingmikut nagdliutorsiorpalå-
ruteKarpoK ministerimik najuto-
karneratigut. tamatumuna misi-
garput tamåna påsissutigssaussoK
kalåtdlit landsrådiata suliainik
nålagkersuissut soKutigingnissu-
Slånut åmalo ministerip nangmi-
beK soKutigissaKarneranut inuit
tåuko ilisariumavdlugit, Kalatdlit-
bunåne suliagssat avdlåussuteKar-
tut suliarinigssånut Kinigausimav-
dlutik katerssusimassut.
maunga landsrådimut tikitdlua-
dt, Kujanardlo ministere, agger-
(Hutit nuånårutigssaKartikavtigut.
landsrådip nunavdlo inuisa itamå-
ngavik inuvdluarKussutåt tigor-
Kuvdlugo. igpagssigaminguaK „Mi-
sigssut“ip tiguneiiarneratigut ki-
ngumut landsrådip nunavdlo inui-
sa Kujaniardlutik misigeridgpåt
ataruinartorssuit Kalåtdlit-nunå-
nik soKutigingningnerat asang-
ningneratdlo“.
landsrådip atautsimmerata ki-
ngugdliup kingornagut Danmar-
kip angutitame pingåruteKarne-
russut ilåt ånaisimavå — stats-
minister Hans Hedtoft. Danmark-
imik oKarama isumagåra Dan-
marke tamarmiussoK, mingneru-
ngitsumigdlo Kalåtdlit-nunåt.
Hans Hedtoftip Kalåtdlit-nunånik
inuinigdlo sulissussisimanera, so-
KutigissaKarnera asangningneralo
kalåtdlinut tungassunut sunut ta-
manut sangmiveuartussut måne
misigineKardluardlutigdlo påsiv-
dluarneKarsimåput, Hans Hed-
toftivdlo toKuneranik nalunaerut
Kalåtdlit-nunåne kikunit tamanit
aliasutigineKardlune tusarneKar-
simavoK.
ministere idnuvigigavtigo lands-
rådip nålagkersuissunut inuvdlu-
amussutå ingerdlaterKuvdlugo
ilångutdlugo ministere Kinuvigiu-
mavarput landsrådip oKauseriu-
massai nålagkersuissunut inger-
dlaterKuvdlugitaoK — tåssa Hans
Hedtoft Kalåtdlit-nunåne Kuja-
niartumik asangningnermigdlo er-
KaineKartuåsangmat.
Hans Hedtoftip erKaineKarnera
atandnartule.
Kalåtdlit-nunåta nålagauvfing-
mut ilaunera 1954-ip nåjartuler-
nerane inuiait peKatigit atautsi-
mitartuinit oKaluserineKarpoK
folketingimut ilaussortavut mar-
dluk najutoralugit. inernera ta-
mavta nalungilarput, taimåitor-
dle pissutigssaicarpoiv måne lands-
rådime taineKåsavdlune inuiait
peKatigit generaiforsamlinglåne
isumaKatiglssutigineKarnera, tai-
mane aulajangerneKarmat 5. juni
1953-ime pisimassoK Kalåtdlit-
nunåta danskit nålagauvfiånut
naligititaulernera silarssup KanoK
issigigå.
ukioK KångiutoK Kiviåsaguvtigo
nanertorneKautit nuname måne
atorneKarsimassut, nåpålanerit
nåpautitdlo, sujornatigutut naner-
tuingårsimassut erKåingitsorsl-
nåungilavut. mæslingit niuverto-
Karfingme avdlame månarpiaK ki-
ngumut nagdliusimåput. nalungi-
larput tåssaungmata uvdlut inger-
dlanerine atortariaKagkavut, na-
lungilarputaordle tunitdlangnar-
tut tamåko nuname inue sule
akiussutigssaKalersimångitsune
icanoK erdloitinartigissut, mingne-
rungitsumigdlo mæslingimik nå-
pålanerit kingunerissartagait na-
lungilavut. aunalume tuberkulose
sule nanertueidssoit, måssame ne-
riutigigaluariput ukiut ingerdla-
neråne anigorsinaujumårdlugo,
Dronning Ingridip sanatoriå su-
jorna autdlarnerpoK, igpagssiga-
minguardlo angatdlat idnguartai-
vigssaK „Misigssut“ Kalåtdlit-nu-
nånut tikiupoK. tainatumane na-
kussuseKalersimavdluta isuma-
Karpugut. sulinigssamut sujuner-
taKarérpugut neriuteKarfigissavti-
nik. tamåt issigalugo atørtugssa-
nik såkugssanigdlo pissariaKartu-
nik peKalersimavugut. inuit tuber-
kulosep akiorniagaunerane suju-
lerssuisavdlutik piginaunigdlit pi-
gerérpavut. tubekulosele sule
inungnut suliarineKarnerminilo
ilungersornaKissumik nuname
akornutauvoit. Kalåtdlit-nunånilo
inuneK sulinerdlo inerikiartutau-
sinaussutdlo nunamltut issiginiå-
sagåine påsisimassariaitarpoK inu-
it silamut artornaKissumut akor-
nuteKarajoidssumutdlo akiutuar-
tariaKarnerat. pissuseK tamåna
inutigssarsiorniarnerme ukiut ta-
maisa inugpagssuit inunerånik na-
leKartarpoic, tamånåinåungilardle,
nangmatagssat tuberkulose nåpå-
laneritdlo pigineKarputaoK, påsi-
ssariaKarpordlo tamåko tamarmik
KanoK Kalåtdlit-nunånut ukiune
sujugdlerne isumaKarsimassut
ukiunilo nagdliutugssane ardla-
lingne sule akornutaujumårdlu-
tik. nunap inuisa nåmagsisima-
ssait ilungersorneratdlo, angussa-
Karniardlutik, ajunginerussunik
inussutigssarsiorniarnerme pi-
ssutsitdlo pitsaunerulernigssånik
angussaKarniarnerat ajornartor-
siutinit tamåkunånga inginikut
malungnauteKångitsorslnåungit-
dlat.
inutigssarsiornerup tungågut
ukioK KångiutoK nåmåinarsima-
vok. sordlunale ukiumåna pitsau-
neroriåsassoK, inutigssarsiorner-
milo atugkat inutigssarsiortunut
aulisartunut, piniartunut savauti-
lingnutdlo artornaraluartut isu-
maKarpunga landsrådime tamar-
mik isumaitatigisagånga inutig-
ssarsiortut kaj umigsårneKartuå-
sassut Kasuleratik ilungersortuar-
Kuvdlugit tunissagssiorneK agdli-
sarniartuardlugo tamatumuna
Kalåtdlit-nunåne pigssaKariartor-
nigssamut tungavigssaK sujunig-
ssamut KagfagsarneKarKuvdlugo.
Kalåtdlit-nunanut inatsisit atu-
lersitaunerisigut nuname åssigi-
ngitsorpagssuartigut pisimasso-
KarsimavoK. kikut nuname anga-
lassut tamarmik tamåna takungit-
pivfigssaK iluagtitdlugo mini-
stere KinuvigiumavarputaoK stats-
^binistere nålagkersuissunutdlo
•taussortat avdlat Kalåtdlit-nunå-
landsrådianit inuvdluarKuter-
kuvdlugit.
bålagarssuaK Brun uvdlume
a^ånivtiniportaoK. 1950-ip ki-
bgornatigut aitsåt nålagarssuar-
^^bt ajornarsimångilaK angala-
^gssane iluarsartusinauvdlugo
!lbdsrådip katerssunerane nåpisi-
buunigssånut.
tikitdluarit, Kujanardlo naju-
'tartoravit.
]båne ikingutivit pivfigssaK
bUagtitdlugo oKautigiumavåt su-
labgnut ukiorpåluit ingerdlane-
fabe Kalåtdlit-nunåt pivdlugo
lngerdlåsimassangnut Kujaniar-
ertik sujunigssamilo sulinigssa-
111111 tatigigamitsit.
^ndsrådip katerssunerisa ang-
bagaunere tamaisa atarKinartor-
.sbi't kunge dronningilo inuv-
ålu
lu
arKussuteKarfigissarpavut. na-
s Ilaerasuautdlo imåitoK nagsiuti-
.^Slput sujunersiitigåra: „Kalåt-
i lt'bunåta landsrådiata 1955-ime
^a erssunigsse uvdlume autdlar-
t^P.a tainånalo pissutigalugo a-
Klbartorssuit Kinuvigalugit
aussarigssuaK Danmarkime
Sommer-idyl i Dunmark.
3