Atuagagdliutit - 28.06.1956, Blaðsíða 21

MÉKMTAVTiHD^^^fa^
Kanga tugto kg-mut 5-6 øreKartarat-
dlarmat
„ersinartulerssårutit“, tugdlianigoK sule ersinarnerussunik!
(nangitan).
tauvalo ama aydlamik agdlalårniar-
punga. ilanigoK umiat kangerdlug-
ssuåkut ilungmukårput, tårsissutiler-
matik tamaunga tangmåginarput sule
ornitartik tikinago.
tupertiteråmik nerinialåginardlutik
inåginaKaut. inarsimarujutåginartut
årime KulånitoK ilivitoKakasik makl-
patdlåinakaseKaoK, tåssalo tovKup tu-
ngånut ingerdlarpalulikasitdlardlune.
tikipatdlagkamigit tupeK tunuanit aut-
dlarutdlugo påvata tungånut inger-
dlarpalulerpoK nipine iligalugo: „ilav-
sinik tuningikuvsinga tatamigkalug-
tuaicåvse". taima oKarniariartoK tov-
Kup inue ingrningnut nanertutinale-
Kaut, kiname Kagdliuniåsava. taimait-
dlune tovKup påva angmarniarpalu-
leKå. taimailiniariarmat tovnup ilulisa
utorKartat asume OKarpatdlaKaOK:
„månlpoK iliarssukasik, imaKa tåuna
piumava tuniuniarsiuk“. taima onar-
niariarmat angutit ilåta seKiingerdlu-
ne silåmut nalugkålo taima nipaeruti-
kaseKaoK, tassalo Kaumut autdlartoK.
uningåinariåsagaluaramik pikigamik
taima autdlarput. ingerdlagamik, i-
ngerdlagamik tangmårfigssamingnut
piput. unungmatik mana ersinartumik
ilimasunginermit sumik isumanatik
singutinaleKaut. aitsåt sinerugtuina-
lersut nigerssuaK perdlugssuane lla-
galugo tikiupatdlanaoK. taimailinia-
riartoK ama anorerssuaK Kupinardlu-
go atersarpaluinakaseKaoK, tassalo
anorerssuaK Katsutdlardlune. tåssa-
luåsit tupeK kaujatdlagpatdlalerdlugo
niperssuane ilagalugo „nauk tamåko
ilisérissartut sungitsunigdlo toKorai-
ssartut, mana akiniariartorpåka, ma-
nakut anisingikuvsigik tatamigkalug-
tuaKavse", tåssaluåsit tupeK påvagut
angmarniarpalulerdlugo. tassalo tov-
Kup ilulé silarutikasigdlardlu tik, si-
lagtukasitdlartut taimak ningiukasiat
ernikasialo peKaraluångitdlat, tassalo
tåuna nivdliassorssuaK nipangersi-
måtdlardlune. aneriatdlartut ningiu-
kasigtik arnai'Kuagssakasik tovKup
påia silatåne tOKUsimåkasitdlardlune.
ernerssualugOK peKarnane, arnakasia-
talugoK isserssue anitdlagsimagamik
akuliakasine sipisimåtdlardlugo. umi-
artingQK singeriardlugo nunamingnut
angerdlarput. tåssalugoK kingorna ka-
ngerdluliaraluarminatik anusingora-
mik.
imaKa erinarssulårtardlune ajungi-
nerusaoK:
igdlunguane KivitorssuaK
ernipilup takusimagamiuk...“.
tauvalo måna avdla OKalugtuarisa-
vara.
KangatsiangorporoK asimioKarfing-
me inukitsunguame ukiutorKap uvdlå-
vane ilaKutarit igdlumut avdlamut na-
lagiariartorput, Kitornånguatik kisisa
Kimatdlugit. anisimårujutaginartut
ukiorigssuarme tingmiårarpagssuit ig-
dluata Kåvanut merarsimagamik Kar-
dlualutigalutik. Kardlualugkungnaer-
mata sordlugoK puiaussaK supissu-
ssårtoK. tassalo mérånguit Kissatiler-
dlutik ersinermit. kisagoK ilungmut
autdlarpatdlaKaoK påvatigut. angajug-
dlersåta ugpei;issaK atuarniartaraluar-
dlugo nalulertardlugo, kisagoK mato
anorssalanerssuanit magpertalerpoK
Kutdlitdlo Kamingerssårtalerdlutik.
taimaitdlunimigoK angajugdlersåta
erKaivdlugulo nigorit Såtaniårsimaga-
miuk. aitsångoK oKarniariartoK sor-
dlugoK såtorssuaK taikunga takanu-
nga sisorpatdlagkame. tåssalugoK nå-
lagiat soraerdlutik. angajornavigoK
iserdlutik Kitornatik tamarmik Kisså-
tut takoriardlugit angutata suna ki-
ssatigigåt påseriardlugo kamagsima-
game såssutagssaerutlnardlune, nipi-
ne såginarsimagamiuk: „suna pivdlu-
go mérånguane taimaisiormagit, tåuko
pinagit nangmineK akisinaugame tai-
mailiorKuvdlune“, taima OKalugsima-
vok. imaKa kukutåraluardlugo oKalug-
tuaråra, ilisimangnigtul narKikumår-
panga. tåssunga nåvoK.
tauvalo naggatårutigalugit OKalua-
lårisavåka avdlaulårtut.
angut nunåkut piniarniardlune aut-
dlarpoK, ingerdlagatnigOK nunartik
KimaKalugo teriangnianut putdlaser-
sorerame unungmane Kangåtarssuar-
mut nalungisaminut sinigkiartorsima-
vok. tårserérsoK inarame sinigsimav-
dlune iteriatdlartoK silap Kaumaner-
ssuanit, Kangåtap ilua tarralinitångue-
rutdlune Kåumarsimagame. aneriatdla-
rame suna tamarme uvdlup Kaumar-
nanitdlunit sualungneruvdlune Kåu-
marsimagame, takuvdlugitdlo kangi-
inine lcaumanerssuit pingasut seKiner-
mitdlunlngoK Kaumaneruvdlutik. tå-
ssalugoK KuliminitOK ilivitoKakasik
nivdlialitdlardlune, sordlumigoK ag-
dlerue katåsassut, nangminerdlo sapi-
lerdlune. taimaiserugtordlune tåsså-
ngåinarssuaK taggarlnavigssuångor-
poK, tåssalugoK KulånltoK ilivitOKaka-
EtahliarneK
(agdl. palase Karl Poulsen).
(nangitaK)
majip arfernåne uvdlåralånguaK ni-
pip KataiaKerpalugtup atassuinaup
tupivtine sinigdluarugtulerSugut iter-
tipåtigut. åipara itinavigdlune nuåna-
jumeKalune pilerpoK: „tagialeKissut".
tåssa sunauvfa agpaliarssuit tusinti-
ligpagssuit inigissartagartik KåaaK tu.
perfivta KulinguanltoK nipaersåratik
Kavånga aggerdlutik aitsat sujugdler-
mik upernåK tamåna tikikåt. (tåvaner-
ssuarmiut taima agpaliarssugpagssuit
atautsimortorssuvdlutik ivnaK ineicar-
figtik atuajordlugo uteKåtårdlutik
tingmissaKåtålerångata „tagiartunik“
pissaramikik). itersaissut upernaler-
nerup nalunaeKutai eidatdlangnaKing-
mata soruna tamavta magdlerupugut
ikumassartut kukutdlugit neKiliordlu-
ta tiliordlutalo. tåvane ilerKoråt uv-
dloK navdlugo pingårtumik issigtume
ingerdlåusatitdlutik uvdlakut erninaK
unarlunik neuitortardlutik. tauva uv-
dloK atugagssaK Kiulernaranilo kång-
nåsångilaK.
taimane uvdloK åsit seKinareKalune
atsigsoK KianångilaK, sunauvfale ser-
mip Kårssua anoraitsorssugaluardlune
ukiorigtut issigtorssuaK. pikeriaravta
Kumut autdlararpugut tivfariartordlu-
ta. Kutdlariartornerput ilårdlugo issi-
leriartordlune. sujulerssorterssuarput
igpagssaun'gmat Kingmikigissorniar-
dlugo arfinilinarssortorssuaK sordlule
Kiimukajårssuarmik malugisimassaKa-
rane. uvdlup KerKa migssiliulerå Kår-
ssua angugavtigo tåssalo timukarner-
put uvanga isumavkut namagiussaler-
dlugo, ilame sinerissap KåKai Kapisi-
malerdlugit sermcK Kilagdlo kisisa
issigissarilerdlugit asume sujulerssor-
terssuarput avangnamut sangulersoK.
tåssagoK sinerissap tungåne sermip
Kupai ulorianaKingmata Kimagleral-
dlarsimagai.
sermip Kåva agsarnerup apusinior-
titånik maligaussiortumik apisimavoK.
tåssalo apusiniornerit tamåkua sang-
inivé najorKutaralugit sujulerssortigi-
sik nipangikasitdlardlune. oKarsima-
vok isumaKardlunigoK silarssuaK ase-
mårpå.
tauva måna tåssunga någinåsavåka.
avdlanik tusarnernerussunik OKalua-
lågssaKaraluarpunga, kingorna ag-
dlagfigilårKigkumårpavse ersinarne-
russunik.
tamavse inuvdluaritse.
Johannes Poulsen, Nuk.
ssavta maungåinaussussårssuaK inger.
dlatipåtigut. ingerdlanerput sivitsut-
dlartoK avKiiterputdlo åmukajångo-
riartortoK årime sujunivtine sineri-
ssap xåaai erssertitilerput, tåssalo
Akilernup KåKai ungasigdlutik ersser-
dlutik. nauk Kupanik ikertungitsunik
namagtuitsiartaraluardluta uvalikut
nal. tatdlimat saniane kisauna perdla-
sinata Etahmut pikasitdlardluta. sor-
dlo uvdlumiungmat sermip nårssuane
issisioraluarsimångilagut, Etahme se-
KineK kitangiutdlune sarKiusimania-
riarame kialårssuaK, kina OKorsauti-
minik atissaKarniåsava.
nunanarfinguaK Etali Avanerssuar-
me pinarnane kalålcKarfingne tamane
nunaKarfit avangnardlersaråt avdlor-
niussap sanimukartup 78 migssåne
itOK. kangerdlorKigsungup Kingortu-
ngitsup Kinguane inigssisimavoK på-
tungimigut KeKertånguamik „Talila“-
mik pissartagånik miliguteKardlune.
(tåssugunguaK OKautigisavara sok kc-
KertånguaK tåuna taima ateKartikat).
KåKat portukulugtut timut atassut ig-
dlugigdlutik nunaKarfinguaK pårigåt-
dlusoK, nunaKarfingmitdlo timut ser-
merssflp arKarfigissavta tungånut km
atauseic migssiliuinarpå. ilaKutarit ig-
dlue sisamåuput pisiniarférånguamik
tatdlimerdlutik.
tikitavut inugsiueKigamingme nuå-
nåKaut, Kingmivta isumangnaiarneri-
ne nerisinerinilo ikiordluta, Kamutivut
usingiardlugit tuperniarnivtinilo pe-
Katigaluta. nunagissånguat angnertu-
ngitsoK tamarme aputaerérsimavoK.
åmame anordlerajungnine pissutigalu-
go apigaluarångat tingitåinarsimaga-
miuk avangnarpasigsorssugamilo si-
låinaK panertuvdlune aputigssaKar-
patdlårtarsimånginame.
Etahme unugserneK siVjuleKaranild
kingulenåsagunångitsoK puigunaitsu-
vok. nunaKarfiup ituata Nukagpiå-
ngup iseriartorKuvånga. nunarKatailo
avdlat ilagsiartorsinardlugit iseriar-
torpunga. NukagpiånguaK Avanerssu-
arme inersimassune kuisitune kingug-
dlersausimassoK utorKåungilaK 50 siv-
ningåtsiåinardlugit ukioKarunardlune,
nujai Kersserårput timålo KerKårig-
dlune. igdlunguat angingikaluardlune
isersimavfigiuminarpoK, ilua Kissui-
nauvdlune kissarssuteKardlunilo. pui"
ssip neKanik neKitorKUgaluarånga ig'
dlune avdlane aitsangungmat neKito-
rérsimagama Kujåinardlunga nulia
kavfiliorame måne nal. Kulailuat ernA-
ne kavfisulersugutdlo uvdlaungmat it';
lerdluta nipip itersaissup åsserdluim1
tusaratarparput, agpaliarssuit tagia'
lerdlutik nipåt. tåssa upernåK tamén#
sujugdlerpåmik Etahp nåKainut tiki'
lut. Nukagpiångup tusardlugit niv"
dliumivoK, nuånåjumeKalunilo onar-
dlune: „tåssa inuvigåortugkaluanga
(agpaliarssuit uvdloK likivfigissart*1'
gartik uniujuitsungajausimavåt majiP
tatdlimat arfernatdlunit tikivfigissat'
dingo. Nukagpiånguardlo OKaluastn"
pen ananame OKalugtutarsimagåne &S'
paliarssuit tikitutdlo inusimassOK. taf"
måitumik ukiut tamaisa agpaliarss11,1
tikivfiat nagdliugfigissarsimavå. ta”
ssame tåvane utorKaunerussut iivdlo
inuvfigtik uanordlo ukioKarnertik ty1'
simånginamiko). Nukagpiångup *,lU’
vigsiornine påsivdlugulo, tauva ån°
rirsoK, anivoK. silatimingne Kingma*
ssuane Kamutiminut pitugkamigit st!
niarnerminigdlo onarane taimak
(Rasmus Klumpip uldne nangisa0*'
22