Atuagagdliutit - 28.06.1956, Blaðsíða 3

Kalåtdlit-nunane folkehø jskoleKaler-
nigssaK pivdlugo erKarsautit
PiårpatdlångmguatsiarpoK Kalåt-
'tlit-nunane folkehøjskoleKalernigssaK
Pilerssårutåinaujungnaertutut onauti-
Sisavdlugo. pilerssårutaulerK&rneranit
T' 'V i u s s un g or n i g s s å n u t uvdlut atorne-
Karsimassut danskit folkehøjskoleKar-
•harnermingnut atugåinit ikingneru-
hgårput — tamanale isumaKartitaria-
KangilaK nukingiussipilungnermik ki-
J1guneKarumårtOK. Danmarkime tama-
4urna tungågut påsisimassat sukaneru-
ssumik pingortitsisinaunivtinut ikior-
{igisimavavut — iliniarfigssavdlo pi-
aPnerpåmik piviussungortineKarnigsså
PissariaKardluinarpoK.
folkehøjskoligssaic pivdlugo agdla-
Sarpålugssuit isumarpålugssuitdlo
ayisitigut OKausinartigutdlo sarKiimer-
Slmassut nalunaiautåuput tamatumu-
nga soKutigingningneK KanoK angiti-
8'ssoi^, kisianile Kavsérpagssuit liøj-
skolip sussusianik inuiaKatigingnilo
angnikitsungugaluane agdlåt KanoK
a8tigissumik suniuteKarsinaun'eranik
PasisimassaKånginermik erssersitsi-
ssarput. taimåitutdlo kajumigsiiisi-
Piavanga misigissåka ernarsautikalo
lolkehøjskoleKarneK pivdlugo pingår-
tumigdlo Kalåtdlit-nunane folkehøj-
skoleKalernigssamut tungassut sarKii-
rr|iukurnavdlugit kigsautigeitalugo a-
’herdlanerpåt iliniarfiup taimåitup nu-
Pavtine pissariaKåssusianut piårner-
Pamigdlo nåpartariaKarneranut på-
Slf>gnissutigisagåt, tamatumungalo so-
Kutigingningnermut sule ångnerussu-
tn,k eKérsautaujumårtoK.
nunavtine folkehøjskolip iluaKute-
1 Ujugssuslnauneranut Kulångitdluinar-
llUra nangmincK hojskolimltarsimaniv-
ne iliniarfingnilo taimåitune misigisi-
^assavne pigssarsiavnilo tungaveKar-
P°K — katitdlugime danskit liøjkolé
a4dlimat najorsimavåka katiterdlugit-
.. 0 ukiut sisamat sivnerdlugit højsko-
Pmivfigisimavdlugit. naugdlo semina-
ria universitetilo nikan artutut taiumå-
Pgikaluardlugit inoKatima akornåne
’hUnerme inunigssamilo pigssarsiag-
■'Savnit atugagssavnitdlo folkehøjsko-
*P »ilisimatorssuit iliniarfinit" tåuku-
kånga angnerungårtumik tuniorarsi-
P'avånga.
folkehøjskole sunauna?
.. folkehøjskole inusugtunut iliniar-
hiVOK, nunavtinile månåkut inusug-
ut iliniarfinit ilisimassavtinit avdlåu-
Sutigå friskoliugame, tåssa imåipoK,
j'angmineK kajumissuscK maligdlugo
p'Piarfiugame, ilisimassagssanut ator-
‘hissutaussugssanut sungiusarfiunane
’Piarfingnutdlunit angnerussunut av-
Ptaunane. tamånalo pivdlugo ilinia-
®a8ssanik pissagssissarneK atornenå-
Jg'laK, sordlulaoK iliniartusimaneK
raerumérnermik naggaserneKarneic
a>ortoK. iliniarlitauneK tamardluinar-
j,’.0 . OKalugtarfingmingånit pissarpoK
^•niartitsissup iliniartitaminik OKa-
'gtussineragut. ilisimaligagssat Kåu-
^ aissagssatdlo tamaisa tusarnårnikut
•gssar■siagssåuput — mérKat atuar-
iHniagagssat pingårne'rpåt mar-
(jj . angnertunerussumik illniåsav-
n P®1,4. pingårutekartut nautsorssåtigl-
Ub 11 ine’ tassa inuiagtut oKauserissat
MllungnigSsåt kisitsisitdlo.
q 0'kehøjskolimik pilersitsissiit
hia r tvi®ip Christen Koldivdlo ili-
,’,'^Hause,, tamåna nut Tik inusug-
he . Pfngitsailissaunatik iliniarfiå-
V;,,°rsinaussutuaK pingårtitarisima-
kvn’ii 0Kajugiarnikut OKaloKatigingni-
oa. . ilioiartilsineK. Grundtvigip
ii»,. 'Sissarpå „oKauseK ldmassoK
tunut itersautausinaussoK. Christen
Koldivdlo pingårtingårpå „OKautsip
pissauneKåssusia umatinut OKalungnl-
kut inunguit Kanilårtungortisinauv-
dlugitdlo nuånålersisinauvdlugitdlo
Kilerssugaujungnaersisinauvdlugitdlo
tipaitsugtilersinaungmagit“ — „uma-
tit nuånålersisavdlugit nalunaerutl-
kut: GCitip asangmatigut, nauk ajorti-
ligssugaluartugut".
højskoline OKalugiarnerit umarpa-
lugtumik påsinartumigdlo ingerdlåne-
Kartarput, oKalugiautigissat inusugtu-
nut nalinginaussunut mérKat atuarfi-
nåine atuarsimassunut påsinartungor-
dlugit.
folkehøjskole kostskoliuvoK, iliniar-
tut tåssane nerissaKardlutigdlo ine-
Kartarput. taimåitordle nerissaKar.
fiuvdlutik atuarfiussut avdlat nalingl-
naussut åssigingilai. iliniartitsissut
iliniartutdlo ingmingnut ataKatigig-
dluarnigssåt pingårtineKaKaoK, tamå-
nalo pivdlugo unuit akugtungitsumik
højskolip sujuligtaissuata iliniartitsi-
ssutdlunit igdluine katisiro&rfigalugit
atorneKartarput. tamåna unukorsiua-
larneK alianaersårneKartarpoK a-
tuvfåssinermik nipilerssornermigdlu-
nit tusarnartitauvdlutik, erinarssoru-
jordlune ikingutigigpalårtumigdlunit
OKaloKatigigdlune.
folkehøjskolit privatimik ingerdlå-
neKarput — illniartut iliniarfingmi-
nertik nangmincK akilertarpåt, pig-
ssakitdliornerussutdle nålagauvfing.
mit ikiorneKartarput.
højskolerne iliniartungortugssamt
sut piumassarineiiarpat?
iliniagagssat ilisimassagssatdlo tu-
ngaisigut piumassaKarfiungilaK. kina-
lunit ukiumigut nåmagtisimassoK akig-
ssanarune højskolime iliniartungorsi-
nauvoK. nunåinarmiut — sulissartut-
dlo peKatigigfisa nangminerissammg-
nik højskoleKalernerisa kingorna —
igdloicarfingmint sulissartut inusug-
tortait angnerussumik højskolinut lli-
niartungortarput.
Grundtvigip Koldivdlo isumaKati-
glngissutigerKårsimagaluarpåt iliniar-
tugssat Kanon utorKautiginigssåt.
Kold isumaKarsimagaluarpoK 14—1G-
inik ukiugdlit piukunarnerussut,
Grundtvigivdle inusungnerup ukiue
18-init 25-t tungånut ukiutut højsko-
limivfigssatut pitsaunerpåtut nautsor-
ssusimavai — ukiutdlo tåuko „inune-
rup naussuanik“ „anersåvdlo pingor-
titauvfianik“ taissarsimavai, inup er-
Karsarsinaunerata nangminerssorfigi-
ligai isumavdlo suneruminarneruvfé.
Koldip misigissane påsissanilo tunga-
vigalugit piårtumik Grundtvig isuma-
. Katigilersimavå.
inusugtut højskolerne suna pig-
ssarsiagssarissarpåt?
Grundtvigip folkehøjskole „inuner-
mut iliniarfingmik“ taivå, taigumilo
tåssane ipoic iliniarfiup inusugtut ili-
niariat pigssarsiagssaKartikumagai:
inuit perorsimassut ilisimassariaKa-
gait Kåumarsagaunerdlo, inugtut inii-
nerme, inuiaKatigingne tnugtaunerme
nunagissamilo inugtaussunut ilaussor-
taunerme pasisiinångitsortariaKångit-
sut pigssarsiagssaritipai. inusungne-
rup uvdluisa autdlartinerine inup ili-
simassariaKarpå inunermc aperKutåu-
ngingmat atorfingme ataricissauner.
milunit angussaKarnigssaK pingårner-
påungitsOK, iniinermile pingårtOK tå-
ssaussoK ilerKorigsårdlunilo ilunger-
sordlunilo inuiaKatigingne inugtauv-
dluarniarneK, tamånalo inungnit ta-
manit piumassarineKartOK igdløKar-
fingme nålagarssussoK kivfakuhingu-
ssordlo åssigigsitauvdlutik. folkehøj-
skolip inup ingminut tatigilernigsså
inusugtuvdlo nangminiussuseKarnera
nangmincK pigissaminik piginåussuse-
Kartitauriera umatånitoK itersarniar-
4arPå. ajornakusoruterpagssuit inu-
nermingne nåpitagssait nåperérsima-
ssaitdlo akiorsinaulersikumavdlugit
nangminérdlutigdlo årKigsinaulersi-
kumavdiugit. nunagissamut inuiakati-
nutdlo asangnilersikumavai nunagi-
ssap pingortitaunerata tungågut pi-
ssusianik; inuiait OKalugtuarissaune-
rat kulturiatdlo avKutigalugit. — ona-
lugtuarfigineKarneK, oKaloKatiging-
neK erinarssoKatigigtarnerdlo avicuti-
galugit inunerup iluatingnartuinik
lui'ssanartuinigdlo takutikumavai.
OKaloKatigingneK atordlugo inugtut
inoKatit akornåne inunigssamik ilit-
sersorneKartarput. tamånalo pivdlugo
Grundtvig erKuvigsumik OKarsima-
vok: inuiaKatigigpalårncK tåssa inug-
palårneK, inugpalårnerdlo tåssa OKa-
loKatigingningneK. oualoKatigingnikut
inoKativut ilisarilersarpavut, oKaloKa-
tigingnikut ikingutigssarsissarpugut
asaligkavtinik — oKaloKatigingnikut
sagdlusuissut angingårtoK måna tuså-
sinaulersarparput: Kristuse ajortivut
pivdlugit toKussoK, inåssutålo tåssau-
ssok: asaKatigigitse — påseKatigigit-
se! tugdlivlinik påseKatigingnigstnau-
lerneK inuneranik, misigissainik artor-
ssautainigdlo ikiuiumalerdlune soKuti-
gingnilerdlunilo, tåssa inugtut inunig-
ssap inuiaKatigigtutdlo inunigssap pt-
ssusigsså.
højskolimlnerup inuk pigssarsiag-
ssaKartitarpå inunine nåvdlugo ilua-
Kutigssainik.
inuiaKatigingne folkehøjskole KanoK
itumik suniuteKarpa?
iluaKutauneranut sunnit eKarnera.
nutdlo taissagssat pingårnerssåt tåssa
KåumarsagauneK inuiaKatigingne ta-
manut siaruartarmat. tamånalo KanoK
itumik kinguneKartarpa? — akissutig-
ssarput Grundtvigip taigdliåne pruvfi-
terpalårtume nanissagssauvoK:
soKineiv sordlo såungutip pissåsagå
KåumarsagauvdluarneK taima ivssumit pi-
ssup pissagssarå,
kultinnme augpalårtumit nalcKangårnenigu-
jOK
GCitiminik nangminerminigdlo ilisarssilcrne-
ra inup.
taraen KåumarsagausimassoK suliu-
måssusermut kivfåungissusermutdlo,
inup nangmineK naleKåssusianik på-
singningnermut akissugssåussuseKar-
nermutdlo, inuiaKatigingne inugtatut
pissagssarissanut suliarissagssanutdlo
itersagaussarpoK.
tamatumalo kingunerisså malung-
narsissarpoK inuit atautsiåkåt inuia-
Katigitdto tamarmiuvdlutik ilerKorig-
sårnerup, pigigsårnerup aningaussar-
siorneruvdlo Kagfåtdlangneragut. inu-
qku.Ss."k“ — atuagk.at agdlatlgneritdlo
t*t(i| Mnut »toKungassunut“ akerdliu-
8° — kisime inuiaKalim.it sinig-
Ausiait — Egedesminde
Foto: Rosendahl-Jensen
3