Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 09.08.1956, Blaðsíða 7

Atuagagdliutit - 09.08.1956, Blaðsíða 7
aulisariarKarneK ilungersunartulik imaK maliagdlersimårtorssuvoK. avangnamit magdlit Karårnere tcrKa- latårtaraut. anore sujorssugdlune Skaggap ikånerssuatigorpoK nuissat atsiakåt sialungmik ilimanapilugtui- nait Kavunga pavunga Islandip avangnåta KåKaisa Kutårdlussut apu- titarasårdlutik Kavane Kilåungusima- ssut tungånut supordlugit. silåinaK isugutarujugtuinauvoK. „Skarvan“ Trangisvaagimiut angat- dlatat orråsorujugssuvoK. 32 tonsi- narnik usitussusenarame angisorssu- agkiarissagssåungilaK — måssalo su- joKune amusimagaluardlugo avang- naK-kangnaK nagtimårtukasik maki- tarigsisimårsinåungilaK. erininarsina- nt- KatdlussissaraoK. umiarssuårKap Kernane sårugdlingnut ilitsiviliat ki- kiagtupalåginagkat magdlit akingna- rångamikik icanga Kapugtånguarsse. takåna umiarssuårKap usilersorfiane sårugdligpagssuit umiarssup orråne- ra ilårdlugo sarrissaKåtårput uninga- simanermingnit niggortusisimariara- 'nik misarpalugssualiutdlugo. motorip iluaitdlersårtarniardlune kautarpalungnera, anorip åssigiåmik ujugssulanera, imap igtungnera tai- rnaitdlarångatdlo imångarssuaK nau- jarpatdlak kisimik lusarssåuput, >>Skarvan“ivme inugtaisa oicagssamik isumanatik suliatik kisisa nåkuti- gingmatigik. umiarssuarKap inue ar- fineK-mardluk Kulerussamut siagsi- •n ari aram ik sordlume tåssa umiar- ssuårKap Kanut niggorasagdlune au- gasagtumut mitdlugusimassut. aulisartut Kungujugssamik isuma- natik ulåputut akornånipoK Olaf. 16- •narnik ukioKarpoK - saKissoK - per- Uardlune aulisarianut ilungersuanar- iorsiortaKissuput ilaussou. Kasuner- n*it KatiggersimavoK. ldnå salugtoK, 'lukagpiararpalugtoK teKerKusugtor- [Ho sumik tåutoKångilaK, Kasunermit issai Kivdlardlerdlutik maungåinaK UkissivoK. aitsåinardlune iggingarpa- sigsumik anerterivoK. ASCKineK kåvinartoK nuissat torssu- sut akornisigut sitsiutilårtarpoK ava- n,e imåinarssuarme, ilamc unugtuka- singorpoK. uvdlåmit unugiarssuar- 'nut aulisartut aulatsiuarsimåput, ki- l'Unago sårugdlingnik amorKaiuarsi- ^avdlutik. uvdlaungmat nuånissåt- djatualernertik taivnaralugo igdlara- sårsimagaluarput, manale OKagssar- dlcrsimåput nuånågssaKaratigdlo ulå- Puput maskinetut sårugdligpagssuit Kagdlordlugit. umiarssuarKap Kåta KerKane karsissat sårugdlingnut ilit- ?1yiliåt uljvkårtarérput tamaunalo jHigssatuaulersukut ilitsiviliupatdlag- tariaKalerpoK. aulatsigaluarnermit amuaraluar- r"-'i'mitdlo Olafip tale ånernartuinå- Pgorsimåpul. aulisaut KeratasoK su- J°i'nane nigalingordlune portusiartu- arPOK. isigai maeicångerugtoramik Sordlulunit ameKångitsut. »ila-å, KaKuguna taimaitiniåsau- lla sapilernavérsårniardlanga- {°K-una. Kasorivårtorusungnångika- PaKaoK, ilama igdlautiglnaKinavå- Pga OKautigalunga aulisarsinåungitsu- n8a. iia.^ amuarnerssuaK1*. s .taimailerugtortoii Kårtikamik Ka- singuinarssuvoK. Kårnerup akingnar- niverpoK, aulisautdle sapangi- ! fP'å. upilerdlune ilane uvåvdlutik ikorfaniarssarissut takuvai. Kanga ^gdlåtdlak niggorsungne sårugdlig- Sl?d akornånut tugkame. da uvdlumikut uvdloK Islandip Ji,aiignåne aulisarfigisimassåinut av- a andt naleridutdlugo någdliuperår- j^Pgårame. Olaf uungujulaussautiga- n , e nikulniarssaraoK amuagke na- ,]] ^'ingniardlugo. tåssa måna uv- gaj arfineK-pingasuinait Kångiusima- (|l'VarPut ningitserKårnerånit — sor- dluri Kaumaterpagssuit imånlsimav- ’dån apidlarKåumut akugtusiuarsi- dlah aiisat-una uvdlume nuånissåt- taral Crsut- uv*ilut sujugdlil aulisar- luardlutik agtuingeriarångamik a'nu san ai’!ardlutik avdlamut peKarneru- m a^ftamingnut nugtarsimåput. tai- ... nuatartuarsimåDUt unuåkut 1’*ar(nr'SSUartorssuaK ikerssuaic ikå- kulu, u?0 Ndrujup avatåne ningitsi- arsinardlutik aKaguane Kauginar- agdl. Leif Ujarak Vaag toK Skaggap ikånerssuane piligssuaK torårsimavdlugo. ulapårneK någdliuperårnerssuaK, sordlume uvdloK isoKångitsussåK. nå- lagartik nuatdlangniardlune amuar- Kussigångat tuaviupatdlangnigssaK Olafip ilamisutdle ilikarsimavå. Ka- sutangnermit sunane inariartorånga- me atissarssuane aulångaisa kisa tug- piaranilunit sinilertalerpoK. kamig- pagssuanilunime pértångilai. tåssane åungailåriardlune motorip iluaitdler- sorpatdlagtarneranit iterune taimak kingumut aulisariarKisaoK. kisa isu- maKalerpoK aulisarnertik taima åssi- giåginarmik ingerdlåsassoK: uvane sårugdlik, tåssane sårugdlik — Kåu- mat atauseK mardlugdlunit usigssatik nåmagtisasimavait.. ilame pigångåne sule aulisarnerup någdliuperårnar- tua misiligsimångikå, sule aulisarsi- nåussutsiminik tåkordlisimångitsoK asigssuerpalugdlune Kungujuinartar- simavai. aulisagkat mardluk nåssamik Ka- Kortortait Kuleralugit nerngajorårdlu- tik pugtatdlariartorput. Olafip pud- sautip oKimailutå oiiimaitsoK KaKipå, Kulerussåkut siverKerdlune imaK nig- dlertoK kausinardlugo Kulerussamut milugutdlune Kåpagtiteriardlune pi- ssane igdlugtorutdlugit KaKikaseKai. KanoK sivisutigissumik aulisalerne- ruja issaKarane Kasuersingivigdluni- lo. akiinerit Kulit?. arKaneK mardluk? sianiglngilå. kisa nalunaeKutaK nåku- tigiungnaerpå. Kasunermit meriångu- liupå, erKarsarnerdlunit sapilerpoK. nalunginarpå aulisagaicartitdlugo u- miarssuårKavdlo Kåva inigssaKartit- dlugo ulapituåsavdlune. månåkor- piardlo samane atåinarssuane sårug- dligpagssuit ingerdlårråput, ujame- riagssuvdlutik suvfitigalutik eKima- ■ rugtoramik masitigdlunit aulatisinau- ngingajagdlugit. uvdlorssuaK tamåt „Skarvan“ sårugdligpagssuit naler- Kersimårtuardlugit uvåjuarsimavoK. tåssa takåna sårugdlit mikitångitsut, måkorujuit Kilerukåt 15 kg tikitdlugo OKimåissusigdlit amuardlugit kiner- tukasit. aulisarfiat isangnerit 70 siv- nerdlugit itissusenarpoK umiarssuar- Kavdlo orråjuartup Kåne niggorasag- tume napaniarneK ilungersuanångit- sungilaK. Olaf meriångujungnaerivigpoK. „sa- pilernavérsårniardlanga“, Katimalug- poK, „uningnavérsårniardlanga1. så- rugdliup tavdloKutånit eKissartumit oicumersaK pérniardlugo sikingmat silå tårtitåliortuinauvoK. sårugdle- Kartitdlugo suliuartariaKarpoK. ila- Kutaminume pigssarsiuissuvoK. su- jorna ukiåkut atåtane Kalåtdlit-nunå- ta erivåne aulisartitdlune katataung- matdle Olafip nangmineK arne najå- nguanilo pilersortariaKalcrsimavai. „anåna“ — isuvssugpoK — „Edithi- nguaK“ - - tamåssa najånguata anime savårautai silatimingne pinguarai, KularnångilaK Kungujulavdlune kug- sserngit sivingarnine naussortarpoK. — ilaKutane erKaileratdlardlugit Olaf umitdlileraluatdlardlunilo tatigtor- sarpoK. någga —- sapilerniångilaK, sapilertariaKångilaK, sapilersinåu- ngilaK. tauva aulisautip oKimailutarssua tigoriardlugo Kivertiteriardlune ta- maviåvigdlune miloriupå. sujutå alar- taisipatdlagpå ilarKunago. tauva så- rugdlik KaKerdlåiv tugdleK tiguvå ner- fatdlarteriardlugulo savine Kiteru- mioK amoriardlugo KaKerdluerpa. na- Kitåriardlugo taimak sårugdlingnut ilitsiviliamut tugdlermut naloriupå. inaligtinangajagdlugo sårugdlik av- dla KaKerdlucriardlugo naloriutipat- dlagpå. sordlume asule eruaiginartoK, aulisåune lugkune unigtipatdlagtaria- Kåsangmat nagsereunago. aulisaut isuvkåtdlagpoK — sunauv- fa tåssa torérpoK. tuavinaK isangnerit mardluk Kangåtapatdlagpå, aitsåtdlo aulatsinialeraluåsassoK åma takåna mikipatdlarerpå. mikagtorniariarå Kangarssungmatdle kérpatdlaréra- miuk. KuleruaK såtipatdlariardlugo sikigdlune arrissiinago amuvfaserpå. kåkåk takåna pikigpalungålerame sordluna sårugdliorpalungnane. a- muaussåramiuk erssernigsså ilima- narsileriånguatdlartordlo kiane su- pupå. Kasunermit nukigdlårdluinar- poK, ila amuarivigsinaujungnaerpå. „Skarvan“ KatdlusserujugssuarpoK, uveriarmatdlo imaK Kapugtuinauvdlu- nc Kuleruaisa kånerisigut kugpoK. umiarssuåraK uverujugssuarniariar- toic Olaf igssigpoK aulisåune sapangi- navérdlugo tigussagssarsiutigalune. anertikartuinauvdlune tukernigtiter- poK, tamåtdlo atutdlugo arritsoralår- ssuarmik aulisåune amuarivilerpå. nuinigssålo nåpertornarsissoK pape- rorssuit mardluk imaK Kapugtuinå- ngortipåt, aulisagaK tuagtoK kajoru- jugtoK sukaKalune pugtatdlariartor- poK -—• kingornanc avdlap maligpå, imaK KåpiorugtortoK aulisagakulut KumuinaK pigsigkångamik serKuat- dlagikutsordlugo tugtaraut Kapuk terKalaortitdlugo. taimak åparsarKig- taraut. Olaf pisanganerup atåne nivdliu- mivoK: „sårugdlernarssuit, sårug- dlernarssuit", tåssa nukigdlårdluinar- 'POK. kisa issigisså liseriagtuinångor- poK. taimailissordlo takuvå sanilime aulisåune nerngutipatdlagkå. „Eskild — Eskild — ikiungaj“ — agssagsuit nukigtut måuninertutdlo aulisautå tigupatdlagpåt amualerdlugulo. Olaf tupåtornermiit kissåuminermitdlo ni- SorartuinångorpoK, sordlo taima Ka- •sutigingilaK, nauk isumanerdlutig- sså. „aulisaut iperarniaruk“, Eskildip suångåpå — „iperarniapalåkasiguk. OKimailutå nuivoK Teymarnar Bjarne OKarfigipatdlangniaruk — tåssane nti- korfåinarnak oKumersaK tigupatdla- riardlugo tornarssugssuaK una KaKi- niaruk. någga tåuna pinago, ila ivdli- nguakasik, tåuna katangnaviångilaK, åipå — amuniaruk, Kaidpatdlangnia- ruk.“ — taimak ajoraluångilaK — så- rugdlernarssuit métenit mardluk ta- kitigissut umiarssuåreap Kåne kiv- ssakåjussårdlutigdluko isserssue aug- Pitdlerulugdlutik aitsarsimariariinig- dlo kigussue klnarigsut Kuilertanar- serulugdlutik. umiarssuåraK unimivoK. Olaf kaju- mitdlivigdlune sujoKumut igarpoK ar- ngajuerserniardlune nigdlarserniar- •dunilo. „ak, nukagpiåluk“, Eskildip sikarite imussaK isåupå. sikarite Ki- torujugminaugaluarpoK påpiarartålo augasagdlune nivgorasagdlunilo, so- Kutauvale? sikaritip pujua Olafip na- jutaivåtårpå sikornersimalårdlunilo. å, ila^ KasoKaoK. å imaKåtaorme åu- ngaulårsinaugåine... aulisarnerdle kipuneicångilaK. ni- ngilsigångamik tungniutå kisorserér- taraut — amuarnerssuardle-una. auli- sagarpagssuit Kagdlortuarpait, pi- ngårtumik 'sårugdlit sårugdlernar- ssuitdlo arnale Kérarssuit misarKar- natdlo. aulisagausivit ulivkåraluar- nermit silåmut imitdlugsimåput, ica- ngame sagdliligartait serKulår- tånguarsse. umiarssuårardlo orråvat- dlångikaluaK aulisagkat nivgorasagtut Kitorujugtuinaitdlo umiarssup Kånut nåkåput avdlanut KaKerdluerneKarér- sunut karsilianutdle ikineKarsi- mångitsunut akulerssutdlutik, Kanga- me umiarssup Kåva måukalior- nånguarsse. siagdlerpoK - - kuissina- vigdlune nigdlaringmik. aperKajågu- naraluarpoK, nuissatdle såliordlutik akutdlarKajflssutut ikaluarput sukut- dlo tamauna Kilak sitsiutitsiartarpoK. „amuarniaritse“, •— umiarssuårKap nålagåta iggingarpasigsoK sujorssuk akutdlorKutinardlugo tutsiupoK. — „Olaf, aterdlutit kavfiliutigssamik i- kussiartorniarit.“ Olaf umiarssuårKap Kåtigut pangat- dlangajagdluinarpoK, ilame kingorå- ngulårnermit naparKatålivigkame. taimåitorme sujuane initåta tungme- rakasisigut aterteriardlune ikuma- ssartoK kukuniarssuålerpå. ilaisa ki- ngulerigsautdlutik matdlupåt Ka:;u- nermigdlo sunatik agtortiterdlutik nerrivik ungaluvdlugo igsåput, Kasu- ersålårnigssartik asiutiniångivigdlu- go kavfisuinariardlutingme suliartor- Kigtugssaugamik. umiarssuårKap ini- tå KianaKaoK, atame inugsungne, tu- pasungne aulisagarsungnilo. initåne narKa arssarssuarnik ikitsisikorssuar- nigdlo piuneKångilaK, åmåkume ati- ssat sumut tamaunga erKåinagkat. nerriviup KerKanlput igpagssaung- mat nerissat sivnikue — nautsiat Ka- lipakue aulisagamernitdlo nigdlorni- kut igdlingnaitdluinartut. Olafip igfiaK, margarine portaK, pugssiaK sukut savigpåluitdlo nat- dlussutinardlugit nerrivingmut ilio- rarpai kavfimigdlo kuissivdlune. angutit titorfitik igdlugtorutdlugit ti- gumiardlugit kavfe unåinavik najul- kominer musikken! Det er DEM, der skaber feststemning, hvis De kan gi* et nummer på harmonikaen! Lær det NU! Det er legende let, og VI har harmo- nikaer i alle størrelser, alle prislag. Skriv efter vort store, gratis katalog! MUSIKHUSET Fre< Frederiksborggade 7, Kobenhavn K. UBORG ka/atet/ft ntm&fa f&mæpme S 7

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.