Atuagagdliutit - 09.08.1956, Blaðsíða 25

MERARTAVTINUT
inatsisit maligdlugit auguste septem-
ber ilo lugtuniarfiussarput, auvarfiu-
ssarput. auvariat sujugdltt tamåssa au-
valerérput. auvfarmik OKalugtuartoK
uvane atuarsinauvar.se.
auvartartusimassoK
oKalugpalårpoK
(Hans Nielsen, K’ornoK)
(nangitan).
igpagssaungmatdle iluainik neri-
ssaKarsimånginavta kissartunik ne-
rcrusulerpugut. igaKångikaluartugut
atåtama soKutaorujugssuartinginguat-
siarpå. såtuliutigssavtinik Kinerdli-
lersoK uvanga Kissugssat såginarpåka
åmåkulume avålaKiarssuit Kanor-
ssuaK igårtorumagåine. atåta tugtule-
rititdlugo uvanga ikumatitsissuvunga
erininarpatdlåungitsordlo Kangale tu-
nualaidssunik ussortorérpugut.
tugtunik nerissagssiortarneK, su-
jugdlermik såtuliortarneK nalune-
KångikaluaivissoK oKalualårilasavara.
ujarKat såtut atortarpavut pigssa-
KåssuseK najorautaralugo sanerussut
ivssunerussutdlunit, angisut miki-
ssutdlunit atordlugit. kivdlulioriar-
dluta såtoK ilissarparput. kissalerpat
ivssuatsiait sapatdiårtinagit Kåvanut
iliorKarneKåsåput masatserdlugitdlo.
tauva uvigssai iliorarneivåsåput Kåvi-
sigutdlo ivssuatsiainik Kipigtordluar-
dlugit. akugtungitsurnik masatsertåså-
put Kalangnigssat tikitdlugo. ivssuat-
siait mingøftångitsut pitsaussaKaut,
mingugdlitdle sallnartukasiussarput.
amale ivssuatsiartaKångitsunik sa-
tuliortaraluarujugut. såtoK ivssusoK
mingoKångitsoK atorumanerussarpar-
put. kissaleriartoK tiinumik patermig-
dlunit ilissivigissarparput, tåssagoK
sujatsisigssa. ncKit såtungordlugit av-
goriardlugit iliorartarpavut ujaraa-
migdlo manigsumik oKimåingitsumik
perussardlugit. Kalariakasigkångamik
uisarpiarane kisiåne nerissariaKar-
tarput, tåssale mamarnermit!
angissortoivartitdiugo pissaicartoK
piumariarångat miserartutitdlåraugut
nerKaringnernik Kalatitereriardluta.
amerdlariardlune Kalatat ikigissag-
ssauneK ajorput, miseragssardlo tii-
iiok ineriarangat atautsimorssuaK
nerrisilitdlåraugut. kinat Kungujula-
ssut siggutdlo orssupaligtut tamåssa
takussagssauleraraut, oiialualårtut ig-
dlarsartutdlo tusarnajutigalugit aKa-
jarorput imilerarfirput, .sordlume su-
na tamarme nuånersuinangortartoK,
aKajarortunerussordlume nikuerKåsa-
nanane.
agssigkamigtaoK Kajortorumassaru-
jugut. tugtup auanik agssisimassoica-
riarångat agssitdlarKigsortavut tu-
nordliutiniarneK ajorpavut månarig-
sumik kiverKångitsumik Kajortoru-
manermit. imalo agssissarput:
Kajoiv Kalagungnaersåriardlugo ag-
ssissugssap auk kuerssålisavå nang-
mineK aulaterdlugo, imalunit ilane
avdla aulaterissuliutdlugo. auk kui-
ssane nåmagileruniuk taimaitisavå
Kajordle aulaterneKåsaoK sivisulårtu-
mik, taimalo KatsiutdlarKigsup suliå
inisaoK månarigdlune kineranilo ilu-
amigdlo mamardlune. neKinik igdlor-
diugo Kajortunialerångavta imaKarsi-
naussoK suna tamåt atornialersarpar-
put, tamåssa iiavut tugtut tordlue pe-
Kiteriardlugit saunikunik sånerutser-
dlugit Kajortutigigait sordlume tåssa
Kardlortarniåinakasitdlaraissut.
tugtume-una oKartinago ussutitdlu-
gulo tamarme nerissagssaiv, sungiusi-
mavdiuaravtigulo paKumigingivigdlu-
go ilungmut ingerdlaortitarparput.
ingangmik utorKassåt tugtup neri-
ssagssartainik ilikardluarsimassut ta-
kussarnarput -—- tamåssa niaricunik
aserortereriardlutik Karasa patermik
aulaterussivigalugo nerrisilitdla-
rångata akornånitarsimagaluarnaru-
joK.
månale-måssa taimanernitsat ilåni-
kut crKarsautigilerangavkit taimåg-
dlat tungå alumerarangavko......
aternigtaoK taissaKarérama eraar-
tulåsavåka.
auvarlunut ilaussarugtulerdiunga
Ujaragssuarnut pulavugut. sinigtaria-
nut ilåusagama OKarfigineKarpunga
avKutåne ujarak KaicortoK atermik
ilissivigineKartartoK, tåssagoK kiav-
dlunit sujugdlerpåmik tikikuniuk ati-
ne uvkusigssaminermut aKerdlumi-
nermutdlunit agdlagsimassoK tå-
ssunga ilisavå.
tusaravko agsut pisangatsagpunga,
autdlartinatalo aKerdluinineK pigssar-
siaråra, aterame aternut katerssugau-
tinut ilånguniåsangmat.
autdlaravta majorKajåK avKusine-
reKissoK avKutigårput, nalunångitsu-
mik Kangarssuardle avKutigineKartar-
simaKissoK. ingerdlarujugssuarnata
ivnårssunguaK avangnamut sangmi-
ssok tikiparput unerardlutalo, tåssa-
goK Uvdlåkorsiortarfik sinigtariat
kikutdiunit tunungmukarnermingne
KånginarneK ajugåt, nerivfigalugulo
kissartortortarfiat. uvagutdlume tai-
matut iliorfigårput.
Kångeravtigo taivnaKame ujarak
KaKortoic aperKutigilerpara, unigdlu-
talo aKerdlutigalo suliarerujulerdiugo
kautdlugo sålisardlugo. ujarak KaKor-
toK tikeriarnago incravko atera ki-
gartordlugo agdlagpara uvdlup ukiuv-
dlo kisitsisai ilångutdlugit. taimait-
dlungame OKarfigineKarpunga
kangivtine KuagssugaK — sunauvfa
„K’uagssuk“mik ateKartoK — KaKeria-
ruvtigo ujarak KaKortoK takugssaule-
rumårtoK. ingagdlunga pisangatsag-
kångama. K.uagssuk KaKeriaravtigo
åriine —- tagpava tatsip avangnåta
tungåne sordlume kisime issigerKu-
ssok, asulo avKutånit Kanigtunguv-
dlune.
tikeriatdlaravtigo ujarKap atane ta-
måssa aterpagssuit uvkusigssamer-
ngit aKerdlumerngitdlo, taivnaica issi-
gingnålerpavut. atåtama oivalugtu-
pånga Kanga amerdlavdluinarsimaga-
luartut, månaligoiv amerdlajungnaer-
put, KorortungoK påvatigut atorat-
dlarmata auvartut ilaisa aicerdlug-
ssaeruteriardlutik tigutsivigissalersi-
magaluaramikik. taimåitorme amer-
dliartorKilersimanerarpai.
kingorna uningalerama tusagara
ilumornersoK ilumunginersordlunit
sule ugpernarsautigssarsingilara o-
KautigineKarmat auvartut ilåinit er-
. KarneKarsimassut. ilumusagune ajor-
dluinåsaoK, aterpagssuime sujulivti-
nit måna tikitdlugo katerssugaussut
eriagissagssatut kingornutagssariga-
luaravtigik.
alernik avdlanik atautsimortunik
ingmikulungnerussunigdlo oKautigi-
ssagssaKaraluaKissoK tåukuinait OKau-
tigåka.
sordlo oKarérsunga auvfavut ser-
mimit kungnitdlo tatsinitdlo avigså-
ruteKartarput. taimåitumik tainåko
aitsåt avKutigalugit tikiniarsinaussar-
pavut. Ujaragssuit timånut auvariå-
sagångavta oKartarpugut timåliardlu-
ta, tåssalume KajaK nagsarneKångit-
susanane. Kajardlume nagsångikåine
auvarniagaK ungatdliussoK tikincK
ajornaKaoK, kåitdlo sisamat (sisamåt
Kåinissartut kisimik avKutigissarta-
gåt) sermimit kfigtut ikarlugagssau-
ssarput.
ikårtugagssaK tugdlelv „Kavdlunåt-
siait kuat“nik ateKartitauvoK nunalo
ungatåtungånitoK „Kavdlunåtsiait nu-
nåt“nik taineKartardlune. sunarpiaK
pivdlugo tainia atcKartitaunerpoK,
imaKale månåkut sermip tatsivdlo
matorKassåne tamåssumunga taku-
ssagssaKardlunilo oKalugtussisinau-
ssoKaraluarpoK.
ånagigaluara oKalugpalårtoic tusar-
nårpara auvartunut ilaussalerame
kua iluarsagaussoK takusimavdlugo.
supissarneritdligoK ukiune kingug-
dlerne aseroriartuinardlugo iluar-
sarnera malungnarungnaersipåt. ku-
larnångilaK taimanerssuaK kuk ming-
nerugatdlarame ikårtarfeKarsimaga-
luartoK.
Kangarssuardle sermip åssiglngi-
kaluartumik ingerdlanermigut nuna-
mik matorissarnera tasertamigutdlo
ulugssuissarnera oKalualåtigut påsi-
ssåKarfigineK ajornarneK ajorpoK, u-
vagutdlunit nalivtine taima itunik
takussaivarsinaussarpugut.
Ujaragssuit timåne K’angåtarssua-
kumik månåkut taissagåt Kangarssu-
ardle uningavitoKarssusimavoK. ipiu-
tauvoK atikitsoK tatsit igdlugit akor-
nånitdlune, oKalualårissarpåtdlo Ka-
ngåtaK pitsagssuaK Kanga tåssanlsima-
galuartoK månale tatsip iluanilersoK
Kaliausså kisime nuissalerdlune, uva-
gutdlume tåuna takusinaussarparput-
uniame KangåtarssuaK pitsaugaluar-
toK, atånilugoK tasinguaK piumassut
OKåtaissartarfiat, erKågoK nunagik
iterssåtsiarssuaK månale tamarme
tasinångortoK. taimanernitdle kuit er-
Kånitut kugtainik taigorneKalerput.
ingerdlanermigut kuit tatsitdlo sulia-
rissarsimavai taimalo kuit avdlamut
såtitardlugit uluvssornerinigdlo ki-
nguneKartitardlugit. Kanorme-tauva-
me nuna angitigissoK sermip erv-
nguvdlo matuvåt, imaKa auvartartu-
nut takussagssanik soKutiginartunik
pilitsiarssusinaugaluaK.
tugtut Kangarnit pisangneruleKing-
mata TaserssuaK KandviussartoK må-
na tugtutigut iluanårfiunerpaulerpoK,
auvfavutdle kujatdliunerussut tugtui-
sangneruleKalutik.
ilåne-åsit Nunatarssuarmut auva-
riarpugut månåkut Kapisigdlit ka-
ngiånitumut. taimanikut sule mérau-
vunga, Sarearssuarmilo tugtunik a-
merdlagissavnik takuvunga atautsi-
mortunik. ilavta kisikaluaramigi1
100-t angugaluardlugitdlo ularupai-
ornilermatigik uvanga arnat ilaglnar-
påka. kalerritdlutik Kimarratilitdlar-
mata arpagtuatsiångorama, tåssagoK
migdlorniaK, sorunalime pissaKångi"
langa.
utorKåutaoK oKalugtupånga nunamc
tåssane tugtunik amerdlasunik taku-
nerminik. mikissortanigoK nåmag1'
lerdlugit Agdlialingup kitåne alåka-
riatdlarai ilamigoit tugtoriiagssuit-
kinuingoK kangimutdlo misigssora-
luåramigit Kanigtiikut uviarfigssa-
Kångingmata Kiterssuisigut (akorng1'
narssuisigut) atersårfiginarpai. avKU-
tigileramigingoK orKuminitut niguat-
dlagkaluarput. aujukugoK agssua-
tungimine nererussårragtorssuit.
kornånungoK pigame avdlamut åsse1''
sutingilå sordlugoK Korfiup iterKinef'
ssup tivka — tåssale-una tugtut ti'"
kat!
atåtamalo utorKarnit angumeriss8'
minit oKalugpalårsiå ilångutisavar8-
tugtunerugtormångoK -— jmaK8
1830—40 erKåne — pularKavdlu*1
Nunatarssuarmut sinigtariutitdla1-9
mik taimanikungoK kugånguit niasa1
suitdlo imerfigssaujungnaersimass,u,
tamarmik Korsunilerdlutik, nunag0!'
tipagdlune, taimanikungoK nang1111
neK 40-rårpoK.
tamatumale kingorna tugtueK111
ngajagdluinarsimavoK auvarneK llu
nårfiujungnaerdlune asulérffnan®
ngajagdlune. Taserssuardlun11116 K
kiut ardladlit orningneKarsimångda.’
ukiutdlo ardlagdlit aitsåt Kångiune* _
sigut kingumut tugtunerKigkiarto ^
simavdlune. tugtunerKiutitdlume u'^
gut angumerisimagunarpavut. n}all‘
tåssa kingumut uvagut nalivtinit °
tukinerulerpoK.
(normume tugdlerme nangisaos
Københavnime ftmassCisivigssuaK kisanie ilaKuscrnik uniailugtortunik mardlung-'
nik pisårsimavoK. ilaKuscK tåuna tminsstisivigssuarne avdlanisaoK pigineKarKalår-
ttivoif. 40 cm-it migssiliordJugit angissuscKarpoK mernue kapinartorssftvdlutik.
siggua rujoritut ipoK Karnalo kigutcKångitsfigivdlune. kinguagssiortarnera erKumi-
vigsCivoK, tåssa månilioidaranie amertut itumik Kalipalingmik nåmine portaminut
inigssitagkaminik. månia tåssanitdlune tukertarpoK. arne iviangekångingmat pia-
råta imuk arname anajånit mitdluartarpå. ilaKUsea uniailungniaK ånuarsiortuvoK
Australiamc, Tasmaniamc Ny Guincamilo orpigpagssuariijugssuarne åmassfiv-
dlune.
For først gang i Københavns Zoo’s eksistens er det lykkedes at få -et par myre-
pindsvin. Dette dyr findes kun i få andre zoologiske haver. Myrepindsvinet er ca.
40 cm langt og beklædt med kraftige pigge. Snuden er rørformet og den har en
lille tandløs mund. Den formerer sig på en højst mærkværdig måde, idet den
lægger et æg med en læderagtig, hiød skal, som anbringes i en pung på dyrets
bug, hvor ægget ruges ud. Ungen slikker mælk af moderens bug, idet der ikke fin-
des pattevorter. — Myrepindsvinet er et natdyr, der lever i tætte skove i Austra-
lien, på Tasmanien og Ny Guinea.
26